Carl Bildt retar svensk höger

Ujuj, vad Calle Bildt retar upp folk:

”I don’t want to hear any EU statement that the US has the right to defend itself. This is a clearcut violation of international law.”

Och det är ju sant. Article 51 of the UN Charter ger att USA begått en oprovocerad krigshandling. Det är fullt möjligt att konstatera detta och samtidigt tycka att regimen är a-holes.

Här är ett axplock av raseriet:

”Vems ärenden går du egentligen? Det är ju inte västs iallafall.”

”Bildt har i många år haft åsikter som passat Iran. Han är lika konsekvent som den gamle sovjetspionen Guillou, som ännu är på dåvarande sovjetiska klienters sida.

Men alla antisemiter är inte obildade, så det kanske inte är pengar. 🤷‍♂️”

”Men för jösse namn! Vem lyssnar på detta stycke numera?”

”Jag håller på Israel å NATO å Donald”

”Bildt är en riktig jävla typ, en linslus som inte tål att få fel . Trots att han ständigt har fel .”

Facebook

MAGA är sura för Iran

MAGA är helt splittrade. Antingen ”I didn’t vote for this” eller ”I trust Trump”.

Det finns ju en skala:
– stötta ett land i krig med ord
– stötta med vapen
– boots on the ground

Och jag trodde ju inte Trump skulle gå från 2 till 3, baserat på hur viktigt det varit för honom att inte vara en president som startar krig.

Well.

Förklaringen verkar vara att han inte tycker att han har startat krig. Han anser att man kan småbomba lite grann och sedan skrika ”pax”, och så ska den andra parten låta bli att ge igen.

Och givet hur mycket större och starkare USA är kan det funka, om Iran är rationella.

Men Iran har nu rätt enligt internationell lag att bomba amerikanska mål. De har dessutom fått omvärldens sympati i någon mån. Och framförallt har den interna kritiken tystats. Inget får ett upproriskt folk att enas så supersnabbt som en yttre fiende. Det är en av anledningarna till att iranska frihetskämpar som fredspristagaren Narges Mohammadi absolut INTE ville detta.

Så givet att Irans ledning nu plötsligt har folket och i någon mån omvärlden med sig och de inte är sådär övermåttan intresserade av att rädda civila liv känns det mer troligt än inte att de attackerar USA.

Och vad gör Trump då?

Krig startar genom att någon går över en gräns, både bokstavligt och bildligt.

Krig slutar genom att någon slutar ge igen. Och jag ser inte att något av länderna har den förmågan.

”Men det var nödvändigt för att säkerställa att Iran inte får en atombomb!”

Nej.

Inget tyder på att Iran var på väg att skaffa kärnvapen. Att de vill ha dem är klart. Men de visste att omvärlden inte skulle acceptera detta.

Trump hade kunnat låta Obamas deal stå kvar. Den funkade.

Trump hade kunnat begära att Iran släpper in observatörer. De var ju mitt i en förhandling.

Jag vet för lite om Iran för att ge en insiktsfull analys över what’s next. Men de jag lyssnar på, från vänster till höger, från Mellanöstern till Europa till USA, de är djupt oroliga. Och absolut ingen av dem jag har förtroende för tycker detta var ett bra drag.

Mitt hjärta blöder för de modiga frihetskämpar som nu far än mer illa. På många sätt är Netanyahu och Khameini i samma sits. Två djupt impopulära ledare som nu kan avleda uppmärksamheten från sina interna problem och framstå som beskyddare av sina respektive folk.

Och så nu Trumpalumpa mitt i den mixen.

Facebook

Trump i Iran

Jag är nittio procent säker på att USA inte kommer att gå in i ett krig mellan Israel och Iran.

Trump har få principer. I de allra flesta frågor säger han vad hans ”base” vill höra. Jag tror t ex inte att han bryr sig ett smack om transfrågor, men han vet att hans väljare hatar transpersoner, så därför lallar han med.

Men det är skillnad när det gäller krig. En av hans få sympatiska åsikter är att USA ska sluta kriga utomlands. Nu kommer ju inte det från någon sorts medlidande med dem som dör, påstår jag, utan snarare från en in all fairness rätt befogad irritation över vad Afghanistan och Irak kostat USA i reda pengar. Men han landar på rätt punkt, trots vägen dit. Han är dessutom besatt av att få Nobels fredspris, och superstolt över att ha varit den första president i mannaminne som inte startat ett krig.

Ytterligare en grej som är viktig för honom är att han framstår som den bästa deal-makern i världshistorien.

Så dessa bitar sammantaget gör att jag är nästan helt säker på att alla hot är för att pressa in Iran i ett hörn, så att de går med på hans plan, och han sedan kan säga att det är den bästa planen i hela världen och oändligt mycket bättre än den Obama gjorde. Han har ju ett massivt Obamakomplex.

Han är säkert också medveten om att bara femton procent av USAs befolkning vill att USA ska delta i någonsomhelst krigshandling i Mellanöstern. Dessutom gillar han inte Netanyahu, eftersom han gratulerade Biden till segern 2020.

Så varifrån kommer då mina tio procents osäkerhet från?

Hans strongman-image. Om rätt person lyckas tuta i honom att han kommer att bli en hjälte bara han säger ja och att bara fegisar säger nej kan det tippa honom över kanten. Och det finns många som försöker driva den linjen. Både Netanyahu, som nu är fjäskigare än fjäskigast, och krigshökar inom partiet.

Hans pressekreterare säger ”Trust in Trump”. För de flesta av oss låter det som att vi ska lita på ”apan med en pistol”, som John Oliver uttryckte det, men för hans base signalerar det att han har en supersmart plan.

Facebook

När antisemitismen är överallt

”När antisemitism är överallt är den ingenstans. Extremt missbruk av termen plockar bort all mening från den.”

”Vi har sett detta gå på högvarv senaste året. Alla som på något sätt ifrågasätter slakten av palestinier i Gaza och vill att detta genocida krig ska sluta … alla … vare det FN, brittiska popsångare, svenska klimatkampanjare, folk som marscherar, studenter på campusprotester, alla anklagas för att vara antisemitiska när de gör detta, och då har effekten blivit inte bara att tysta dessa röster i denna kritiska tid, utan de har också nedgraderat termen.”

Se intervjun med Rachel Shabi:

Jag blev kallad antisemit igår, igen. Och jag var inte ens kritisk mot Israel, denna gång. Det sker allt oftare. Jag brukar inte bry mig om personangrepp, men jag har börjat säga ifrån.

Det verkligt antisemitiska är ju att blanda ihop Israel med världens alla judar. Världens alla judar vill verkligen inte ta ansvar för folkmordet i Gaza. Så för deras skull, acceptera aldrig sånt!

Netanyahu äger inte det ordet. Det gör inte IDF heller, för att inte tala om alla svenska förståsigpåare, som hatar när man ”drar rasistkortet”, men älskar att dra antisemitkortet.

Ordet har en betydelse. Och det är viktigt att den inte urvattnas.

Facebook

Huckabee

Ni vet, när ni, förmodligen lite på örat, skickar ett privat, superfjäskigt meddelande till chefen via messenger, och hen lägger upp det på sociala medier?

Inte?

Folk brukar säga att kristen fundamentalism inte finns. Det är bara muslimer som ägnar sig åt sånt. Tar direkta order från Gud om hur man ska bedriva krig, t ex.

Well.

Facebook

Blodsskuld

”Blood libel” är den antisemitiska myt som uppstod för tusen år sedan, och som går ut på att judar dricker kristna barns blod.

Israelvänner använder nu det uttrycket för att antisemitbelägga dem som klagar över det massiva antalet döda barn i Gaza och i någon mån även på Västbanken. #nothingtoseehere #YoureJustRacist

Som jag har skrivit tidigare finns det klara paralleller med Vietnamkriget, som visade att en del i synnerhet unga män, uppvuxna i en helt normal och trygg miljö, som plötsligt befinner sig mitt i en strid bland civila, blir avtrubbade och kapabla till de mest ofattbara dåd.

Och många vittnesmål från återvändande IDF-soldater tyder på att det är just det avtrubbandet som slagit till här.

Lägg till detta Netanyahu-regimens totala ointresse att rädda palestinska liv, och att de hängslen och livrem som borde finnas på plats för att styra 25-30-åringar med PTSD är också borta.

Det finns en youtubekanal som heter ”The Ask Project”, och som är några år gammal. Några personer ställer en fråga till Israeler eller Palestinier (ibland istället uppdelat på araber vs judar) om vad de tycker i en viss fråga. Det blir ju anekdotiskt, men är ändå intressant.

Bland både araber och judar tycker till övervägande delen att den andra sorten helt ska bort. Det är beklämmande. Dock verkar unga mer vidsynta än äldre. Kvinnor mer än män.

Men en israelisk kvinna sa rakt ut att det inte finns någon oskyldig palestinier, så de borde dödas allihop.

”Även barnen?”

”Ja, de har inte gjort något än, men de kommer att bli terrorister, så de också.”

Amerikanerna åkte inte till Vietnam med ett hat mot det vietnamesiska folket i bagaget. Och ändå var de kapabla till massmord på civila.

Tänk er att israelerna redan från den dag de klev in i Gaza bar på ett massivt hat dels från hela sin uppväxt och dels från 7 oktober.

Facebook

Brexit Undone

”We all know the great prime minister of the UK and we just signed a document and we just signed it and it’s done so we have our trade agreement with the European Union.”

Mänsklig sköld

”Hamas använder civila som mänskliga sköldar.”

Detta var länge liksom ett axiom. Något alla visste och ingen skulle ifrågasätta. Det gjorde inte jag heller.

Förrän jag började inse hur mycket Israel ljuger. Och då började jag leta efter neutrala källor, och det finns inga.

Detta är en sån där ”inte simma två timmar efter att du ätit”-grej. Alla tar det för givet, för alla ”vet” att det är sant, tills någon börjar rota lite.

Nu litar jag förstås inte på Hamas heller.

Vi har att göra med två hänsynslösa superlögnare.

Och visst. Det är bevisat att Hamas hade tunnlar under sjukhus, men de hade tunnlar överallt. En tunnel är inte i sig brottslig. Jag är rätt säker på att även Israel har tunnlar under sina sjukhus, om inte annat så för att kunna frakta bort personal och patienter.

Detta är ju sånt som händer när någon man trott på visat sig vara helt opålitlig. Man går tillbaka och börjar ifrågasätta sådant man förutsatt varit sant.

Och detta är vad det kokar ner till. Det finns inga bevis utöver misskrediterade Israels påståenden för att Hamas använder civila som sköldar.

Tror du mig inte?

Jag kan förstås ha missat något. Men visa mig ett enda belägg som har ett trovärdigt tredjepartsvittne eller en paper trail som inte kan vara manipulerad.

För övrigt tror jag inte Hamas använder mänskliga sköldar IDAG. Varför skulle de? Israel har ju visat att de inte har några som helst problem med att döda bäbisar som är i vägen.

Facebook

No kings will rain on your parade

”No kings”-protesterna verkar ha dragit miljoner människor i ungefär tvåtusen städer.

Trumpalumpas födelsedagsparad verkar ha dragit några tiotusental.

In all fairness är det förstås mycket lättare att samla stora mängder folk på 2000 platser än på en. Dessutom är DC väldigt anti-Trump. Å andra sidan var förmodligen många av de som kollade på paraden mest bara nyfikna. ”Åskådare” är inte lika med ”trumpsupporter”.

Summa summarum: De övertygade är fortfarande övertygade, på båda sidorna. Men för de i mitten, som antingen är ointresserade eller nyanserade, lär inte gårdagen ha varit ett plus för Team Trump.

Trump fick också en födelsedagspresent. En vikt amerikansk flagga, vilket man normalt bara ger till familjer till fallna soldater. Och eftersom han leder militären kan man utan problem säga att han gav flaggan till sig själv. Det är inte mycket pengar i sammanhanget, förstås, men ändå rätt äckligt.

När han började prata om paraden sa han alltid att den skulle äga rum på hans födelsedag. Senare har hans hejaklack tonat ner detta och låtsat som om det bara är ett sammanträffande.

Men överlämnandet av en födelsedagspresent under paraden cementerar förstås den ursprungliga idén.

Paraden är en hyllning till the dear leader.

Facebook

När jag tappade tron på Israel

För 1½ år sedan skrev jag detta (länk till mitt inlägg på Facebook längst ner i artikeln). Jag minns det mycket väl, för det var en sorts turning point för mig. Fram till dess, och i synnerhet efter 7 oktober, hade jag varit nästan helt på Israels sida, övertygad om att Israel var en demokrati, visserligen med lite brister, som bosättningarna, men ändå avsevärt ”godare” än Hamas, som var en terrororganisation. Det senare anser jag fortfarande, förstås. Det är min syn på Israel som ändrat sig.

Och det var Mohammed Nazal som fick mig att börja den resa som slutat vid att jag numera anser att Israels ledning tagit landet till en nivå som motiverar sanktioner och massivt avståndstagande.

Han var då 16 år, från Västbanken, och satt i israeliskt fängelse. Han var en av de första som släpptes i gisslanutbyten.

Och båda hans händer var brutna när han kom hem.

Några dagar innan jag skrev inlägget nedan dök han upp i pro-Israel-twitter. De hånade honom, påstod att han ljög, skrattade åt hans skador. Vuxna män.

Mmm.

Så jag började läsa på, och ja, Israel lämnade ut ”bevis” för att han varit så att säga hel när han lämnade fängelset i form av en film från bussen som fraktade honom från fängelset till Västbanken, och där kunde man se att hans händer inte var bandagerade.

Och jag tänkte att eftersom ord stod mot ord var det synd att ingen kollade upp detta.

Men det gjorde BBC, några dagar senare, i form av ett reportage jag inte hittat på Youtube, men lägger en länk till Twitter i kommentarerna. Se det, pls!

Journalisten åkte till hans hem och såg att han mycket riktigt hade båda händerna bandagerade. Hon intervjuade honom, och det är hjärtskärande lyssning för alla med empati. Pojken är bruten. Närmast skygg. Det finns inte spår av kaxighet eller kamplust när han berättar om de horribla övergrepp han varit med om. Händerna var brutna för att han skyddat sitt ansikte. De hade piskat honom. De hade bussat hundar på honom.

Igen. Han var ett barn.

Ett barn.

”Jamen det är klart att han ljuger!” Mitt svar är ”se det och känn efter om han låter som en lögnare”. Ska tillägga att samtliga palestinier som släppts ur israeliska fängelser berättar liknande historier.

Hon åkte till sjukhuset och intervjuade hans läkare, fick hans journaler och skickade dem till brittiska experter. Och hans händer hade brutits ÅTTA DAGAR innan han släpptes. Hans medfångar hade fått mata honom och hjälpa honom på toaletten.

Vad svarar då Israel?

Att alla ljuger.

Kan de tänka sig att släppa in någon kontrollant? FN? Journalister? Något neutralt land?

Nope.

Tänker de själva utreda hans berättelse?

Behövs inte. Han ljuger. Alla ljuger. Läkarna också.

Detta var för mig en vändpunkt av två skäl.

1. Fram till dess, naiv, sure, trodde jag att Israel var åtminstone någotsånär sanningsenliga.

Men när någon man litat på blåljuger på det sättet faller trovärdigheten för all framtid. Jag utgår sedan dess från att ingenting Israel hävdar går att lita på. Detsamma gäller förstås Hamas. Men det gällde redan då. Mitt förtroende för Israels ledning är totalt förbrukat, åtminstone tills den är helt utbytt och en ny ledning erkänt vad de gjort och tagit ansvar.

2. Israel är som land kapabelt till den vidrigast tänkbara tortyr, sanktionerad av de styrande. Många fler rapporter har kommit ut. Män som blivit våldtagna med föremål inför skrattande vakter, och fått sina anusar söndertrasade. Piskade. Tvingade att ligga nakna på varandra. Mängder av fångar dör kontinuerligt, mördade genom tortyr.

Och 80 procent är inte ens dömda.

Sjunde oktober var en fruktansvärd dag.

Inga men.

Israels gärningar är lika vidriga.

Dagen när jag skrev inlägget nedan påbörjade jag den resa som lett fram till ovanstående. Det har varit plågsamt. För jag har känt samhörighet med Israel hela livet. Men nu är jag här.

Pretty please. Se klippet.

#SanctionIsraelNow