Månadsarkiv: februari 2026

Vem förtrycker kvinnor i hijab?

Publicerat den av

Jag hade inte tänkt skriva mer om hijab på arbetsplatser, men så började jag läsa kommentarerna jag fått igår under inlägget med bild på en polisrekryt i hijab.

Och jag vet ju hur kompakt muslimhatet i Sverige är, men blev ändå rätt illamående av vad jag såg. Facebook har dolt de värsta, och jag dolde också dem som var uppenbart hets mot folkgrupp (tagga mig om jag missat något), men jag låter resten stå kvar som ett monument över hur illa det är i Sverige.

Om någon vill ha fler argument för varför vi på allvar måste börja ta tag i muslimhatet är det bara att läsa under den posten.

Tankefiguren är att dessa kvinnor är förtryckta, så därför måste vi hata dem (?!) för de är förrädare för att kvinnor i andra länder måste ha hijab så därför ska de inte ha dem här och förresten mördas massor av kvinnor i Sverige för att de inte har hijab. Typ.

Om man tror att kvinnor mördas för att de inte har hijab, är då inte det ett argument för att låta dem jobba i hijab?

Egentligen kokar allt ner till ett ”ut med packet” i Busch:sk anda. De ska inte vara här, menar de.

Flera kvinnor som bär hijab har messat mig sista veckan och tackat för vad jag skrivit.

Och, som jag skrev häromdan, men det tål att upprepas, jag tror att många av oss inte har en aning om hur illa de behandlas. De blir spottade på, gubbar skriker åt dem, hånar dem och försöker ibland slita av dem hijaben. Och när man läser hur folk uttrycker sig inser man att det inte är konstigt.

Och ja, jag är fullt medveten om att det förekommer tvång och förtryck, men de kvinnorna hjälper man förstås inte med förbud, hat och övergrepp.

Bilden visar en kvinna i ”blue light hijab”, som skapades av ett brittiskt projekt för att få fler muslimska kvinnor till polisen.

Facebook

Argument mot hijab

Publicerat den av

I de långa och många gånger hetsiga diskussionerna om Nagham som inte fick vara väktare i hijab framträder dessa huvudargument för varför Securitas gjorde rätt när de nekade henne:

”Hon kan strypas.”
– Mig veterligt har aldrig någon av alla militärer eller poliser som bär hijab blivit strypt med den. Hela tankefiguren att det skulle vara enklare att i närkamp strypa någon med en elastisk hijab eller en som är fäst med magneter än att bara lägga händerna runt halsen är ju helt absurd.

”En klädkod är en klädkod.”
– Argument av typen ”det ska vara så för att det är så”. Klädkoder går alltid att ändra utan att det förstör helheten. Kvinnor i hijab jobbar i alla möjliga uniformerade arbeten världen över.

”Jaså, du försvarar hederskultur!”
– Alla som någonsin känt en muslim i hijab inser att de allra flesta vuxna valt den själva. Och det är där rasismen smyger in. Om judar och kristna väljer att inte gå ut utan att täcka sitt hår förmodas de vara vuxna människor som beslutat själva, men just muslimer antas vara våp som inte kan säga ifrån. Denna tjej är socionomstudent. Föraktet för hennes förmåga att styra över sitt liv är skrämmande att se. Men låt oss anta att det faktiskt är så att en kvinna som är tvingad att bära hijab söker ett jobb – på vilket sätt hjälper vi henne genom att neka henne? Detta argument är det mest bakvända av alla. Den bästa vägen ur förtryck går självklart genom egen försörjning.

”Man ska vara neutral på jobbet!”
– Jag har läst på lite här. Notera ”lite” – är ingen expert, så om någon vet mer får ni gärna lägga till eller korrigera. DO är av åsikten att neutralitetsprincipen är underordnad religiösa huvudbonader, som ju bärs av exvis muslimska kvinnor, ortodoxa judinnor och sikher av båda könen, men arbetsdomstolen har ibland gått emot dem. Känns som om lagstiftning behövs. Men för mig är det rätt uppenbart att den som tycker det känns läbbigt att kunna se vilken religion en person har har större problem.

”Tänk om någon som är utsatt för hedersförtryck, eller har flytt från ett land med hijabtvång, ser en vakt i hijab – då kommer den att må dåligt!”
– Som om kvinnor som har dåliga erfarenheter av religiöst förtryck från hemmet eller hemlandet skulle hata (andra) kvinnor i hijab. Jag har svårt att tro att en enda kvinna som flytt hijabtvång eller hedersförtryck ser en medsyster i hijab och mår dåligt av det. De som skriver så kan inte ha träffat många människor i sitt liv.

Dumboplatsen går dock till detta:

”Om det blir närstrid och någon sliter av henne hennes hijab kommer hon att vara fokuserad på att sätta på sig den igen istället för att rädda sin kollega.”
– Mmm.

Bilden visar Donna Eljammal, Sveriges första polisaspirant i hijab.

Facebook

Regimbyte i Iran?

Publicerat den av

Jag gjorde förra veckan en djupdykning i situationen i Iran, läste artiklar, såg en massa intervjuer både med journalister inifrån Iran, med exiliranier som Christiane Amanpour, med diplomater och … Carl Bildt, se klippen sist i inlägget. Totalt något tjugotal klipp och artiklar.

Och jag sammanfattade häromdan varför jag är orolig att det blodbad vi ser idag inte kommer att leda någonvart. Det känns väldigt likt Tian An Men. Ett upplopp utan framtid.

Nästan alla bortemot hundra, många svenskiranier, som kommenterade var intressanta att läsa. Oavsett om ni höll med eller ej framträder tydligt hur komplex situationen är.

Några tog illa vid sig av att jag skrev att sanktionerna som återinfördes när Trump drog sig ur ”The Iran Deal” har påverkat, eftersom de lett till extrem inflation och svält, och det har jag lite svårt att förstå. Det är ju ett faktum att ekonomin klappade ihop då, och självklart har det i sin tur påverkat viljan till förändring. Borde inte vara kontroversiellt.

Anledningen till att jag inte tror på regimbyte idag, och jag hoppas förstås att jag har fel, kokar egentligen ner till att det inte verkar finnas en sammanhängande organisation under ytan. Och här får ni som är eller känner svenskiranier gärna opponera er om ni vill. De som vill se shahens son Pahlavi som interimistisk ledare är bara en grupp bland flera andra och grupperna är inte överens sinsemellan. Och ja, som någon skrev, det gäller att hålla ihop mot alternativet, och jag kan hålla med – han har ju sagt att han vill se en demokrati. Men det hjälper ju inte vad jag tycker. Ni som inte vill se honom i den rollen får gärna berätta vad ni vill istället.

När upploppen pågick som mest lyssnade jag på en rapport inifrån där någon sa något i stil med att ”men du sa att du skulle hjälpa oss, Trump, varför kommer du inte?”.

Och ja, han sa så. Fast hans båtar fanns vid Venezuela.

Så här är vad det kokar ner till: Jag tror inte folket har egen kraft att resa sig och störta regimen. Och jag kan absolut ha fel, men regimen fick IRGC att mörda demonstranter. Och det är det som är skillnaden mellan lyckade och misslyckade revolutioner – i de lyckade står även armén på folkets sida.

Så då är frågan om Trump istället kan fixa till ett regimbyte åt Iran, på ett eller annat sätt. En väg är ju att bomba ledarna ungefär som när han bombade deras nukes.

Så jag är absolut ingen expert på Iran, och kan ha fel om situationen under ytan där, men jag har följt Trump intensivt i många år, så jag vet hur han funkar:

Han vill å ena sidan väldigt gärna bli den som ”fixar” ett regimbyte, och är dessutom mer arrogant och övertygad om sin gudom än någonsin efter bombningarna av Iran och Venezuela.

Men han vill också få till en ”deal”. Och han har inget emot att hänga med världens tyranner – Putin, Kim med flera. Så nu när ”talks” har börjat är risken/sannolikheten stor att han skapar en ny ”deal” som är the best deal ever och långt bättre än den hans nemesis Obama skapade, och så lyfter han sanktionerna och där ryker motivationen hos de delar av befolkningen som drevs av den havererade ekonomin.

Jag hoppas självklart på ett snabbt och oblodigt regimbyte. Jag ser dock inte det hända i min kristallkula. Har väldigt gärna fel.

Den absolut värsta konsekvensen är en blodig revolution som misslyckas. Historien är full av sådana.

De flesta glömda.

Offren likaså.

Övriga inlägg om Iranprotesterna

Facebook

Situationen i Iran, ett första försök

Publicerat den av

Jag har läst och lyssnat mig igenom olika experter på Iran. Och här kommer en försiktig analys:

Revolutioner skapar sällan något gott. I alla fall inte på kort sikt.

Exempel: Kina, Ryssland, Frankrike, tidigare Iran. Blodiga och ledde bara till nya diktaturer.

Och det var de revolutioner som ändå lyckades. Lägg till det alla som slagits ner. Upploppen i Iran ger Tian an Men-vibbar.

De allra flesta demokratier har uppstått genom evolution. Rättigheter har kommit långsamt.

Undantag är förstås USA. Men det var egentligen mer ett separatistiskt uppror än en revolution, imo.

Jag har i ett antal år följt feministernas kamp i Iran – och den var så sakteliga på rätt väg. Slöjtvånget har t ex gått från närmast nunneklädsel till en sjal över halva huvudet. När Trump bombade dem förra året var det en framstående representant, minns tyvärr inte hennes namn, som sa ”det dummaste de kan göra för vår del är att bomba oss, för det enar folket bakom ledningen”.

Den ”revolution” vi precis sett var inte naturlig. Den var skapad av svält och svåra omständigheter som i sin tur skapats av Trump när han gick ur Iran-dealen och öppnade för tuffa sanktioner.

Och när upploppen tog fart beväpnade Mossad demonstranterna – jag tror de själva har gått ut med det – samtidigt som Trump pratade regimbyte och lovade att ”help is on its way”. Men han hade glömt att alla hans fina båtar höll på att kriga mot venezuelanska fiskebåtar, så han liksom lurade i folket att de skulle vara någorlunda trygga bara de gick ut och tågade, och tji fick de.

Och jag kan inte låta bli att tänka att de människor som vill se ett regimbyte verkligen skadats av både USA och Israel. En lyckad revolution kräver disciplin och planering. De kräver en ledare som är på plats och inte en prins i exil som många inte vill se. Upplopp i all ära, men det måste finnas någon form av organisation, och det verkar det inte göra.

Om detta bara resulterar i blodspillan och ingen ändring kommer det att gå till historien som århundradets björntjänst.

Iran var ju på väg att bli en demokrati 1953, men USA sabbade det, eftersom de föredrog shahen framför alternativen. Istället blev det senare revolution och en diktatur som var långt värre. Och ju fler experter jag lyssnar på från olika länder och olika politiska inriktningar, desto mer övertygad blir jag om att hade bara USA hållit fingrarna borta från Mellanöstern hade väldigt många människor varit vid liv idag, och förmodligen levat betydligt bättre liv.

Mina cent.

Bilden är från the Green Revolution 2009.

Övriga inlägg om Iranprotesterna

Facebook