”Sämre än djur”

De allra flesta av oss inser att varken Hamas eller Iran behandlar sina befolkningar särskilt väl. De är korrupta och fängslar oliktänkande, med mera.

Det är dock en myt att kvinnor behandlas ”sämre än djur”, som många insisterar på. Hamas har aldrig ens haft slöjtvång, och både palestinska och iranska kvinnor är mer högutbildade än i många andra länder, inklusive västländer. Inget land utom möjligen Afghanistan anser att kvinnor ”saknar värde”.

Och där finns återigen så mycket dubbelmoral, när krigen framställs som västerländska sekulära värden mot unket religiöst förtryck.

För ja. Det går att ha hur många synpunkter som helst på deras hantering av befolkningen. Men vilka är Västvärldens partners i Mellanöstern? Saudi, Bahrain, Oman med flera. Om vi bortser från att de tagit bort hijabtvånget (Saudi så sent som i år) är de knappast bättre än Iran vad gäller kvinnosyn och korruption.

Detta ogenomtänkta, olagliga krig har hittills bara mördat kvinnor och i någon mån enat nationen Iran inför ett yttre hot. Inte någon har fått det bättre. Och det har ökat hatet mot Israel och USA och indirekt resten av Västvärlden för kanske generationer.

Orsaken till kriget är imo att psykopaten Netanhyahu vill se ett inbördeskrig och undvika åtal, och fjanten Trump hatar Obama, så han var tvungen riva upp det välfungerande internationella avtalet med Iran för att kunna skapa ett nytt som det stod hans namn på, och någonstans lyckades Netanyahu och några krigshökar övertala honom att han skulle framstå som en hjälte om han bombade landet. Och nu vet han inte hur han ska komma ur detta, och Netanyahu tänker absolut inte sluta kriga.

Så – och jag säger detta med all empati med mina iranska vänner som hoppas på förändring – jag tror absolut att förändring kommer, men inte via bomber. Det faktum att Trump inte lagt två strån i kors för att förbättra för kvinnor i andra länder av förtryck, trots att han faktiskt har en relation med de ländernas ledare, måste väl visa att Grab them by the P-mannen inte drivs av något annat än rå egoism.

Bilden är en screenshot från en film. Jag la först upp den för över tre år sedan, och har av och till använt den som cover-bild. Den visar Astiyazh Haghighi och Amir Mohammad Ahmadi, båda dryga 20 – ett förlovat influencer-par som dansade en kväll och sedan dömdes till tio års fängelse var.

Deras situation är uppenbarligen inte ett smack bättre av detta krig. Men den hade kunnat vara det genom avtal och välriktade sanktioner.


Följ diskussionen på Facebook:

”Jag sa ju det!” sa Trump

”Jag sa ju det! Jag sa att NATO inte skulle hjälpa oss när vi behöver hjälp! Femtielva kvadriljoner har vi lagt på NATO! Och de kan inte göra detta lilla!”

Men det är förstås ingen liten sak att gå in i ett krig, och göra alla det egna landets invånare till måltavlor. Som våra europeiska ledare säger: Han frågade inte ens.

Surast är han på Keir Starmer. ”Han säger att han måste fråga sitt team! Varför då?! Han är ju premiärminister, så han kan bestämma själv!”

Trump är snart 80 och har inte fattat skillnaden mellan en parlamentarisk demokrati och en republik.

De håller fortfarande på och ”utreder” attacken mot flickskolan i Minab, vilket förstås är direkt trams. De vet att de är ansvariga, och rimligtvis är orsaken ”bad intelligence”. Och sånt händer. Då tar man ansvar och ber om ursäkt. Obamas försvarsministrar läxades upp av kongressen när strikes gick fel i Afghanistan. Jag kan dock inte riktigt se framför mig Hegseth yttra orden ”vi beklagar”.

Lyckligast av alla är Lindsey Graham. Full som ett ägg ringer han in till talk shows varje kväll och rantar om hur fantastisk Trump är. Och när man har stridshökarna Graham och Ted Cruz på sin sida gör man förmodligen något totalt fel.

De tuffa tuffingarna har tagit sig vatten över huvudet, och för varje dag som går blir det tydligt att Mellanösterns folk igen får betala för västerländska gubbstruttars nonchalanta macho-egon.

#IsraelLibanon2026

#IsraelUSIranKrig2026


Följ diskussionen på Facebook:

Trump i Iran

Jag är nittio procent säker på att USA inte kommer att gå in i ett krig mellan Israel och Iran.

Trump har få principer. I de allra flesta frågor säger han vad hans ”base” vill höra. Jag tror t ex inte att han bryr sig ett smack om transfrågor, men han vet att hans väljare hatar transpersoner, så därför lallar han med.

Men det är skillnad när det gäller krig. En av hans få sympatiska åsikter är att USA ska sluta kriga utomlands. Nu kommer ju inte det från någon sorts medlidande med dem som dör, påstår jag, utan snarare från en in all fairness rätt befogad irritation över vad Afghanistan och Irak kostat USA i reda pengar. Men han landar på rätt punkt, trots vägen dit. Han är dessutom besatt av att få Nobels fredspris, och superstolt över att ha varit den första president i mannaminne som inte startat ett krig.

Ytterligare en grej som är viktig för honom är att han framstår som den bästa deal-makern i världshistorien.

Så dessa bitar sammantaget gör att jag är nästan helt säker på att alla hot är för att pressa in Iran i ett hörn, så att de går med på hans plan, och han sedan kan säga att det är den bästa planen i hela världen och oändligt mycket bättre än den Obama gjorde. Han har ju ett massivt Obamakomplex.

Han är säkert också medveten om att bara femton procent av USAs befolkning vill att USA ska delta i någonsomhelst krigshandling i Mellanöstern. Dessutom gillar han inte Netanyahu, eftersom han gratulerade Biden till segern 2020.

Så varifrån kommer då mina tio procents osäkerhet från?

Hans strongman-image. Om rätt person lyckas tuta i honom att han kommer att bli en hjälte bara han säger ja och att bara fegisar säger nej kan det tippa honom över kanten. Och det finns många som försöker driva den linjen. Både Netanyahu, som nu är fjäskigare än fjäskigast, och krigshökar inom partiet.

Hans pressekreterare säger ”Trust in Trump”. För de flesta av oss låter det som att vi ska lita på ”apan med en pistol”, som John Oliver uttryckte det, men för hans base signalerar det att han har en supersmart plan.

Facebook

Utvisningar till Afghanistan – stoppas eller icke

escherFN-organet UNODC tar fram siffror på hur många som dödas (intentional homicide) varje år. Där kan man läsa att risken att dödas i Latinamerika är skyhög, med El Salvador i topp. Afrika är också farligt, medan Asien och Europa är tryggare ur det perspektivet.
 
Ett oviktat medelvärde för hela världen hamnar på 7,53 dödade per hundratusen invånare per år.
 
Värdet för Afghanistan år 2012 var 6,35.
 
I den siffran finns, enligt rapport från UNODC, vissa av dem som dödas i konflikten med (civilian casualties), men inte alla. Så vi behöver lägga till dem.
 
År 2017 dödades 1 662 personer på grund av konflikten från januari till juni, vilket skulle ge ett helårsvärde på 3 324. Tidigare år har haft ungefär samma antal. Det ger en kvot på 9,59 per hundratusen invånare.
 
Så om vi tar mordkvoten från 2012 och lägger ihop den med antalet dödade i konflikten hamnar vi på 15,84, vilket är mycket högt räknat eftersom vi vet att det finns ett överlapp. Och det är faktiskt, rent sakligt, inte en särskilt alarmerande siffra. Ungefär hälften av länderna i Latinamerika ligger högre.
 
Naturligtvis är risken att dödas större för vissa folkgrupper/personer än för andra. Det är därför vi utreder varje asylansökan för sig. Men den som på någon sorts generell basis vill hävda att Afghanistan är så farligt att INGEN kan bo där har helt enkelt fel i sak.
 
”Men det var Elins åsikt att mannen var i livsfara!”, skriver ni.
 
Men ”livsfara” är ingen ”åsikt”, anser jag. Det är en bedömning. Och bedömningar måste grundas i fakta. Och fakta säger att en random person som lever i Afghanistan faktiskt är säkrare än en random person som lever i ett latinamerikanskt land.
 
Det är rent objektivt inte förenat med dödsfara att bo i Afghanistan.
 
Debatten är polariserad. Alla har sin goto-inställning, och så gräver man ner sig i en skyttegrav och attackerar därifrån. Och vi som vandrar i det ingenmansland i mitten där det finns nyanser får skäll från båda sidorna.
 
Jag ställer inte upp på deviset ”stoppa utvisningarna till Afghanistan”.
 
Däremot står jag alltid upp för en human och långsiktigt hållbar asylpolitik, och jag vill gärna att afghaner arbetskraftsinvandrar. De jag känner är härliga, omtänksamma människor, som är varmt välkomna att bo i Sverige om de kan försörja sig själva.

Migrationspolitiska åtgärder – en analys

FlaggaVi som skriver om nationalism, främlingsfientlighet och myter runt migration anklagas rätt ofta för att vilja ha svängdörrar till Sverige där alla som vill ska kunna bosätta sig här och dränkas i lyx, som om det vore omöjligt att ha en bestämd åsikt utan att den samtidigt är extrem.

Bland annat därför skrev jag i somras inlägget En annan syn på invandring, där jag spjälkade upp mina åsikter. De gäller i stort fortfarande, men givet den nya och extrema situationen vill jag göra en uppdatering och samtidigt kommentera Regeringens och Alliansens överenskommelse om insatser med anledning av flyktingkrisen, som jag i stort tycker är bra.

Utgångspunkt

Människor är tillgångar. Invandring är i grunden bra för ett land. Men när de kommer i sådana antal som nu gäller inte det överlag. Vi behöver en mer ”lagom” ström av arbetskraft som vi hinner absorbera för att vi ska kunna se lönsamhet i närtid om ens någonsin. Nu är ju i och för sig inte asylinvandring primärt tänkt att vara lönsam, utan det är en humanitär insats, men just därför behöver vi säkerställa att de som får hjälp verkligen behöver det och tvärtom. Vi måste prioritera det som är viktigt när det gäller de medel vi lägger på hjälpinsatser.

För mig är det:

  1. Mottagningen ska fungera. Människor ska få mat och tak över huvudet. Barn ska få skolgång.
  2. Asylrätten ska respekteras. De som har rätt till asyl ska få det, och vid tveksamma fall ska man hellre fria än fälla.

I övrigt är inget heligt.

Europa

Europa bör först och främst hantera flyktingkrisen i samråd, och den hanteringen blir aldrig färdig, utan behöver ställas om beroende på var i världen det finns oroshärdar. Just nu flyr många från Syrien, och då behöver EU ha en policy för hur de som kommer därifrån ska hanteras. Det är generellt en för alla mycket dålig lösning att människor dör på havet eller vandrar längs dikesrenar i Serbien. De borde stanna i läger närområdet och sedan flytta till Europa under ordnade former. För flytta ska de. Det är inte ett liv att bo i ett tält i fem-tio år. Och jag menar att om de som lever i läger vet att de kommer att få en rättvis prövning där de befinner sig kommer de inte att känna sig tvingade att blottställa sig och utsätta sig för livsfara för att komma ifrån lägren.

Men många kommer ändå inte att sluta försöka ta sig till Europa – det hade inte vi heller gjort – så därför behöver Europa ett sätt att hantera asylinvandringen under ordnade former. Idag saknas kontroll.

Att kontrollen saknas beror i sin tur inte egentligen på antalen, utan på bristen på planering. Europa har tagits på sängen. Det finns ingen anledning att orda om varför och huruvida man borde förstått tidigare. Antalet som söker sig hit har mångdubblats på ett par år, och det ser inte ut att mattas. Alltså behöver vi dimensionera om mottagningen. Vi måste tänka om.

Mottagningen

För att få ordning på mottagningen behöver  Europa ha stora asylboenden/läger på några ställen, där människor kan samlas in i väntan på att få sin rätt till asyl prövad. Jag menar att de lägren bör ligga i glest befolkade länder, och dit hör Sverige.

Vi skulle kunna vara en av EUs uppsamlingsplatser för dem som sökt asyl både här och i andra närliggande länder, genom att i glesbygd bygga upp EU-finansierade läger av till exempel baracker, och sedan tillhandahålla tjänsten ”rättssäker asylprövning” mot betalning från EU. Det skulle skapa massor av jobb. Samma sorts läger borde finnas i exempelvis Turkiet, genom avtal, i Libanon och kanske även i Polen och Spanien/Portugal. Den som söker asyl i ett EU-land som inte kan ordna boende körs till en sådan plats.

Asylrätten

EU har idag lagar runt vem som har rätt till asyl, som sedan implementerats i varje lands egna lagstiftning. Det är i sig rätt tänkt, men vi tolkar dem lite olika. Så sökte sig exempelvis irakier till Finland för att de visade sig vara generösare än andra EU-länder mot just irakier. Det har dock ändrats nu.

EU skulle totalt vinna på att bli bättre på samordning – inte minst vad gäller bedömningen av länder. Även om alla som söker asyl har rätt till individuell prövning skulle Europa tjäna på gemensamma regler, så att det går fortare från prövning till beslut, och så att besluten blir mer lika genom Europa. Här kan Sverige vara föregångsland.

Asylrätten innebär att du har rätt att söka asyl i det land där du befinner dig, men landet kan genom avtal med andra länder flytta dig dit. Exempel på det är:

  • Dublinärenden, där EU, Norge, Liechtenstein, Schweiz och Island kommit överens om att skicka asylsökande till det land dit de först kom.
  • Australien, som skickar alla asylsökande till Papua New Guinea i enlighet med ett avtal med dem.

EU kan med andra ord skriva avtal med andra länder inom eller utanför EU om att de ”tar över” asylsökande. utan att det bryter mot asylrätten, så länge dessa länder respekterar samma rätt. Det är därför möjligt att skicka den som sökt asyl i EU till Turkiet, om Turkiet behandlar asylansökan rättssäkert.

Sverige

Med utgångspunkten att invandring är bra för Sverige går det ändå att inse att en kaotisk asylinvandring inte är det. Vi behöver därför skilja på vad vi gör för att hjälpa, och fokusera den hjälpen, och vad vi gör för att landets befintliga invånare tjänar på det.

Arbetskraftsinvandring är positivt för ett land. Jag tycker de regler vi har idag, som kräver avtalsenliga villkor och en lön som går att leva på, är bra. Jag ser ingen anledning att ändra dem.

Vad gäller anhöriginvandringen skrev jag redan i somras att jag vill att kärleksinvandring (så kallade nyetablerade relationer) alltid ska omfattas av försörjningskrav. Det blir nu verklighet i och med migrationsuppgörelsen:

”Undantag från försörjningskrav vid anhöriginvandring för svenska medborgare och för medborgare i annan EES-stat eller Schweiz, samt för dem som bott i Sverige i mer än fyra år tas bort. Ändringen ska gälla nyetablerade relationer.”

Med ändringen ovan kan vi snabbt avföra all invandring utom asylinvandringen som positiv eller neutral för Sverige.

När det gäller asylinvandringen ser det annorlunda ut. De asylsökande som är någorlunda unga och snabbt kommer i arbete är en stor vinst för Sverige. De som aldrig kommer i arbete är en stor förlust. De kostar dels genom att de ska försörjas, och dels genom ökad risk för såväl kriminalitet som sjukdom både i nuvarande och nästa generation. Passivitet föder problem i sig.

Det är mot bakgrund av detta som jag inte vill bevilja PUT till den som inte antingen förvärvsarbetar eller kommit till Sverige som minderårig. Jag ser alla fördelar med att bevilja PUT. Människor blir trygga och lyckligare. Men det har ett högt pris.

Migrationsuppgörelsen säger:

”En tidsbegränsad lagändring införs. Kvotflyktingar, ensamkommande barn och barnfamiljer ska fortsatt som huvudregel ha permanent uppehållstillstånd i enlighet med gällande lagstiftning. För övriga flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande ska huvudregeln vara tillfälligt uppehållstillstånd. Vid tillfälliga uppehållstillstånd ska flyktingar, alternativt skyddsbehövande och övriga skyddsbehövande ha en rätt till familjeåterförening motsvarande den som gäller enligt EU-rätten.

När det tillfälliga uppehållstillståndet löpt ut och personen kan uppvisa taxerad inkomst på en nivå som det går att försörja sig på ska personen beviljas permanent uppehållstillstånd, även om skyddsskälen har upphört. Det tillfälliga uppehållstillståndet bör också bli permanent efter tre år om skyddsskäl kvarstår.

Den tidsbegränsade lagen ska utformas i enlighet med detta och gälla under tre år.

Den nya lagstiftningen ska tillämpas så snart den trätt i kraft. De beslut som då fattas kommer därmed att utgå från den nya lagstiftningen. De nya reglerna kommer att tillämpas även när ansökan om uppehållstillstånd gjorts dessförinnan.”

Jag vill gå längre. Jag anser att TUT ska beviljas till alla som är vuxna tills de kan försörja sig själva. Blir det lugnt i hemlandet upphör enligt mig Sveriges ansvar att försörja personen. Och då bör man åka hem igen, om man inte klarar sig själv i Sverige. Här kan Sverige med fördel bidra till återvandringen, om vi ser att personen kommer att få det svårt, genom att betala bidrag under en tid.

Jag vill göra undantag för den som har minderåriga barn som bott minst fyra-fem år i Sverige. Den bör få fortsatt TUT tills barnen fyllt arton. Vi kan också göra undantag för svårt sjuka eller funktionsnedsatta. Men principen att vägen till PUT och medborgarskap ska gå via eget arbete bör gälla överlag.

Syftet med detta är att säkerställa att vi även fortsättningsvis har möjlighet att ta emot dem som söker skydd. Det är enligt min mening avsevärt bättre att de resurser vi lägger på asylinvandring går till dem som har skyddsbehov idag, och inte på dem som tidigare haft det men som nu tryggt kan återvandra.

Kortsiktigt

Migrationsuppgörelsen innehåller även en hel del kortsiktiga åtgärder, varav de flesta är bra. Här ett axplock:

”De personer som beviljats uppehållstillstånd ska regelmässigt skrivas ut från anläggningsboende när en ny bostad är ordnad. En person som beviljats uppehållstillstånd ska alltså inte kunna tacka nej till erbjuden anvisning och samtidigt bo kvar på anläggningsboendet.”

Ensamkommande ska inte längre placeras i dyra HVB-hem om de inte behöver det. Istället ska en billigare och förmodligen bättre form som heter ”stödboende” inrättas.

”Svenskundervisning ska ges redan under asyltiden liksom en obligatorisk samhällsorientering.”

Det är överlag bra, med tanke på hur lång tid det tar innan uppehållstillstånd idag. Men eftersom ungefär hälften får avslag betyder det att en hel del resurser läggs på människor som inte kommer att behöva kunna svenska. Så än bättre vore kortare handläggningstider.

”Bättre vägar för lågutbildade personer att få sådan yrkesutbildning som gör att de kan komma ut på arbetsmarknaden.”

”En snabbare etablering på arbetsmarknaden underlättas genom lägre trösklar in på arbetsmarknaden. För att möjliggöra detta utvidgas RUT-avdraget till att också omfatta utökat trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster i hemmet (RIT-avdrag).”

”I dag gäller att den som kommer till Sverige med barn under tolv år har rätt till maximalt 450 dagar med föräldrapenning i Sverige. Högst 96 dagar får tas ut efter barnets fyraårsdag, och inga dagar efter barnets tolvårsdag. Detta ska begränsas så att endast ett fåtal av de 450 dagarna får tas ut efter barnets tvåårsdag.”

Detta har skvalpat länge. Nyamko Sabuni gjorde vissa förbättringar, vill jag minnas. Det finns ett missförstånd runt dessa dagar, där det påstås att man får föräldraledighet ”retroaktivt”. Det är fel ord, anser jag. Men självklart bör man inte få full föräldrapenning för barn som redan är födda. Personligen tycker jag man ska få de dagar som är kvar till barnets 18-månadersdag och inte mer, alternativt att man inte får några föräldrapenningdagar alls, men en särskild ersättning utgår till den som pga att den har små barn inte kan delta i etableringsprogrammet tills barnet är stort nog att gå på dagis. Jag är lite besviken att Alliansen inte fixat detta för länge sedan.

”Nyanlända med yrkesbakgrund som lärare ska, i de ämnen som de är utbildade för, kunna undervisa elever som talar samma språk. Vid sidan av undervisningen ska kompletterande utbildning och validering ske.”

Förutom dessa åtgärder behövs snabbt metoder att korta ner asylprövningstiden. Köer kostar pengar i alla ändar. Ju förr vi avvisar dem som inte har skyddsbehov desto mer resurser frigörs till dem som ska leva kvar här.

Ensamkommande behöver utredas snabbast, och de som saknar asylskäl bör skickas tillbaka till barnhem i hemlandet. Marocko vägrar samarbeta kring detta, tyvärr, eftersom många marockanska killar som helt saknar asylskäl bor i Sverige och inte kan skickas tillbaka, men om vi kunde få till ett avtal med Afghanistan skulle det vara en både humanitär och ekonomisk vinst. Det är fruktansvärt farliga resor stora mängder framförallt killar företar sig. Ingen vet hur många som aldrig kommer fram. Möjligheten att få ett bra liv i Sverige även om man saknar asylskäl är en onödig drivkraft för att utsätta sig för livsfara.

Sammanfattningsvis

Jag anser att den allmänna debatten har för stort fokus på sådant som inte är viktigt på längre sikt, som till exempel att det skulle vara en stor katastrof att människor tillfälligt får sova i vinterbonade tält. Det är inte alls i sig ett mått på att systemet havererat, utan bara på att den kortsiktiga planeringen inte funkat.

Vi borde istället lyfta blicken och fundera på hur vi vill ha det om några år. I den bästa av världar är ingen på flykt, men så kommer det inte att bli i närtid. Så vi behöver istället fråga oss:

Hur ser det ut när det fungerar? När är vi ”nöjda”?

Vad är viktigt, och vad kan vi ge avkall på?

Hur kan vi säkerställa att Sverige långsiktigt bidrar där våra resurser gör mest nytta?

Kan vi återigen göra invandring till Sverige till en långsiktig ”plusaffär”, även inberäknat asylinvandringen?

Argument på temat ”man kan hjälpa hundra i närområdet för bara en i Sverige” framförs ofta. Men oavsett hur man räknar stämmer förstås inte det. En filt är en filt. Mat är mat. Och även om filtar och mat ”kostar” mer i Sverige än i Libanon betyder det samtidigt att Sverige får inkomster genom moms och inkomstskatt. Att säga att Europa måste hantera mottagningen i Libanon och Turkiet för att tjäna pengar är som att påstå att det är bra för Sverige att köpa varor från låglöneländer istället för närproducerat. Mottagningen ska hanteras där också, för det behövs. Men inte för att Sverige ska tjäna pengar.

Med långsiktighet kan vi ordna riktigt bra asylmottagning i Sverige. Vi kan sälja tjänster inom området till EU. Och vi kan bli ett föregångsland som både räddar människor i nöd och samtidigt utvecklas och drivs framåt av hög invandring.

Det är dessa frågor vi borde diskutera, istället för dumheter som stängda gränser och andra panikåtgärder.

Allianspartiernas förslag

FruitKarin Pettersson är arg över populismen i Allianspartiernas förslag.

För mig som skrivit något hundratal artiklar och inlägg om främlingsfientliga myter känns det lite bisarrt med omvänt mytknäckeri, men det behöver göras, för hon har delvis fel.

Here’s why.

Säkra länder

”I dag har Sverige ett snabbspår för ”uppenbart ogrun­d­ade ansökningar” om asyl, som innebär en förenklad process. Bara om det finns anledning att tro att det finns verkliga asylskäl görs en riktig prövning. Dess­utom kommer endast en bråkdel av de som söker asyl i Sverige från länder som skulle kunna sättas upp på en ”säker” lista. Förslaget skulle därför vara ett slag i luften.”

Hon har helt rätt i att ett sådant snabbspår finns, men av någon anledning funkar det inte, och hon har dessutom fel i att det bara skulle gälla ett fåtal personer. Här är lite siffror:

De som hittills i år, dvs jan – sept, fått sina ärenden avgjorda och som kommer från länder varifrån max fem procent beviljas asyl/skyddsstatus är 8 597 personer av totalt 40 673. Det är ingen liten mängd. Deras genomsnittliga handläggningstid var 117 dagar, för att vaska fram totalt 146 personer som skulle beviljas asyl eller skyddsstatus. Om åttio procent av dessa hade behandlats inom något dygn hade i alla fall ett par tre tusen sängplatser kunnat räddats åt dem som verkligen behöver det.

”Säkra länder” är en relativt enkel åtgärd som löser kortsiktiga problem.

Tillfälliga uppehållstillstånd

Att byta de permanenta uppehållstillstånd som idag ges vid långvariga konflikter, vilket nästan alla bedöms vara, mot tillfälliga, är istället en långsiktig lösning. Det förändrar inte något på kort sikt. Karin har rätt i att det blir en ökad arbetsbörda för Migrationsverket, men det behöver inte vara ett jätteproblem. Dels uppträder inte den ökade arbetsbördan förrän de första tillfälliga uppehållstillstånden börjar gå ut, dvs om två år, och dels går det att effektivisera. Exempelvis kan man knyta uppehållstillstånden till ett världstillstånd, t ex ”krig i Syrien”, och automatiskt förlänga för alla vars uppehållstillstånd beror av detta tillstånd, i exemplet syrier. Först när Syrien blivit säkert behöver handläggarna titta på dem igen.

Men Karin Pettersson menar att inga konflikter tar slut inom tre år. Det gäller måhända för Palestina, men för Eritrea, Syrien och Afghanistan kan mycket hända. Och instiftar vi en lag idag kommer den ju att gälla för dem som kommer om två år också, och då kanske vi ser ett slut.

Jag var länge av uppfattningen att permanenta uppehållstillstånd var bättre än tillfälliga, men inte längre, och det är på grund av de stora antal som kommer just nu. När antalet beviljad asyl låg under tiotusen kunde vi hantera även dem som hade svårt att komma in i samhället, men nu lär det bli problematiskt.

Nästan alla problem som går att koppla till migration handlar om den grupp som söker skydd i Sverige och sedan inte kommer i arbete. De kostar pengar direkt genom att behöva bli försörjda i kanske 30-40 år, och indirekt genom att deras barn växer upp i utanförskap, som är en grogrund för kriminalitet och radikalisering. Den som växt upp med bidragsberoende föräldrar löper flera gånger större risk att själv bli bidragsberoende än en som inte gjort det.

Jag har därför, efter att ha tänkt igenom detta noga, kommit fram till att den mest effektiva åtgärd vi kan sätta in är att utvisa dem som saknar både jobb och skyddsbehov, dvs den som fått uppehållstillstånd på grund av ett läge som inte längre gäller, och som står utanför arbetsmarknaden. Jag ser problemen – särskilt när de har barn – men den del av migrationen som är en humanitär åtgärd behöver fokusera på dem som fortfarande har ett skyddsbehov och inte på dem som faktiskt kan återvända till de länder där de är medborgare.

Karin behöver förstås inte dela min uppfattning, men det är märkligt att inte inse att detta är en enormt kostnadsbesparande åtgärd.

Hon påstår också att det skulle vara praxis att inte tillåta familjeåterförening vid tillfälliga uppehållstillstånd. Det undrar jag var hon fått ifrån, för enligt Utlänningslagens 5 kap 3 c § ska inte typen av uppehållstillstånd spela roll. Anknytningspersonen kan vara ”3. en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som flykting eller förklarats vara flykting, […] 5. en utlänning som har beviljats uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande eller har förklarats vara alternativt skyddsbehövande”. Om hon upptäckt att det är praxis att inte följa lagen borde hon anmäla Migrationsverket.

Signalpolitik

Slutligen kommer hon in på det som brukar kallas signalpolitik. Jag håller helt med om att detta är en skam att ägna sig åt. Tankefiguren är att vi ska vara lite småelaka mot dem som kommer, eller åtminstone få dem som funderar på att resa att tro att vi är det, så att vårt land får dåligt rykte och asylsökande reser till andra EU-länder istället, och enligt någon sorts svartepetterprincip tjänar då Sverige på detta. Ett exempel är när Danmark annonserade i libanesiska tidningar om att asylsökande inte hade något att hämta i deras land.

Det är bara det att enbart SD säger att de vill att Sverige ska ägna sig åt detta, mig veterligt. Jag har inte hört något representant för Alliansen öppet säga att detta borde vara svensk politik. Nu kan ju Karin förstås dra slutsatsen att detta ändå finns med bakom deras förslag, men då får hon ju leda i bevis hur hon kommit fram till det, och inte bara påstå att det är Allianspartiernas mästarplan som om det vore klart.

===

Jag anser att vi som är för en generös asylpolitik behöver förklara hur den ska gå till. Jag tycker den sittande regeringen hade tänkt till bra runt vad man kan göra kortsiktigt, som exempelvis skapa mer resultatinriktade, och därmed avsevärt billigare, boenden för ensamkommande, och att få lärare att undervisa barn från egna landet är klipskt och konstruktivt. Det är inte populistiskt att hantera skenande kostnader och brister i mottagningen.

För några månader sedan skrev jag hur jag vill förändra svensk migrationspolitik. Det gäller fortfarande. Jag tycker att vi som är ett glest befolkat land borde kunna sätta upp större asylboenden i Sveriges utflyttningsorter. Det skapar jobb och bidrar till att resurserna stannar i Sverige, vilket inte sker om vi skickar samma belopp till UNHCR. Låt oss bygga fler boenden och ta hit fler skyddsbehövande. Men låt vägen till permanent uppehållstillstånd och senare medborgarskap gå via egen försörjning.

Jag förstår att inte Karin håller med. Riktigt vad hon vill se istället är oklart för mig.

Men det är inte ok att påstå att den ”luras” som inte tycker som hon, om man inte har täckning för det.

Varför vi inte röstar på SD

Jan Sjunnesson, chefredaktör för SD-tidningen Samtiden, efterlyste en åttiosjuprocentare som ville läsa och möta ett inlägg skrivet av Gunnar Sandelin.

Här är mitt svar.

Mina generella kommentarer är att det finns mycket som väger in när vi väljer parti. Exempelvis finns det de som hävdar att om alla röstar på vad de tjänar mest på blir det bra, rent demokratiskt. Men då skulle ett parti som lovar att beslagta all egendom för alla som bor i Göteborg och dela ut den bland resten av oss vinna, eftersom göteborgarna är i minoritet. Vi röstar ju inte bara av egoism, utan också för att vi tycker något är rätt, och för det samhälle vi vill leva i, oavsett om vi är vänster eller höger.

Så när Sandelin räknar upp nio små och stora, reella och hypotetiska nackdelar med invandring och indirekt säger ”håller ni med om detta måste ni rösta SD” blir det lite bisarrt, eftersom han inte har med en enda fördel med invandring.

Jag tycker faktiskt att den mest klockrena meningen i Sandelins text är inte hans egen, utan ett citat han framför: ”Om man dessutom anser att invandring är en alltför våldsam omvandling av Sverige och därför en ödesfråga …”.

Det är precis där, enligt min subjektiva mening, efter att ha följt nationalism på nära håll i fem år, som den fundamentala skillnaden mellan trettonprocentare och åttiosjuprocentare ligger:

Nationalister ser invandrare och invandring primärt som problem, och så finns det undantag. Goda invandrare, som bidrar. Men resten förstör, kostar pengar och trasar sönder det homogena, vackra samhälle vi hade för ett halvsekel sedan. Man ser integrationsproblemen som ett bevis på att man har rätt, och hoppar i analysen helt över det faktum att de allra flesta invandrare faktiskt smält in perfekt i det svenska samhället.

Vi övriga ser invandrare och invandring primärt som något bra, och så finns det undantag. Människor som kommer hit, utnyttjar systemen och förstör. Men resten är en tillgång, antingen direkt, som med arbetskraftsinvandrare eller kärleksinvandrare, eller på sikt, som i fallet flyktingar. Vi ser integrationsproblemen som något som vi alla har ett ansvar för att åtgärda, men är ändå glada över att de allra flesta invandrare faktiskt har smält in perfekt i det svenska samhället.

Flyktingsituationen

Jag och många med mig ser dock allvaret i den situation som råder idag. Det är inte där skillnaden ligger mellan nationalister och övriga svenskar. Vi fattar. Det är illa. Men jag kan inte svara för alla, utan beskriver hur jag resonerar.

Den absolut största frågan för mig är hur vi får Europa att ta ansvar för dem som flyr från ISIS. Det är inte humant att låta miljoner människor bo i tältläger i Libanon och Jordanien, när de inte kommer att kunna flytta hem på flera år, om någonsin. Jag anser att EU gemensamt successivt borde tömma lägren på de flyktingar vars hem är förstörda, och dela upp flyktingarna solidariskt mellan de rikare länderna, dvs Västeuropa. Fokus ska vara på dem som har minst chans att återvända under de kommande fyra åren.

Jag inser att den som hatar flyktinginvandring får hicka av att läsa ovanstående, men ärligt talat tror jag inte det för Sveriges del skulle innebära någon större antal i reda tal räknat, med tanke på hur många vi ändå planerar att ta emot.

Att vilja ”hjälpa på plats” är en sorts hån för mig. Visst ska UNHCR ha pengar så de kan klara mat, medicin och tak över huvudet för flyktingar i flyktingläger, men det löser ingenting på sikt. När människors hem inte går att återvända till existerar inte ”på plats”. Det som finns är istället ”på en annan plats som inte är här”. Jag önskar SD kunde säga det istället. ”Vi vill hjälpa flyktingar på en annan plats.” Det skulle vara ärligare.

Det är för övrigt en vitt spridd missuppfattning bland SD-anhängare att enbart SD vill ge pengar till UNHCR. I själva verket har Sverige skänkt pengar via biståndet i alla år. Jag har läst flera bisarra inlägg i olika SD-fora där någon hört någon icke-SD-person uttrycka att vi behöver ge mer pengar till flyktinglägren, och reaktionen blivit ”Men kolla de snor SDs idé vaddå det har ju Jimmie sagt hela tiden och inte någon fattar det!”, följt av typ hundra medhållande kommentarer. Jävla PK-människor som aldrig kan erkänna att SD visste bäst.

Att det optimala är att människor lämnar flyktinglägren och flyttar till helt andra länder gäller förstås inte generellt i alla konflikter. Finns det möjlighet att den klaras upp kan det vara bättre att folk väntar i närheten för att sedan kunna återvända. Men det gäller för ISIS-området just nu. Och med ISIS-området menar jag inte hela Syrien och Irak, utan de delar där ISIS härjar.

Hjälpa på plats kan man däremot med fördel tillämpa på exempelvis tiggare. De har hem. De är ”bara” utfattiga. Att via EU stötta dem till försörjning där de bor, i Bulgarien och Rumänien, är det mest meningsfulla. Men medan de är här behöver de tak över huvudet och mat för dagen.

Nå. Detta ovan är min inställning. Hur representativ den är för övriga åttiosjuprocentare vet jag inte. Vi är liksom inte så homogena, och de flesta har uppenbarligen inte den koll på siffror jag har – inte för att de inte bryr sig om landet eller sina medmänniskor, utan för att de helt enkelt har andra frågor som upptar deras intresse.

Så sammanfattningsvis kan sägas att vi väljer inte parti för en och endast en fråga. Vi väljer en helhet.

På något sätt känns det som om ni sverigedemokratiska väljare hela tiden missar det när ni försöker förstå oss andra.

Listan

att under de närmaste fyra åren beräknas ytterligare en halv miljon människor att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige

De som kommer till Sverige under de närmaste fyra åren är:

  • 320 000 flyktingar och deras anhöriga
  • 120 000 övriga anhöriga, främst kärleksinvandrare, som redan har bostad och försörjning
  • 80 000 arbetsmarknadsinvandrare, som redan har försörjning
  • 40 000 studenter, som i regel lämnar landet efter något eller några år
  • Något tusental adoptivbarn
  • 80 000 EU-medborgare som ansvarar för arbete och försörjning

De första två siffrorna är Migverkets prognos. För de övriga har jag grovt dragit ut linjerna.

Samtidigt har vi en utvandring på ungefär 200 000, om vi drar ut linjerna.

Det är därför lite meningslöst att prata om PUT, för det är en stor skillnad på vilka krav de som flyttar hit ställer på samhället. För ”sådana som jag” är människor, med vissa undantag, tillgångar på sikt, men jag ser också att en flyktingrelaterad invandring på 320 000 personer är problematisk, och ställer krav på samhället. Jag vill se svar från politikerna på hur de ska lösa den. Men det svar SD ger är inte min lösning.

att en majoritet av dessa är lågutbildade muslimer som aldrig tidigare levt i en demokrati

Nu blir jag lite elak, och hänvisar till den vallokalsundersökning som gjordes 2010, och som säger att SDs väljare hade lägre utbildning än Sveriges invandrare. Huruvida det var så 2014 vet jag inte.

Hursomhelst gäller frågeställningen inte SD, utan de som får permanent uppehållstillstånd.

Och eftersom ni även räknar in arbetskraftsinvandring när ni skriver PUT och femhundratusen vill jag ju påpeka att de som arbetskraftsinvandrar från länder utanför EU (för EU får inte PUT) har inte generellt låg utbildning. Dessutom har de, för att få PUT, bott flera år i Sverige och visat att de kan försörja sig.

Men låt oss i stället fokusera på de 320 000 flyktingarna med anhöriga, av vilka vissa får PUT men inte andra, för jag tror det egentligen är dem ni egentligen avser.

Problemet med att visa siffror runt utbilsning är att det inte går att särskilja dem från övrig invandring i statistiken.

Istället har jag gjort så här:

Migrationsverkets prognos, sid 7, visar vilka länder asylsökande kommer att komma ifrån:

asylsökandeländer

Jag hoppar över Balkan, eftersom de visserligen söker asyl, men de får det inte. Dessutom är ju Balkan uppenbarligen inget land.

Om man går in på SCB, finns där tabellen ”Utbildningsnivå efter födelseland och kön 2013, 25–64 år”. Där kan vi hitta utbildningsnivå på dem som kommit tidigare. En bra handle, tycker jag.

Så här ser tabellen ut, rensad på övriga länder:

utbildning

Om vi nu viktar ihop tabellen ovan med förväntat antal asylsökande 2015 får vi tabellen nedan.

Födelseland Förgymnasial utb. Gymnasial utb. Eftergymnasial utb. kortare än 3 år Eftergymnasial utb. 3 år eller längre Andel 2015
Eritrea 37% 43% 9% 7% 15%
Somalia 51% 25% 6% 5% 6%
Afghanistan 36% 28% 12% 14% 4%
Irak 31% 28% 15% 22% 19%
Iran 10% 37% 17% 33% 1%
Jordanien 18% 34% 20% 21% 19%
Libanon 35% 39% 11% 12% 19%
Syrien 38% 27% 17% 12% 19%
Viktad summa 33% 33% 14% 15%

Enkelt uttryckt: en tredjedel förgymnasial utbidlning, en tredjedel gymnasial, en sjättedel universitet under tre år, och en sjättedel verkligt högutbildade.

Mot detta kan förstås hävdas att de utrikes födda kan ha skaffat sig utbildningen i Sverige, men jag tycker ändå tabellen är relevant, eftersom den i så fall visar potential. Man kan också hävda att Afghanistan och Somalia har hög analfabetism bland sina invånare, även om det enligt vad jag läst inte gäller dem som kommer till Sverige, men med tanke på hur få de beräknas bli spelar det mindre roll.

Vad gäller deras religionstillhörighet är det riktigt att ungefär 80 % av flyktingarna är muslimer, men för mig är detta inte ett problem, eftersom jag skiljer på muslimer och militanta islamister. Jag drar också slutsatsen att den som lämnar ISIS-området gör det för att den inte är jihadist. Jag vet att många nationalister istället tänker sig att bland flyktingarna finns ISIS-representanter som har en långsiktig plan att ta över Sverige, men jag delar inte den gissningen av den anledningen att jag tror de ISIS-anhängare som befinner sig i området har häcken full ändå. Att långsiktigt infiltrera Sverige borde inte ligga jättehögt på priolistan.

Att det skulle vara ett problem att människor från tredje världen inte tidigare levat i en demokrati är jag inte med på alls.

att inströmningen inte är tillfällig utan kommer att öka ytterligare

Mja. Om vi pratar flyktingrelaterad invandring (dvs flyktingar och deras anhöriga) räknar Migrationsverket med en minskning år 2018. Denna siffra är förstås vansklig. Det kan bli en minskning både förr och senare. Men om vi ska gå efter vad vi har idag är det den som gäller.

att Migrationsverket begärt ytterligare 48 miljarder för att under de närmaste fyra åren kunna hantera asylansökningar och ordna med flyktingförläggningar och att detta bara är en bråkdel av den verkliga kostnaden

Det var en mystisk mening. Ökning eller eller minskning av vad de begär är inte på något sätt relevant – det visar ju bara att de underestimerat tidningare – det som är relevant är huruvida beloppet kommer till meningsfull användning.

att det inte finns jobb för nykomlingarna (Sverige har extremt få jobb tillgängliga för lågutbildad arbetskraft jämfört med snittet inom EU)

Nu är de för det första inte lågutbildade, för det andra är inte arbetsmarknaden statisk, och för det tredje är det både arbetslöshet och brist på arbetskraft i Sverige.

Jag har alltid svårt att argumentera människor som ser arbetsmarknaden och landets ekonomi som en säck med jobb. När de är slut är de slut. Jag vet inte hur jag ska börja förklara ens, när man resonerar på den grovt förenklade nivån. Sorry.

Vad jag däremot kan säga är att jag håller med om att vi behöver bli bättre, rent generellt, på att få en arbetsmarknad som matchar vår befolkning. Jobb ska finnas där folk bor, och människor ska ha utbildning som passar de jobb som finns. Det är ALLTID en utmaning för de styrande. Oavsett invandring. Betyder det att jag inte är bekymrad över hur 320 000 nya invånare, varav kanske 250 000 är vuxna, ska fogas in i Sverige? Absolut inte. Jag ser svårigheten.

att bostadsbristen redan nu är mycket svår

Bostadsbrist är ett tillfälligt problem. Det löser man inte genom att reglera befolkningen, utan genom att bygga bostäder. Såvitt jag förstått har vi byggt oss ur den värsta krisen redan om några månader.

att mer än 550.000 människor bor i 186 utanförskapsområden, som inte fanns för 25 år sedan. (I ett utanförskapsområde förvärvsarbetar färre än 60 procent av de boende i arbetsför ålder och färre än 70 procent går ut grundskolan med fullständiga betyg eller färre än 70 procent röstande i senaste kommunalvalet)

En del av dem fanns för 25 år sedan. Men absolut. Utanförskapsområdena är något för politikerna att ta tag i. Dock ser jag inte att SD har ett enda svar på det problemet. Peka gärna på relevanta motioner eller avsnitt i partiprogrammet om jag har fel.

att Sverige enligt polisens rapportering nu har 55 ”no-go-zoner” dvs. områden där uppgörelsen bland kriminella kan resultera i skottlossning på öppen gata, där invånarna inte törs avge vittnesmål och där polisen inte är välkommen

Se ovan.

att svensk kriminalitet i en europeisk jämförelse är skämmande hög, uppklaringsprocenten skrämmande låg och invandrare är starkt överrepresenterade, i synnerhet när det gäller vålds- och sexualbrott

Svensk kriminalitet i europeisk jämförelse är INTE skrämmande hög. Vad jag tror du far efter är istället våldtäktsstatistiken. Men där är ju BRÅ fullständigt tydliga med att vi inte alls är värre än andra länder, men att vi dels räknar fler brott till våldtäkt, och dels har en högre andel kvinnor som anmäler. Har skrivit mer om detta här.

Invandrare är överrepresenterade vad gäller brott, det är riktigt. Därför är det bra om Migrationsverket i det fall det är möjligt blir bättre på att kolla bakgrund på dem som får uppehållstillstånd, och jag har inget emot att vi blir hårdare med att utvisa brottslingar som inte är svenska medborgare.

Till SD-kvinnan som vill ha svar

sdmotrasismI ett forum för dem som stödjer sverigedemokrater lade en 33-årig, kvinnlig, aktiv sverigedemokrat upp detta inlägg. Jag vill gärna svara, för det är bra och relevanta frågor, som jag tror många nationalister ställer sig – särskilt de som inte varit SD så länge.

Här är mina svar – inline.

Jag känner ibland att varför ens försöka prata med anti SD människor…

Jag har kommit fram till att det finns inga direkta argument som jag inte kunnat svara på.
Visst har jag ibland blivit frustrerad och inte kunnat förklara på ett bra sätt men jag tycker jag har lyckats slipa den förmågan lite.
Känns lite som om folk griper efter halmstrån och frågan man kan ställa sig själv är varför?

Sverige är ett fritt land med demokrati, allas åsikt har rätt att bli hörd men att komma med skällsord och lögner när argumenten sinar är ganska onödigt och barnsligt…förstår faktiskt INTE vad dom hoppas nå med sånt annat än att dum göra sig själva.

Det är alltid fel att komma med skällsord och lögner när argumenten tryter. Men det gör faktiskt båda sidorna.

Vad gäller skällsord: I samma forum som du la upp detta inlägg dras generellt alla icke-nationalister över en kam och kallas ”PK-människor”, idioter, kommunister, sjuka jävla feminister osv. Som någon som argumenterat med nationalister i många år, och som i princip aldrig sätter namn på meningsmotståndare, skulle jag kunna göra en lång lista med allt jag blivit kallad över årens lopp. ”Arabälskarhora” är ett epitet. ”Batikhäxa som hoppas på överraskningssex från berikare” är ett annat. Det är så mycket lättare att se vad man själv blir kallad än att stå upp och säga ifrån när den man inte håller med blir hånad. Vi ser åt andra hållet, och glömmer fort.

Själv säger jag dock oftast ifrån när folk schablonmässigt kallar sverigedemokrater för rasister och nazister. Jag vet att inte alla är det. Rasism ska användas för rasism och inget annat. Mer om det längre ner.

Vad gäller lögner: I SDs fora länkas till allra största delen till Avpixlat, Fria Tider, Nationell.nu, Dispatch International och liknande ”webbtidningar”. Artiklarna är aldrig någonsin, påstår jag, som följt svensk nationalism sedan 2009, sakliga. De är proppfulla av sakfel och grovt vinklade. Och påpekar man rena sakfel, vilket jag ofta gör i en neutral ton, blir kommentarerna i regel bortplockade. Men de ligger kvar på Disqus. Jag kan visa dig, om du vill.

Skulle ju kunna vara ett försök att få oss att tappa tålamodet och göra bort oss …fast då skulle det ju bara stå 1-1 så tanken är?

Jag vill lära mig så mycket jag kan för att faktiskt kunna göra en skillnad och inte bara sitta och spy galla som anti SD människor gör.

Mycket bra utgångspunkt.

Vad gör dom egentligen för att förändra världen?

Vi som inte är nationalister/sverigedemokrater är ju de allra, allra flesta svenskarna trots allt. Så vad vi gör för att förändra världen beror förstås oerhört mycket på. Själv bloggar jag, bland annat. En del kämpar för mänskliga rättigheter, andra ligger på soffan. Men du kan inte utgå från att den som inte är sverigedemokrat på något sätt skiter i omvärlden.

Varför tar dom inte reda på hur saker faktiskt går till, jag säger inte att dom är obildade eller okunniga, jag säger att dom är för upptagna med att hata SD för att ens ta reda på fakta.

Tror ingen vid det här laget har missat mitt förakt mot ISLAM

BRA…jag hoppas ni även har lärt er något och velat bevisa att det jag sagt inte har stämt.

Jag önskar att jag hade haft fel och att Islam verkligen var en KÄRLEKENS RELIGION men det finns nästan inget som stämmer på detta, speciellt när dom säger död åt alla otrogna strax efter…

Islam, liksom kristendom, har utövare som är onda, goda, fundamentalistiska, sekulariserade, omtänksamma och egositiska.

Under seklen har betydligt fler brott mot mänskligheten begåtts i Jesu namn än i Allahs. Många av de fenomen som tillskrivs islam återfinns inom kristendom eller bland kristna. Stening, kvinnlig omskärelse, hedersrelaterat våld är traditioner som fanns innan islam, och som även praktiseras av kristna. Fadime Sahindals familj var t ex kristen. Men ingen av oss kommer på tanken att vi som är kristna i Sverige är ansvariga för brott mot mänskligheten som kristna begår i tredje världen, men de flesta av er nationalister håller precis varenda muslim ansvarig för allt muslimer gör idag.

Idag sker nog fler vidrigheter i muslimska kulturer än i kristna. Men det är en konsekvens av att det är de länderna som är fattigast, och där befolkningen har lägst utbildning, snarare än av religionen, anser jag.

Med utbildning följer förmåga att ta in information, förmåga till kritisk granskning, vidsynthet och tolerans. Det gäller inte alltid, men det gäller om man ser till större grupper över tid. Det gäller för övrigt även i Sverige, och är en anledning till att SD har så få högutbildade i sina led, om jag ska vara lite brutal. Sveriges invandrare har faktiskt generellt högre utbildningsgrad än SDs väljare.

Det handlar om okunskap kring en ”Religion” som motsäger sig själv rätt ofta

Där håller jag inte med dig. Jag är ganska övertygad om att jag vet avsevärt mer om islam, muslimer och världens historia än du gör. Jag kan ha fel, men jag tror inte det. Motsäger sig själv gör alla religioner.

Som gömmer sig bakom sin tro för att kunna kräva rätt till religionsfrihet som vi har i Sverige.

Religionsfrihet är inte något unikt, som ”vi har i Sverige”, till skillnad från resten av världen. Religionsfrihet är en självklar, grundläggande mänsklig rättighet och bara extrema förtryckarregimer i U-länder förbjuder människor att praktisera den tro de valt. Däremot får man inte begå brott mot landets lagar i sin religions namn, och det gäller förstås även i Sverige.

Ska vi i Sverige börja stödja kvinnoförtryck, för att det är en del av deras religion?

Vilka avser du med ”vi i Sverige”? Menar du vi som redan bor här? För bara för att det flyttar människor hit med oacceptabel kvinnosyn måste ju inte VI ändra på oss. Vi ska självklart fortsätta arbeta mot alla former av förtryck precis som idag.

Eller menar du ”de som kommer hit”? Då är det självklart illa att kvinnor förtrycks av män på svensk mark, men dessa kvinnor har en avsevärt bättre möjlighet att stå upp för sin rätt här än i exempelvis Somalia. I Sverige finns stöd att få för den kvinna som vill lämna en man som slår henne. I Sverige kan en kvinna klara sig ekonomiskt som ensamstående.

Ska vi stödja barngifte för att det är en del av deras religion?

Det är nu du gör mig så förvirrad. Det finns ingen vettig människa som stödjer barngifte. Det har vi aldrig gjort, och nu har vi dessutom fått ännu strängare regler och ännu strängare straff. Men det är samma sak här. De kvinnor som drabbas av barngifte har mycket större möjligheter att räddas till ett bättre liv i Sverige än i deras hemländer.

Ska vi stödja hedersmord, för att det är en del av deras kultur?

Heh.

osv…

Jag trodde att dom som sökt sig hit från tex Afghanistan pga våldet som är en direkt följd av deras religion…

Anledningen att du flyr från ditt land varierar förstås. En del flyr för att det är krig. Men många, kanske de flesta, flyr för att deras folkgrupp förföljs. Det finns åtskilliga afghaner som flytt undan talibaner, men de måste ju inte upphöra vara muslimer för det. Tänk dig att pastor Green får makten i Sverige, och börjar kriga mot alla sekulariserade svenskar genom att t ex våldta och mörda dem som levt som sambo eller gjort abort. Det är ungefär det som händer i Afghanistan idag. Om du då flyr från Sverige för att du och din familj ska undgå hans övergrepp betyder inte det att du måste upphöra vara kristen för det. Du kan ju inse att hans kristendom inte måste vara din, och att du har rätt till din egen tolkning av din religion.

Trots detta så kräver dom rätten att få ha denna religion här?!

Alla människor har rätt att tro på vad de vill. Överallt. Världens historia är full av smutsig religionsförföljelse. Hur har du tänkt dig förbjuda människor att vara troende? Eller ateister? Spanien var befolkat av morer, dvs muslimer, i sjuhundra år. När kristna kungar erövrade Iberiska halvön på 1400-talet begicks fruktansvärda brott mot de invånare som vägrade konvertera från islam till kristendom. För att ta ett exempel.

Rimmar väldigt illa och känns rätt dumt för oss att stödja.

Du behöver inte stödja. Du kan bara förstå att det är varje människas ensak att välja vad den vill tro.

De flesta av de ensamkommande barnen är pojkar i åldrarna 16-18 år. Under 2014 fram till april hade cirka 1400 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, av dessa var cirka 250 flickor, vilket utgör 17%.

Ingen reagerar på detta…vart tog tjejerna vägen?

Vart tog vilka tjejer vägen? Och på vilket sätt ska någon reagera?

Sen har vi frågan kring vården i Sverige, idag har ILLEGALA INVANDRARE mer rättigheter till vård än vi själva.

Vi bekostar vården och skyddar dom till varje pris…varför då ens säga att dom är illegala?
För illegal betyder ju att dom inte har rätt att vara här.
Vi visar världen att hit kan ni komma och bryta alla våra lagar medans vi kommer betala för att ni gör det.

Förnuftet har övergett oss totalt…

Man kan ha åsikter om att papperslösa ska få vård. Själv är jag kluven, och det är även resten av svenska folket. Men det du skriver är helt fel.

De har INTE mer rättigheter än vi andra. De kan gå till en sjukgymnast och få råd, men de får ingen behandling. De kan uppsöka sjukhus om de har ett extremt akut behov, som t ex något brutet, men de kan inte skrivas in i något system. Det blir inga återbesök, ingen uppföljning och ingen vård för smärre problem. Samma sak med tandvård. En trasig tand lagas hjälpligt, men några rotfyllningar och andra dyra lagningar utförs normalt inte. Jag tror du ska tänka dig för många gånger innan du säger att du hellre skulle vilja leva med deras villkor än med den trygghet våra sociala system ger oss.

Vi fortsätter att låta mängder komma hit med den romantiska synen att trots att våra äldre inte kan få varm mat eller värdig vård i slutet av sina liv pga brist på PENGAR så kan vi magiskt trolla fram enorma summor till invandrare/asylsökare som i sin tur har rätt att ta hit sina familjemedlemmar och svenskarna ska då även betala för dom.

Aldrig någonsin har äldrevården och barnomsorgen haft mer pengar än idag, oavsett hur du räknar. Aldrig någonsin har BNP varit högre. Aldrig har Sverige varit rikare. Vi har högst sysselsättning i Europa, och statsskulden är under kontroll. Jag vet att det hela tiden förmedlas katastrofsiffror, och det är trist, men vi har det extremt bra här. Om inte vi kan hjälpa, vem kan då?

Vi spottar på vårt eget folk och kastar ut dom ur sina hem och föreningar för att rymma dessa stackare.

Det har förekommit vid några enstaka tillfällen att man byggt flyktingförläggningar i fastigheter där det funnits andra boende eller andra verksamheter. Det har handlat om avfolkningsbygder där fastigheter stått halvtomma. Många gånger har förläggningen byggts istället för att byggnaden rivs helt, vilket förstås också hade resulterat i att de som bott eller haft verksamhet där fått flytta. Men det står inte i Fria Tider eller i Avpixlat, förstår du. Man måste gå utanför, och läsa den ursprungliga artikel där de hittat sin information. För det är mycket sällan de plockar upp egna fenomen – de läser artiklar som andra skrivit, och förvränger innehållet. Gå till källan, så får du helheten.

Vi trycker ihop dom, kastar pengar på dom och sen lämnar vi dom åt sitt öde.
De flesta borde ju vara i ENORMT BEHOV AV PSYKIATRISKT STÖD men detta verkar alla ha glömt bort.

Där håller jag med dig. Vi är dåliga på att ta hand om dem. Det blir gradvis bättre i takt med att insikten om detta ökar, men det går på tok för långsamt.

Nä förnuftet har lämnat oss…

Jag önskar att vi kunnat ta hit hela världen men att till bekostnad av våra skolor, äldre, sjukvård osv rättfärdiga detta är för mig en gåta…

Nej, det önskar du nog inte. Ingenting du sagt ovan tyder på det.

Ingen har kunnat förklara detta fenomen för mig som jag kan godkänna som ansvarsfullt.

Det är dumt. Hoppas du uppskattar detta försök.

Vi betalar mängder till EU som finner det mest relevant att bestämma lagar om huruvida vi får plantera potatis och hur mycket mjölk en bonde får producera än viktigare frågor som borde ta upp mesta delen av deras tid, tex hur kan vi stödja alla dessa människor som blir utsatta i deras länder. Hur kan vi förebygga våldet?

Om EU kan mycket sägas. Jag gillar inte heller EUs jordbrukspolitik fullt ut. För mig, som för övrigt är vegetarian sedan 21 år, är det mycket viktigt att djurhållningen blir avsevärt bättre fort. Och där blir jag förbryllad av SDs politik. Man vill att vi i Sverige ska gå ur EU och sluta importera kött som tillverkats i länder där djur behandlas illa. Men grisar i Tyskland och Grekland då? Om du verkligen bryr dig om djuren måste du ju inse att det är avsevärt bättre för den totala mängden grisar att vara med i EU och kämpa för att samtliga grisar i Europa får ett drägligt liv, eller hur? Om vi stänger gränser och skapar det humanast tänkbara jordbruket i Sverige medan djur runtomkring våra gränser lider fasansfullt är ju inte mycket vunnet.

Din fråga om hur vi kan förebygga våld i länder utanför Sverige är rätt enkel att svara på. Det kan vi i princip inte alls. Det bästa sättet att arbeta för en bättre värld är tillsammans med andra länder. I EU. I FN. Genom hjälporganisationer. Och var och en kan göra sin lilla del.

Vår biståndsbudget borde oavkortat i FÖRSTA HAND GÅ TILL DE STACKARE SOM INTE ENS KAN TA SIG HIT!

Ja. Det gör den. I första hand. Läs gärna mer här. Jag vet att ni tycker att ni är bättre på att hjälpa. Jag håller inte riktigt med.

Sveriges folk verkar tro att vi som sagt kan trolla fram pengar i all oändlighet…

FÖRNUFTET HAR LÄMNAT VÅRT LAND

Tack för ordet!

Jag känner din förtvivlan över att du tycker att du vet så mycket och ser så mycket, och så hör du bara ”rasist, rasist, rasist” tillbaka. Det måste vara frustrerande, för du tycker inte att du är rasist.

Och jo, jag kan skilja på SD och SvP. Jag vet att medan SvP oundvikligen är rasister kan SD vara både och.

Och det är fullt möjligt att det stämmer i ditt fall. Det är fullt möjligt att du möter en svart kvinna lika frimodigt och fördomslöst som en vit. Det kan inte jag veta.

Det är också riktigt att många ickenationalister har för bråttom med att visa sin avsky, och istället borde ha förklarat.

Men du behöver också förstå att det faktiskt är en skillnad på oss nio av tio svenskar som inte är nationalister, och er som röstar SD. Detta har jag hittat i samma forum som du skrev ditt inlägg, och det är skrivet om afrikaner:

”Trodde apor satt i bur idiot:(”, ”Sätt fanskapet i bur å sänk den i atlanten”, ”Jävla apjävel”, ”Ja in med idioten i en bur å låt honom bara äta bananer resten av sitt liv!”, ”Förbannande apjävel !!!!!”, ” Den här negerapan”, ”Sätt shimpans jävlen i en bur å sänk han”.

Det tar inte slut där. Det finns oerhört många likadana referenser, och i princip ingen säger emot. Om någon gör det är det för att inte SD ska få dåligt rykte. ”Tänk på vad ni skriver”, snarare än ”det är oacceptabelt att uttrycka sig så om människor oavsett hudfärg”.

Och där är skillnaden mellan oss nio av tio och er nationalister. Ingen jag valt att känna, respektera och umgås med skulle acceptera den sortens uttryck. Det finns inte. I min värld säger man till – inte för att det ser illa ut, utan för att det är fruktansvärt och otäckt.

Du är kanske inte rasist. Jag vet inte. Men du accepterar rasism. Du klarar att vistas i en miljö där det är OK att kalla dina medmänniskor för apor. Eller att säga så här om romer.

Jag hoppas du känner att jag svarat på dina frågor. Om inte får du gärna höra av dig.

Publika domar och dubbelmoral

VåldHäradens alla domslut listades i domböcker. För oss släktforskare är de nyckeln till många gåtor – inte minst för att vi på så sätt ofta kan hitta fäder till oäktingar.

I en dombok i Burträsk den 28/10 1673 framgår att min anfader Anders Åssvedsson i Bodbyn några år tidigare ryckt några skäggstrån från sin svärfar Sven Nilsson i Gammelbyn, men att han slapp böter, för att detta var ”en sak av våda tillkommen”.

Att jag vet ovanstående beror dock enbart på att en flitig kvinna läst och skrivit rent alla domsluten. Jag har sedan köpt hennes arbete, och sluppit sitta själv och läsa från pärm till pärm. All min släktforskning bygger på att människor digitaliserat uppgifter och gjort dem sökbara hemifrån. Jag har bara besökt ett enda arkiv någonsin, och den gången fann jag inte ens vad jag sökte.

Det är viktigt att minnas att det är detta debatten om LexBase handlar om.

Domslut i brottmål och tvister har alltid varit mer eller mindre offentliga i Sverige. Det som är nytt är att de nu går att hitta.

”Security by obscurity” är den term som används inom IT-säkerhet. Något saknar säkerhet, men eftersom det inte går att hitta på ett enkelt sätt blir det ändå indirekt skyddat av vår ignorans. Det är den princip som funkat som skydd för oss medborgare tidigare. Informationen har funnits, men få har orkat leta rätt på den.

Det är naivt att tro att det kommer att hjälpa att vara jättejättearga på dem som skapat LexBase och skriva i tidningar hur dumma de är, och så ska problemet försvinna.

Folk vill uppenbarligen ha informationen, och är beredda att betala för den. Därför kommer det att komma nya likadana tjänster, även om denna tjänst mot förmodan upphör.

Det som behöver ändras är offentligheten kring domslut. Det är dock problematiskt på ett annat plan. Vår rättssäkerhet vilar på att allmänheten kan granska domstolarnas arbete.

Men det kan uppnås utan att namnen på de dömda offentliggörs. Redan idag finns möjlighet till sekretess för exempelvis våldtäktsoffer. En enkel väg framåt är att konsekvent sekretessbelägga identitet på alla vittnen, brottsoffer och dem som dömts till straff under t ex ett års fängelse. Jag tror inte det behövs en grundlagsändring för att uppnå detta.

För övrigt anser jag att om man anser att publicering av domar är fel, men samtidigt menar att det i sin ordning att Wikileaks lämnar ut namnen på tusentals informatörer i Afghanistan så att de och deras familjer kan bli förföljda, har man någon sorts fullständigt messed up moral enligt principen:

”Information wants to be free as long as it’s about someone else.”

Antingen är all information allas egendom, eller också har vi rätt att förvänta oss skydd från att bli uthängda, oavsett vilka vi är och var vi bor.

Asyl är inte ett tack

SverigeAsyl för tolkar från Afghanistan är egentligen ganska lätt att gå med på.

Utan att vara insatt alls kan jag direkt köpa att de löper en uppenbar fara för sina liv när Sverige lämnar Afghanistan.

Men ändå håller jag inte med denna insändare. Anledningen ligger i definitionen av asyl som skydd åt den som flyr undan en rad definierade förtryck och faror.

Det Billström säger är att vi ska ge skydd åt den som behöver, och vi ska inte ge skydd åt den som inte behöver. Vad den som söker asyl har jobbat med eller gjort för Sverige har ingen relevans. Men han säger också att den som varit tolk rimligtvis kan visa ett sådant skyddsbehov, och då löser det sig liksom av sig självt. Och jag håller med.

För om vi plötsligt definierar om asylbegreppet så att man kan få en gräddfil för att man hjälpt Sverige skapar vi ett märkligt prejudikat för framtiden. Våra lagar och regler måste stå över sådant.

Däremot kan man förstås säga att hela gruppen tolkar har ett skyddsbehov, på samma sätt som vi gjort med syrierna. Men då är det inte för att de hjälpt just Sverige, utan för att det går att visa att hela gruppen undantagslöst riskerar förföljelse. För det är just denna ”de har ställt upp för oss, så nu måste vi betala tillbaka”-inställning som är fel. Det ska inte spela någon roll vilket land de hjälpt. Asyl får inte vara en kärleksförklaring eller ett tack för trogen tjänst.

Så jag tycker egentligen det är ganska lätt. Jag hoppas tolkarna flyttar hit med sina familjer, och jag hoppas de blir lyckliga här, och kan skapa bra liv för sig själva och sina barn.

Och jag tycker det kan uppnås med de regler vi har.