Etikettarkiv: Israel

Uppehållstillstånd för antisemiter

Publicerat den av

Högerextrema Bulletin säger sig ha frågat socialminister Jakob Forssmed om huruvida det är tänkbart, och enligt dem svarade han ja. Har inte hittat detta någon annanstans, så jag skriver detta med en brasklapp.

Om regeringen vill dra in uppehållstillstånd för dem som uttrycker antisemitism ska det förstås ske genom att lagföra dem för hets mot folkgrupp, och sedan yrka på utvisning vid fällande dom. Jag är själv sedan länge för att sänka ribban för utvisningar.

Att som nu verkar föreslås utvisa den som INTE är dömd är helt rättsvidrigt och helt oacceptabelt. Det luktar trumpfascism. Om man inte kan döma personen betyder det förstås att bevis för brott saknas.

Jag la inte min röst på M för den här sortens avsteg från alla de rättsprinciper vi byggt vårt land på. M ska vara partiet FÖR lag och ordning.

Godtycke ska inte styra juridiska beslut.

För om vi börjar så här, vad hindrar en kommande S-regering från att dra in uppehållstillstånd för dem som stödjer SD? Det är ett före detta nazistiskt parti. Eller för dem som stödjer Israel? Eller för Sveriges alla invandrade muslimhatare. Vem ska underhålla listan med vad som får eller inte får framföras?

Det är sedan 1948 olagligt att uttrycka antisemitism. Men man ska gå rätt väg.

Due process.

Bevisa brott, döm, utvisa.

Facebook

Antisemitismkortet

Publicerat den av

Samma människor som har gnällt i åratal över det orättvisa ”rasistkortet” som dras varje gång någon ”kritiserar invandringen” drar nu antisemitismkortet varje gång någon kritiserar Netanyahu.

Och visst har det funnits övertramp. Även jag har kallats rasist när jag exvis propagerat för TUT istället för PUT. Och visst har det funnits tillfällen när kritik av landet Israel övergått i antisemitism.

Men ironin ändå.

Senast igår fick jag läsa att jag spred ”antisemitisk propaganda” för att jag påpekade att palestinier har skydd enligt lagen om hets mot folkgrupp.

Jag skulle påstå att fyra av fem gånger jag läser någon klaga över antisemitism i medier, både traditionella och sociala, är det egentligen kritik mot dödandet av civila i Palestina vederbörande försöker tysta.

Jag har läst och lyssnat på flera judar som är djupt bekymrade över missbruket av ordet. De känner att deras mångåriga kamp för att få världen att förstå deras situation slås sönder. Och den kanske vanligaste antisemitiska tropen av alla är att judar kontrollerar världen. I smyg. Det är den som ligger till grund för det hat antisemiter till både vänster och höger känner.

Jag lyssnade på Israels ambassadör efter det fruktansvärda mordet på det unga paret. Han började bra. Pratade varmt om dem.

Sedan kom det.

Han hade precis pratat med Trump, och de var överens om att ta fram åtgärder mot ”the demonization of Israel”.

Facebook

Sharia eller svensk lag?

Publicerat den av

”Troende muslimer följer sharia istället för svensk lag!” deklarerade någon nyss.

Alltså.

Människor följer sitt lands lagar av två skäl. Man sympatiserar med dem och/eller man vill inte uppleva konsekvenserna.

Så det finns lagar vi gillar: jag har ingen lust att döda någon och hade inte gjort det även om det inte varit lag.

Det finns de vi är neutrala till: deklarationen ska vara inne i tid – jag deklarerar för att jag inte vill få böter, men för mig hade tidpunkten lika gärna kunnat vara en annan.

Och så finns det lagar många inte gillar, men de följer dem för de vill inte ta konsekvenserrna. Fortkörning är ett vanligt exempel.

Svensk lag och sharia har förstås ett stort överlapp, dvs man får inte stjäla eller döda med mera, och sedan finns lagar som bara är svenska – fortkörningslagar återfinns liksom inte i koranen – och så finns lagar som bara är sharia, som gåvor till fattiga, inte betala ränta, inte äta viss mat, bön, testamenten.

Det är ett venn-diagram, uppenbarligen.

Men det finns ingen svensk lag som den som lever efter sharia inte kan följa, med lite vilja. Och omvänt.

”Dual loyalty” är en antisemitisk myt som bygger på att judar inte skulle vara lojala mot sitt hemland, utan mot Israel och/eller judendomen.

Detta är precis samma sak.

Facebook

Antisemitisk schlagerfestivalsjury

Publicerat den av

Jag ser samma hat som förra året piskas upp mot Eurovisions jury, då vi såg otäcka uthängningar av jurymedlemmar. Det mest patetiska av allt är att det beror på att folk inte förstår grundläggande matematik. Så innan ni ylar om antisemitism, läs här. Om ni inte fattar och inte tror mig, prata med någon matematiker ni litar på.

Om vi antar att det i varje europeiskt land finns lika många som röstar på Israel av politiska skäl som röstar emot kommer självklart Israel att vinna den politiska rösten, eftersom de som röstar emot inte har en gemensam kandidat.

Jag ser ju i mitt Facebook-flöde att många röstar politiskt. Så att folk gör så är ingen gissning, utan ett krasst konstaterande. Ofta är det samma personer som röstar på Israel som anklagar juryn för att vara partisk.

Och för mig är det förstås lika fel i båda fallen. Det förstör hela vitsen med tävlingen.

Jag har inte hört en enda låt. Har inte följt mello på säkert 25 år. Jag har ingen aning om vem som förtjänade vinna. Men jag har läst matematisk statistik.

Om Israel egentligen förtjänade en 25:e-del av rösterna, dvs en mittenplacering, men tio procent röstar för och tio procent röstar emot av politiska skäl, vinner de 9,6 procentenheter de inte förtjänat, och förlorar 0,4 procentenheter av de röster de förtjänat.

Huruvida juryerna var politiska har jag ingen aning om, förstås. Men det finns ingen anledning att dra den slutsatsen baserat på skillnaden mellan folket och dem. För vi VET att folket röstade politiskt, och att differensen därför var självskriven, precis som förra året.

Så låt oss hjälpas åt att stoppa alla vidriga personangrepp detta år, oavsett vad vi tycker om konflikten ifråga. Hatet och anklagelserna är helt oförsvarbara.

Facebook

Varför gör inte polisen något?

Publicerat den av

Alice Måwe Teodorescu är arg på polisen.

I Sverige är det inte olagligt att i enrum uttrycka hat mot någon pga dess folkgrupp. Dvs om du går fram till en person och kallar den xxx-svin tyst, så bara den hör, är det inte brottsligt.

Jag skriver detta för att det är supervanligt att folk säger att judar/svarta/homosexuella/… utsätts för hat genom att folk kommer fram till dem och kallar dem saker, och polisen gör ingenting.

Well. Polisen agerar korrekt. Huruvida det ska vara brottsligt är en annan fråga. Jag säger bara vad som gäller idag.

Jag rotade fram en dom från 1999 jag läste för länge sedan som är väldigt intressant. Detta fall gick faktiskt ända till HD, så domen är prejudicerande. Alla tre instanserna ansåg att det som skett inte var hets mot folkgrupp.

Det handlar om en megarasist som sagt riktigt, riktigt grisiga saker till några mörkhyade indier. Bland annat ”hur skönt det var att se på då någon dödade en n*ger”, ”vad fula dom är, stick hem till ert hemland” och ”vi är rasister och gillar inte svartingar”.

Liksom. Blä.

Och han blev dömd för olaga hot, eftersom han gått fram till dem med ett slagträ och sagt ”jävla n*, ni skall ut härifrån”. Det tycker jag känns rätt solklart.

Men han blev inte dömd för hets mot folkgrupp, av den anledningen att det inte gick att bevisa hur många passagerare som hört vad som sagts. ”Det måste dock konstateras att det i målet inte är visat att uttalandet helt eller delvis avlyssnades av busspassagerarna – utom av dem som uttalandet var riktat mot.”, står det i tingsrättens dom.

Riktigt hur många som behöver höra vidrigheterna är inte klarlagt. Förarbetena säger att det ska framföras till ”en grupp av personer, som utgör mer än ett fåtal”. Heh. Men när det är oklart hur många som hört blir det förstås till den åtalades fördel.

Ett annat missförstånd är att ”hatbrott” är ett brott i sig. Så är det inte. Det är en kategori (för statistik) och en svårighetsgrad. Dvs om någon utför ett brott, i princip vilket som helst, och det går att bevisa att brottet ägt rum för att personen tillhör en skyddad folkgrupp (t ex israel, muslim, transperson, men inte centerpartist eller sverigedemokrat), döms förövaren till ett svårare straff. Samma sak vid exvis hedersrelaterade brott.

Precis som när jag läste Teodorescus bisarra debattartikel, som jag kommenterade för någon vecka sedan, där hon skällde ut svensk polis för att de inte burar in dem som säger ”from the river to the sea”, känner jag att vi behöver hjälpas åt att försvara dem när de ifrågasätts felaktigt.

De skriver inte lagarna.

Ibland gör de självklart fel, och ska då få kritik, förstås, men det är bra att tänka ett varv extra innan vi konstaterar att så är fallet.

Facebook

Kondomer till Hamas

Publicerat den av

Kommer ni ihåg hur Musk, Trump och alla deras minions skröt om hur de lyckats stoppa kondomer för femtio (eller kanske hundra) miljoner dollar som skulle gå till Hamas? Detta var i början av året.

Trump upprepade detta gång på gång, som en sorts symbol för det slöseri han lyckats stoppa.

Men.

Gaza var inte Gazaremsan, utan en provins med samma namn i Moçambique, och programmet ifråga syftade till att stoppa AIDS-spridningen där. Och Hamas hade förstås ingenting med något att göra.

Denna historia i all sin dumhet, sitt slarv, sitt förakt mot människor som lider och sitt ljugande är en perfekt illustration av allt som har med DOGE, Musk och Trump att göra.

Bill Gates: “I’d love for him to meet the children that have now been infected with HIV because he cut that money.”

Pja. Vem tror Musk eller Trump skulle göra något annat än hånskratta åt dem?

Varför hets mot folkgrupp

Publicerat den av

Diskussioner om lagen om hets mot folkgrupp tenderar alltid att spreta väldigt.

För mig är fokus målet.

Dvs vad är det vi vill uppnå?

Det ursprungliga syftet med lagen var, som jag skrev igår, att stoppa den judehatande organisation Einar Åberg ledde. Det gjorde man genom att döma honom 1948. Man ville inte att det som hänt i Tyskland skulle kunna hända i Sverige, och därför är det sedan dess förbjudet att uttrycka missaktning för eller hota en folkgrupp.

Lagen har sedan utökats under åren – sexuell läggning har exvis tillkommit. Och i somras tillkom ett stycke för att stoppa förintelseförnekelse, eftersom riksdagen ansåg att detta är jämställbart med förakt mot judar.

Men motivet är fortfarande detsamma. En marginaliserad grupp ska inte kunna bli så hatad att människor i gruppen far illa för att folkopinionen utser dem till någon sorts scapegoats för stora problem i samhället. (Mina ord, inte lagstiftarnas.)

När man gör en inskränkning i människors rätt att offentligt uttrycka sina åsikter måste det finnas ett verkligt, konkret problem vi vill lösa, som väger så tungt att det är motiverat. Vi ska inte bara förbjuda för att signalera att något är obehagligt. För syftet med HMF är INTE att skydda individer från att känna sig kränkta. Och det är här många går helt vilse. Åsikter ska i första hand bemötas, inte förbjudas.

Jag vill, som jag skrev igår, begränsa den befintliga lagen, men samtidigt verkligen lagföra dem som bryter mot den. Många vill dock utöka den. Anledningen till att jag är emot det är förstås dels att jag som sagt tycker det är viktigt att även obehagliga åsikter kan uttryckas så vi kan bemöta dem. Munkavle tenderar att skapa offerkoftor – ”det får man ju inte säga i det här jävla landet!” – och kan ge omvänd effekt.

Men jag ser också risken för slippery slope.

Exempel: ”Vi står bakom 7 oktober” är en djupt obehaglig ståndpunkt, men inte HMF enligt dagens definition. Det borde det vara, menar någon, men var ska vi då dra gränsen? Får man stå bakom Israels invasion av Gaza? Rysslands av Ukraina? Och vad får man ha för åsikt om konflikten mellan Indien och Pakistan? Vem fattar beslutet?

Jag kan inte se att vi uppnår målet att skydda en folkgrupp från marginalisering i Sverige genom att bestämma vad man har rätt att säga om pågående konflikter i helt andra länder. Samma sak med alla som förespråkar enstatslösning i Israel/Palestina-området. Själv är jag solklart för en tvåstatslösning, men jag vill inte åtala dem som inte håller med och säger detta.

Så vad vill jag ändra?

Först vill jag tydligt skala bort majoritetsgrupper, eftersom vi är en demokrati, och en majoritetsgrupp aldrig kan marginaliseras som judar i Tyskland på 30- och 40-talet. Det är redan idag så det funkar i praktiken, men jag menar att det borde förtydligas. ”Orättvist!” tycker rasister, som vill kunna fälla den som säger ”jag hatar vita”, men som sagt. Att inte kunna hata vita utan att bli åtalad är en helt onödig inskränkning i yttrandefriheten. Den leder ingenstans.

Det är förstås rasistiskt. Det är en åsikt som förtjänar fördömande. Men den diskussionen bör tas utanför rättssalarna.

Sedan bör det där med ”nationell identitet” förtydligas. Det måste få vara tillåtet att skoja om eller klaga på amerikaner, skottar, fransmän, norrmän, what not. Igen. Ingen blir dömd för sånt idag. Men låt oss fixa lagtexten så att det är tydligt att de folkgrupper som är skyddade verkligen är de som är utsatta. Exempel:

  • Svarta
  • Romer
  • Judar
  • Muslimer
  • HBTQ-personer

Där vill jag att vi lägger fokus. Vi tar diskussionen mot hatarna så fort vi ser övergrepp, och vi polisanmäler det som är olagligt.

Mina cent.

Facebook

Lögnen om de brutna händerna

Publicerat den av

Mohammed Nazal, 17 år, var häktad i Israel. Han är en av de fångar som släppts sista veckan.

Israel kallar dem ”terrorister”, trots att 80 procent, inklusive Mohammed, inte är dömda.

Han berättade att han blivit grovt misshandlad av vakterna som hämnd för 7 oktober. De hade riktat slag mot hans huvud med stålstänger, och hans händer, båda, hade krossats. Det hade sedan gått över en vecka, och han hade inte fått någon vård.

Triumferande gick Israelvänliga twittrare ut och visade upp en film från när han släpptes där han påstods använda händerna. Jag såg den flera gånger. Det gjorde han inte.

Sedan dök det upp röntgenbilder, och jag tänkte att detta måste ju vara enkelt att bevisa. Någon journalist borde prata med sjukhuset och fråga om de kan bekräfta att det är hans.

Och till slut gjorde faktiskt BBC just det.

De åkte dessutom till hans hem och ringde på.

Hans historia är sann. Israel sätter barn i fängelse och slår dem. Och sedan får de inte vård. Hade han inte släppts hade uppenbarligen hans händer läkt fel. Och alla vuxna människor som hånat honom och kallat honom lögnare borde skämmas.

Israel är inte en värdig demokrati. Det är ett land som kontinuerligt begår brott mot grundläggande mänskliga rättigheter. Ju mer som händer, desto mer frustrerad blir jag. Att Hamas är en avskyvärd terrororganisation är ingensomhelst ursäkt.

Många pratar med viss rätt om att palestinier behöver omprogrammeras i sitt hat mot judar/israeler.

Det är hyckleri att inte samtidigt nämna dessa omänskliga fångvaktare.

Facebook

Arpi, Elmi och det etniska kriget

Publicerat den av

escherJag skrev ett Facebookinlägg där jag bland annat anklagade Ivar Arpi för att ”klan-shame:a” Leila Ali Elmi, miljöpartisten som knep en rad personvalsröster och oväntat kom in i Riksdagen från plats 21. Och jag vill verkligen uppmana alla att lyssna på detta inslag från Sveriges radio och att läsa hans artikel Hur påverkar etniska röster demokratin och göra en egen bedömning.

Arpis argument för varför frågan är viktig är: ”Länder där man röstar i enlighet med sin etnicitet eller klan får försvagade demokratier.” Det finns förstås en legitim oro  här. I länder som Israel, Libanon och Serbien lever religiösa grupper väl separerade från varandra i stor ömsesidig misstänksamhet, och röstar taktiskt på egna kandidater för att förstärka sin folkgrupps makt och försvaga övriga grupper, istället för efter ideologi. En sådan utveckling vill ingen se i Sverige, och Arpi har tidigare framfört enstaka exempel på hur detta kan gå till. Vi är överens om att detta i längden skulle kunna utgöra ett problem. Vad vi inte är överens om är att Ali Elmis personval skulle vara en sorts första steg mot en sådan utveckling.

Det finns i Sverige två partier som har etnisk respektive religiös tillhörighet som grund för sin politik. KD säger själva att de riktar sig till dem som delar judisk-kristna värderingar, och de driver sedan många decennier frågor som är viktiga för framförallt troende kristna. SD riktar sig till den som är ”svensk” och anstränger sig grundligt för att definiera detta begrepp som något man inte själv avgör, utan som ligger i andras perception.

En ”klan” är en grupp människor som är släkt och som känner en samhörighet med varandra som är större än den de känner med resten av folket i nationen, och de är villiga att låta egna regler gälla över landets lagar. Därmed kan stora delar av SDs anhängare kallas ”klan”. Alla som läst de revolutionsmanande inläggen i grupper som ”Stå upp för Sverige” dagarna efter valet inser att skulle Åkesson säga ”nu tar vi makten” skulle stora horder av etniska svenskar (och en del svenskfinnar) gripa efter högafflarna och marschera mot Rosenbad. Och uppenbarligen finns i Sverige åtskilliga kristna grupper som hellre följer egna regler än landets. Jehovas vittnen förbjuder exempelvis sina medlemmar att rösta. Och, som Helmersson påpekade i SR-inslaget, många svenskfinnar röstade förr om åren på finska politiker som valtalade på finska.

Ändå är det en nyinvald ensam tjej från Götet som Arpi menar har initierat en utveckling som ”kan leda till krig”.

”Jag har inte anklagat henne för att ha tagit hjälp av klaner.”, skrev Arpi under mitt inlägg. Men det har jag heller inte påstått. Jag använde termen ”klan-shame:a”, eftersom ordet ”klan” liksom namedroppas för att dehumanisera Elmi och delegitimisera hennes rätt till sin plats i riksdagen. Läs detta stycke från hans artikel och döm själv huruvida detta kan anses vara ”klan-shame:ande”:

”Hur självständig kan Leila Ali Elmi vara från den grupp som burit fram henne? Kommer hon driva frågor som främst gynnar den somaliska, eller muslimska, gruppen? Det är så det fungerar i länder där klanen, eller den etniska gruppen, är det politiska subjektet snarare än individen.”

Hur självständig är en kristdemokrat från sin frikyrka? Hur självständig är Åkesson från etniska svenskar? Reinfeldt fick ofantligt mycket skäll när han hävdade att organisationen ”Svenskt Näringsliv” var ett särintresse eftersom organisationen burit Alliansen, och sossepolitiker förväntas stödja LO, or else. Att grupper bär ledare och sedan förväntar sig något i gengäld är inte ett afrikanskt påhitt. Så varför hyperfokusera på en svensksomalisk riksdagsledamot när stora samhällssjok bevisligen sedan länge röstar åtminstone till viss del efter sina intressen och inte sin ideologi? När stora grupper styr medel som går till att lyfta politiker som i sin tur lyfter deras särintressen?

Jo, för att hennes somaliska identitet upplevs stå i strid med hennes identitet som svensk, trots att hon var två år när hon flyttade hit. Och vi är nu ute i Björn Söderska tassemarker:

Man kan inte enligt Söder och SD vara hundra procent jude, kurd eller somalier och samtidigt hundra procent svensk. Man kan vara 50/50 eller 20/80. Men man kan vara kristen och svensk, LO-medlem och svensk och företagare och svensk. Den somaliska gruppens särintressen förväntas stå i strid mot den svenska gruppens på ett sätt som upplevs som hotfullt. Det gör däremot inte kvinnors, pensionärers, funktionshindrades, glesbygdsbors, högutbildades, företagares med fleras särintressen. Så fort en grupps intressen lyfts fram får ju i regel övriga invånare stå tillbaka, och man argumenterar därför ofta emot med liv och lust. Men ingen ifrågasätter deras demokratiska rätt att propagera för sina intressen. Det händer bara om du är svensksomalier.

Varför?

De svensksomalier som röstar i riksdagsvalet är förstås medborgare, och hela tankefiguren att vi måste studera hur de röstar för att det kan leda till krig om de börjar samordna sina kryss känns djupt obehaglig.

Arpi är inte ensamt ansvarig, om alls ansvarig, för det grova rasistiska hat Leila Ali Elmi utsätts för. Men det är viktigt att vi alla ser det och inser vidden av det hon och andra politiker som uppfattas som ickesvenska utsätts för.

Jag anser att kommentarerna nedan utgör ett långt större hot mot demokratin och även vanlig medmänsklighet än ett drygt tusental potentiellt ”etniska röster”.

Om du fortfarande tycker det är rätt att oroa sig – pröva att byta ut ”somalier” mot ”judar” i texten ovan, och fundera över om det inte ringer historiska klockor.

Eller läs hur dina medmänniskor anser att hon ska behandlas i gruppen ”Stå upp för Sverige”:

Palestina: demokratiskt erkännande eller fulspel?

Publicerat den av

Så jag är inte insatt i Israel-Palestina-frågan. Jag tänker därför inte kommentera huruvida det påverkar fredsprocessen positivt eller negativt med ett erkännande av Palestina. Andra får ägna sig åt det.

Däremot har jag synpunkter på processen.

Det var för mig rätt förbryllande att en regering kan fatta ett så viktigt beslut själva utan Riksdagens godkännande. Riksdagen är ju garanten för att beslutet har folklig förankring. Förfarandet kändes rätt kuppartat. ”Vi har visserligen tidernas svagaste regering, men vi passar på ändå när vi har chansen, för de andra kan inte göra något. Hehe.”

Jag förstår tanken med de fria händerna i just utrikespolitiken. De styrande behöver kunna fatta snabba beslut i diplomatiskt svåra situationer: kalla upp, kalla hem, uttrycka sig positivt och negativt, och man kan inte dra alla sådana frågor i långbänk. Men ändå. Ett erkännande är ingen liten handviftning, och det är väl aldrig så bråttom att det inte går att hinna med en votering.

Jag tycker därför att processen måste ändras – och förmodligen behöver det göras i Regeringsformen – jag har inta kollat. Jag hoppas oppositionen tar tag i detta, så det som hänt inte upprepats. Grundlagsförändringar tar ju sin tid.

Detta var och är min åsikt, ur ett demokratiskt perspektiv.

Men det luriga i denna situation, som faktiskt gått debatten nästan helt förbi, är att det faktiskt inte saknas riksdagsmajoritet. Jag läste i en bisats i en artikel att Centerpartiet är för ett erkännande av Palestina. Jag var tvungen kolla upp det, och jo, det stämde.

Jag räknade då mandaten, och V+S+MP+C har 181 mandat, mot 170 för övriga, så det betyder i praktiken att erkännandet är förenligt med folkviljan.

Den här gången.