Fram fram tills nyssens hade jag aldrig kunnat tänka mig att jag någonsin skulle komma att citera eller ens hålla med Marjorie Taylor Greene i någon fråga alls.
Men hon har inte bara rätt här rent moraliskt, utan även i sak.
Visserligen är det amerikanska mittenfolket inte särskilt nöjda med demokraterna, men de har börjat avsky republikanerna, och det kommer att kosta dem massor i november.
Och hon har helt rätt i att det är neocons som Loomer, Levin och Graham som har saboterat för partiet genom att lura in Trump i kriget mot Iran. Hans imo enda sympatiska position fram tills nyssens var just hans ovilja att kriga.
Jag tror hon känner sig lite som jag just nu.
Politiskt hemlös.
Hon är inte vänster alls, men kan inte heller försvara en höger som löpt amok.
Jag känner att den ultimata rasismen är den totala oförmågan bland så många svenskar att se palestinier som människor.
Det går att förstå att många av er som fortfarande står helt på Israels sida gör det för att ni verkligen tror att allt det landet hävdar är helt sant. Från att alla döda i Gaza var helt nödvändiga eftersom Hamas höll upp bäbisar framför sig varje gång IDF skulle skjuta dem till att trots att ledande israeler rakt ut sagt att de vill att alla palestinier ska svälta ihjäl gjorde de verkligen allt för att ge dem mat i höstas till att absolut alla som sitter i israeliska fängelser, inklusive många barn, utan åtal är fruktansvärda terrorister som måste vara där och att de trots alla rapporter som bevisar motsatsen inte våldtas och torteras alls.
De går att tro detta. Man är visserligen dum som ett spån om man gör så och fullständigt verklighetsfrånvänd, men sure.
Hans argument är inte att palestinierna inte etniskt rensats från sitt hemland i snart 70 år, utan att om du bryr dig om dem och vill rädda dem undan den utrotning från deras hemland som idag är tangentens riktning om inget annat görs finns bara en enda anledning, nämligen att du hatar hela det judiska folket.
För att komma till den slutsatsen måste du se palestinier på samma sätt som KKK såg på svarta och nassarna såg på judar.
Om vandel som etikettering tycker jag inte. Först och främst är det ett utdaterat ord. För tankarna till en tid när människor delades in i klasser, arbetare skulle vara ödmjuka, kvinnor lydiga, barn tysta.
Jag tänker på Sofia i boken Vävarnas barn. Hon hade inte begått något brott alls. Men hon umgicks med en ”idiot” som slog ihjäl en karl, och hon var uppstudsig mot kvinnan hennes urfattiga familj delade rum med. Så hon dömdes till tukthus, med flera år av svält och lidande.
Igen. Inget brott. Bristande vandel.
Jag har egentligen inget emot att vi utvisar fler som dömts till fängelse. Jag har länge tyckt ribban var för generös. Och jag har faktiskt även länge förespråkat att vi ska sluta ge PUT till den som invandrat som vuxen och aldrig jobbat. Asylskäl brukar ticka ut efter en tid, och det går att flytta hem igen.
Obehaget när det gäller ”vandel” ligger inte i att jag anser att den som en gång bosatt sig här aldrig ska kunna få ett stopp.
I listan över vad som ska ligga till grund för utvisningar i framtiden finns vissa delar som är enkla. Bidragsfusk är ju ett brott, arbeta svart är ett brott och ljuga för att få uppehållstillstånd är helt ok skäl för utvisning, om omständigheterna är allvarliga. Detta kallar jag inte ”vandel” utan ”laglydighet”.
Sedan kommer ”inte följa myndighetsbeslut” och jag vet inte vad de menar med det. Inte klippa häcken utan låta den växa över trottoaren?
Vidare får man inte ha skulder. Men är det inte korkat att utvisa den som har skulder? Hur får gäldenärerna då pengarna tillbaka? I mitt huvud kan människor – särskilt de som inte kommit in ordentligt i samhället – lätt hamna i en skuldfälla, och det gör dem inte till dåliga människor.
Slutligen kommer det där med ”kopplingar till våldsbejakande eller extremistiska organisationer”, och jag är allergisk till tre av orden i det uttrycket.
Först har vi ”kopplingar till”. Det kan betyda vad som helst. Och i dagens muslimhatklimat går det att kleta till i princip vem som helst från Mellanöstern, om man bara vill. Det finns alltid någon morbror som jobbar för IRGC eller what not.
Nästa ord är ”våldsbejakande”. Det är ett ord som ENBART används om muslimer. Alla andra folkgrupper får heja på både folkmordet i Gaza, fördrivningen och morden på Västbanken och Trumps idiotiska krig mot Iran utan att vara det minsta våldsbejakande. Men är du muslim och anser att palestinier och iranier har rätt att försvara sig … well.
Slutligen ”extremistiska”. Jag är gammal nog att minnas när partiet Sverigedemokraterna konsekvent benämndes ”högerextrema och främlingsfientliga Sverigedemokraterna”. Mmm. Den enes extremism är den andres samvete. Eller brist på.
Att åsikter eller ”kopplingar” ska ligga till grund för utvisning går helt i strid med alla de värderingar vi byggt vårt samhälle på de senaste femtio åren.
Och är är mina cent. Att vara en person som inte har vett att värna yttrandefriheten är att ha en väldigt taskig vandel.
Lindsey Graham, sluddrig som vanligt, har koll på historien.
Om vi alldeles bortser från vilka som utgjorde USA för tvåtusen år sedan är detta med att det varit krig i Mellanöstern i tusentals år något även Trump kör med.
Och föralldel. Det har varit krig av och till – inte minst när korsriddarna härjade där – men absolut inte oavbrutet. Muslimerna skapade nästan undantagslöst fred. Kristna, däremot, mördade, fördrev och tvångskonverterade judarna. Först romarna, sedan korsriddarna. Englands härjningar trasade sönder regionen. USA stoppade den demokratiska processen i Iran och återinförde diktaturen.
Det finns så mycket rasism i de där orden. Vi i Europa har krigat långt mer med varandra under dessa tvåtusen år än muslimska länder någonsin gjort. Ändå sitter det gubbgrisar – och gumgrisar – och pekar finger och låtsas att det bara är muslimer som bråkar. Räkna hur du vill – konflikterna mellan muslimska länder i Mellanöstern är långt långt färre än konflikterna mellan kristna länder här. Och USA har under sitt korta liv lyckats med konststycket att kriga med sig självt.
Jag vet att Iran är en bråkstake idag. Men det finns inget de gör som inte andra också kan beskyllas för.
Tvingar kvinnor att bära hijab? Det gjorde även Saudi fram till helt nyss, och de är The Good Guys.
Mördar, fängslar och torterar oliktänkande och opposition? Saudi också. Minns Jamal Khashoggi.
Finansierar terrorism? USA med flera sponsrar Israels vidriga bosättarterrorism.
Visst kommer folket att kunna resa sig en dag, säger han, men nu ska Saudi och Israel först erkänna varandra, och avsluta ”the Arab-Israeli conflict”.
Det är svårt att veta om Trumpestumpen ljuger medvetet eller bara har skapat sig en alternativ verklighet där hans fru är kär i honom, han har en superdeffad kropp och han alltid vinner i golf helt utan att fuska.
Häromdagen pratade han med en superverklig före detta president, vars namn han inte kan uppge, som berömde honom för att han startat ett krig och önskade att han vågat göra detsamma.
Och nu, efter att han givit Iran en 48-timmarsfrist innan han bombar sönder deras oljefält och därmed sänker hela världsekonomin, ringer de, han vill inte avslöja vem, men någon från Iran i alla fall, och säger ”snälla farbror presidenten, låt oss göra en deal!”.
Och nu har han ”very strong talks”.
”We’re dealing with a man who I believe is the most respected and their leader.”
Vad vill han ha?
no nuclear bomb
low key on the missils
peace in the Middle East
Så typ The Iran Deal som Obama skapade och som han stängde ner förra mandatperioden.
Och om detta händer blir det bra för Iran och alla länder i Mellanöstern, fortsätter han.
Mhm.
Och alla iranier i Iran och resten av världen som var så överlyckliga över att Iran nu skulle befrias från mullorna att de tyckte hundratals döda barn var acceptabla bondeoffer? Hur känner de när han deklarerar att han vill att hans nya ledarkompis ska överleva och fortsätta styra landet?
Netanyahu 2012. Ivrigt insisterande i Wile E. Coyote-stil på att Iran har en bomb som detonerar närsomhelst.
Jag vill förstås inget hellre för det iranska folket än att de ska bli av med sitt korrupta styre, som fängslar, torterar och avrättar oliktänkande och bli en demokrati och kvinnor ska få klä sig som de vill. Och jag väntar fortfarande på att någon ska förklara hur det ska ske genom att bomba småflickor.
För det handlar ju inte om det. Med samma argument minus kvinnors klädsel kan vi bomba Saudi, Qatar, Ryssland, Kina, diverse u-länder.
Jag blir förvånad över mig själv när jag ser Trumpen och Netanyahu håna Iran, deklarera att de är svaga och krossade, basunera ut att nu har de vunnit, men de ska ändå kriga lite till och min go-to-känsla är att Iran är offret och USA och Israel förövarna.
Det är som att se två hänsynslösa mobbare sparka på en försvarslös nisse och du måste nypa dig själv för att minnas att den försvarslösa nissen också är en elaking som brukar klå upp fru och barn. Ingen är god i scenariet.
Det fanns ingen egentlig ursäkt för kriget. Iran var inte nära någon atombomb, och USA och Israel hade förstås ingen plan för ”regime change” annat än ”om folket reser sig är det bra, annars är det deras fel och vi kan skylla på dem”.
”When we are finished, take over your government. It will be yours to take. This will be probably your only chance for generations!” skrek Trump som om han generöst presenterade det lidande iranska folket med en gåva. Nej. De kan inte bara ”ta det”. Oppositionen är inte organiserade, utan tvärtom splittrade i grupper som är i luven på varandra. Det finns ingen plan, ingen ledare.
Vad jag vill i denna situation är att övriga västländer står fast vid sin linje att inte hjälpa Trump. Han behöver få känna konsekvenserna av sitt idiotiska påfund fullt ut, så att han inte gör om det i Kuba eller liknande, för han har två år kvar. Vi är här idag delvis för att han blev kaxig efter Venezuela. Sedan måste vi tillbaka till en världsordning där FN stärks, Israel hålls ansvariga och USA förhoppningsvis aldrig mer väljer en president som startar krig utan formellt godkännande. FN må ha sina brister, men det är det bästa vi har.
Och den största bristen är för övrigt USAs vetorätt.
Så det framstår alltmer tydligt att Netanyahu, de tokkristna apokalypssionisterna och övriga stridstuppar slog en lov runt Trump, och säkerställde att han inte lyssnade på alla mesiga fredsduvor. Jag kan tänka mig hur det lät. Det skulle gå fort och lätt och sedan skulle han bli ihågkommen förevigt som den starke ledaren som bytte regim i Iran och dessutom räddade världen undan en garanterad atombomb.
Och Trump är gammal. Och gaggig. Jag säger inte det för att jag inte gillar honom. Lyssna på nittonhundratalsklipp av honom. Han är fortfarande en a-hole, men han pratar i hela meningar, håller tråden, börjar inte weave:a runt om guldgardiner och ballrooms.
Och nu har han inte bara insett att det blev tossigt – många hånar honom dessutom för att Netanyahu försökt blåsa precis varenda president sedan Clinton och Trump var den första att gå på den lätta. Typ.
Så vad göra? Hans geggiga hjärna berättar för honom att han har pratat med en före detta president. En han faktiskt gillar. Och han sa ”jag önskar att jag gjort det du gjorde!”.
Men liksom. Det finns bara fyra. Och Clinton, Bush, Obama och Biden har garanterat att det inte var de. Alla hatar honom. Inte en chans att de bara ringer upp och säger ”jag önskar jag hade gjort det!”.
Så egentligen är väl inte en liten lögn bland alla andra hundratusentals en big deal, men det visar var hans fokus är. Han får absolut inte framstå som svag och lättlurad.
Och hans ego är det största hindret för fred på den sidan Atlanten.
På andra sidan finns en decimerad grupp fjärdehandsval som försöker organisera sig med en förmodligen skadad ledare och som också klamrar sig fast vid prestige. De behöver visa sitt splittrade folk att de fortfarande styr, och några eftergifter finns inte på kartan.
Detta känns som Vietnam. Överlägsen militär som borde vinna i en tillfällig punktinsats, men vad betyder ”vinna”? Många år av gerillakrigsföring i ett land som är bortaplan för den överlägsna styrkan och vinsten blir till sand.
Så vi har en Gaggig Trump, ständigt berusade krigshökarna Hegseth och Graham, Mike ”They can take it all” Huckabee och en Netanyahu som ser sin dröm uppfyllas.
Vinnaren är … Putin. Han får sälja sin olja igen. Ingen orkar vända blicken mot Ukraina.
Och förlorarna är flickorna i Iran, tusentals döda, lemlästade och bostadslösa libaneser, och det palestinska folket som mördas och fördrivs dagligen sedan snart 70 år.
Facebooks skjutgalna AI har på senare tid stängt av rätt många profiler, helt utan förvarning. Och här är vad jag vet och vad jag tror om varför:
Vad jag vet är att jag aldrig blivit varnad. Jag hör inte till dem som ideligen får sina konton delvis bestraffade på olika innovativa sätt. Under alla mina sexton år har jag fått enklare ”straff” några ynka få gånger och det var många år sedan sist.
Alla avstängningar såväl som restriktioner som drabbat mig i nutid har de backat från. De gick alltså direkt från noll varningar till nedsläckning.
Den här gången var den nittonde sedan början av februari som jag var tvungen skriva en captcha och visa mitt ansikte ur olika vinklar. Övriga arton gånger har det gått bra. Efter någon timme har jag fått ett email där det står ”You’re back on Facebook”. Jag undrar om jag slarvade när jag vred på huvudet den där sista gången, för att jag var så trött på situationen. Det är möjligt. Kaxig av att ha lyckats alla andra gånger kändes det inte så viktigt att det blev rätt.
Brottet är ”Account Integrity”. Och någonstans såg jag ordet ”SPAM”. Det är alltså när facebook misstänker kapning eller att jag är en bot eller så. För mig obegripligt, med tanke på att kontot är sexton år. Men tydligen har något givit dem anledning att tro att jag missbrukar kontot.
Så vad har hänt sedan början av februari? Två ting. Jag bytte dator och segade mig med att installera Bitdefender. Och jag började, i mitten av januari, få enormt många läsare. Och avstängningarna kom ofta när det var mycket trafik. Två gånger – en gång februari samt i torsdags – hade jag över en halv miljon visningar på en dag, och då står de timmeslånga avstängningarna som spön i backen.
Till saken hör också att jag inte har wifi installerat i huset i Sverige, utan använder mobilen, så mina ip-adresser byts ideligen.
Så jag har flera teorier.
1. Mycket trafik, och folk kanske stör sig på att inlägget kommer upp och anmäler det som ointressant. Om bara en procent av en halv miljon gör det kan det ju räcka för att trigga en ”review”.
2. Hoppande IP-adresser. Lustigt nog hade jag precis installerat VPN innan jag blev avstängd ”för gott”.
3. Jag skriver fort på tangentbordet och ibland när jag går in och svarar på en massa kommentarer efter varandra kan det kanske uppfattas som maskinliknande beteende.
Utöver detta finns förstås möjligheten att folk anmäler mig för att de inte gillar innehållet eller för att jag är allmänt otrevlig eller typ, men jag tycker att då borde jag liksom få skäll. Inte omedelbar avstängning med hänvisning till konto-integritet, så det är mindre troligt. Dessutom borde de ju då kunna hänvisa till vad jag skrivit som varit så hemskt.
Det riktigt skruttiga är ju att det inte enkelt går att få tag i någon att fråga. Men. Jag lyckades till slut.
Så här får du tillbaka ditt konto
Jag har gjort en massa research, och det finns faktiskt fyra sätt att få tillbaka ett permanent avstängt konto. Det fjärde är jag dock mycket tveksam till, men det kan vara värt att prova.
1. Skaffa Meta Verified till ditt instakonto – skapa ett om du inte har något – betala för support och skapa en ticket. Beskriv att du behöver kontot för ditt jobb. Då får du en mänsklig review. Detta fungerade för mig.
Jag gjorde exakt som killen nedan sa, och det tog drygt två dygn innan jag fick det tillbaka:
2. Anmäl till Appeal Centre EU – en gratistjänst för EU-medborgare. De är rätt nystartade, men säger sig lyckas i över hälften av fallen. Där kan man även anmäla det omvända, dvs konton som bryter mot EU-lagstiftning. De svarade mig redan fjärde arbetsdagen efter anmälan, se nedan. Men då hade jag ju redan fått tillbaka profilen.
3. Det fjärde sättet är att helt enkelt gå till medierna. Då ändrar de sig ibland.
Arton gånger stängdes mitt konto en timme, bara för att sedan öppnas igen. Nittonde gången fick jag detta meddelande.
Surrealistiskt och djupt obehagligt.
Så en lång sidotråd i kommentarsfältet under ett inlägg på min nya profil om min avstängning var så assholy att jag bara vill ta upp den här, eftersom jag inte kunde där. Sidotråden hade över 70 svar. Här är en del.
Nisse 1: ”Hur länge ska du älta detta? Går hela livet ut på Facebook? Se till att följ regelverket och sluta hata så blir du aldrig avstängd. Välj kärleken 🥳👌😄.”
”😄 Tror du man blir avstängd och får sin sida rensad om man har följt regelverket? Låter det rimligt?”
”Då har man nog inte publicerat något enkelt i sitt flöde….. Jag har blivit avstängd kortare perioder och det räcker med ett ord som kränker Facebook policy. Jag har kunnat överklaga varje gång. Och nu har hon ju en aktiv sida så jag förstår inte ältandet.”
”Ja det gäller att inte låta Facebook äga ditt liv.”
Nisse 2: ”allt står när du går med i FB. De har ingen plikt att redogöra. Deras plats, deras regler.”
”är det inte dumt att inte kunna reglerna? Men du får väl starta ett nytt konto helt enkelt. 👍 Och sen hålla dig till reglerna.”
”att du är borttagen är frågan. Du har inte följt reglerna. Man får skylla sig själv om man inte läst på. Kör du samma vid alla överträdelser som du själv inte vet om?”
…
Det fanns fler av samma kaliber, som alla går ut på att det är otänkbart att FB stänger av någon utan anledning och att vi som bryr oss har fel fokus i livet.
Så.
Först och främst: Att håna någon för att den ”ältar” sin avstängning efter bara ett dygn är überbarnsligt mansplainande.
I mitt fall handlar det om tre delar.
1. Jag blev av med minnen från mina barns uppväxt och tillgång till chattar och minnessidor från avlidna vänner.
2. Jag blev av med mina ord. Jag är skribent. Jag hade sparat en del, men inte allt.
3. Jag blev av med en trogen läsarskara jag lagt mycket tid på att bygga upp. Som jag skrev: Dagen innan avstängningen hade jag 530 000 läsare, vilket jag tror var anledningen till att AI fick tokspel.
Vad gäller att följa reglerna: Under sexton år med kontot har jag blivit ”restricted” några få gånger totalt och sista gången var många år sedan. Som jag skrev igår handlar detta inte alls om VAD jag skrivit utan om att Facebook har någon sorts amatör-AI som taggar vad de kallar ”suspicious behavior”, och kallar det ”account integrity”.
Därför stängde de ner mitt konto nitton gånger, nästan alltid i samband med att jag hade ovanligt många visningar och kommentarer. De första arton slog de på det efter någon timme, nittonde sa de stopp. Ingen av de första arton gångerna hade jag enligt dem gjort något fel. Det verkar handla om hur ofta man kommenterar – jag skriver fort och ibland när jag fått många kommentarer kan jag skriva något tjogtal på några minuter – det handlar kanske om att jag använder datorn kopplad till mobilnätet och byter IP-adress ofta – och det kan vara något helt annat, typ anmälningar från folk som skriver att de inte vill se innehållet.
Det bisarra är att trots att jag skapade den nya profilen i förrgår har jag redan haft närmare 200 000 visningar, så på något sätt hittar folk mig.
Vad jag vill säga med detta inlägg är:
Var inte assholy. Om någon är frustrerad, ledsen, besviken över något du tycker är fjantigt, scrolla vidare!
Och att skriva ”välj kärleken” till en okänd kvinna är på något sätt både fjortigt och gubbgrisigt på samma gång.
Trotz allt 