Något jag tänkt en del på och som jag inte sett någon ta upp är paradoxen i ändringen av Lagen om hets mot folkgrupp för snart två år sedan. Lägger tillägget sist i inlägget.
Lagen kom ju ursprungligen till för att skydda judar efter andra världskriget, och tillägget innebär att man inte får förneka förintelsen, enkelt uttryckt.
Jag var då lite lätt emot detta, för det är ett väldigt kontraproduktivt sätt att stävja en diskussion. Att inte vilja tro att sex miljoner judar mördades är enligt min moral inte att hetsa mot folkgruppen ifråga. Och det är därför konstigt att man teoretiskt kan dömas till fängelse om man skriver detta. Själv tycker jag som ni kanske minns att lagen snarare ska bantas rejält och tillämpas i högre grad, istället för att som nu vara svepande, men sällan användas.
Men paradoxen ligger i formuleringarna.
Den som ”förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord” kan dömas.
Det betyder att om ICJ till slut kommer fram till att Israel begått folkmord i Gaza blir det olagligt att neka till det i Sverige. Processen är utdragen. Man tror beslut kommer om ett par år.
Och då blir det alltså illegalt att sitta på fejjan och twitter och skriva om mänskliga sköldar och Israel gör allt för att skydda civila och att det i själva verket var väldigt få som dog jämfört med i andra krig.
Du kan inte ens säga ”ja, det kanske skedde lite misstag”, för även det är ett förnekande av folkmordet. I ordet ligger nämligen en tydlig avsikt. Om dom faller kommer det att betyda att Israel medvetet mördade palestinier i syfte att helt eller delvis utrota dem. Och det blir förbjudet att säga något annat.
Jag är tämligen övertygad om att vi kommer dit. ICJ sa redan 2024 att det är ”plausibelt”. I konsekvensens namn tycker jag fortfarande att det är en konstig lag, men jag ser fram emot att den används. Denna lag kan bli Palestinahatarnas värsta mardröm.
===
För hets mot folkgrupp döms också den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott enligt ett avgörande som har meddelats av en svensk domstol eller av en erkänd internationell domstol för brott mot folkrätten och som fått laga kraft, om gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i första stycket.
Något jag tänkt en del på och som jag inte sett någon ta upp är paradoxen i ändringen av Lagen om hets mot folkgrupp för snart två år sedan.
Lagen kom ju ursprungligen till för att skydda judar efter andra världskriget, och tillägget innebär att man inte får förneka förintelsen, enkelt uttryckt.
Jag var då lite lätt emot detta, för det är ett väldigt kontraproduktivt sätt att stävja en diskussion. Att inte vilja tro att sex miljoner judar mördades är enligt min moral inte att hetsa mot folkgruppen ifråga. Och det är därför konstigt att man teoretiskt kan dömas till fängelse om man skriver detta. Själv tycker jag som ni kanske minns att lagen snarare ska bantas rejält och tillämpas i högre grad, istället för att som nu vara svepande, men sällan användas.
Men paradoxen ligger i formuleringarna.
Den som ”förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord” kan dömas.
Det betyder att om International Court of Justice (ICJ) till slut kommer fram till att Israel begått folkmord i Gaza blir det olagligt att neka till det i Sverige. Processen är utdragen. Man tror beslut kommer om ett par år.
Och då blir det alltså illegalt att sitta på fejjan och twitter och skriva om mänskliga sköldar och Israel gör allt för att skydda civila och att det i själva verket var väldigt få som dog jämfört med i andra krig.
Du kan inte ens säga ”ja, det kanske skedde lite misstag”, för även det är ett förnekande av folkmordet. I ordet ligger nämligen en tydlig avsikt. Om dom faller kommer det att betyda att Israel medvetet mördade palestinier i syfte att helt eller delvis utrota dem. Och det blir förbjudet att säga något annat.
Jag är tämligen övertygad om att vi kommer dit. ICJ sa redan 2024 att det är ”plausibelt”. I konsekvensens namn tycker jag fortfarande att det är en konstig lag, men jag ser fram emot att den används. Denna lag kan bli Palestinahatarnas värsta mardröm.
”För hets mot folkgrupp döms också den som i ett uttalande eller i ett annat meddelande som sprids förnekar, ursäktar eller uppenbart förringar ett brott som utgör eller motsvarar folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelse eller aggressionsbrott enligt ett avgörande som har meddelats av en svensk domstol eller av en erkänd internationell domstol för brott mot folkrätten och som fått laga kraft, om gärningen är ägnad att uppmana till våld mot, hota eller uttrycka missaktning för en sådan grupp eller enskild som avses i första stycket.”
Igår kommenterade någon under posten där jag skrev om att jag enligt somliga ”radikaliserats” att jag bara låtsades ha en gång varit ”på Israels sida”. Tidigare berättade en annan person att hen scrollat tillbaka till före 7 oktober 2023 och läst allt jag skrivit på FB (fatta vilken tid det måste ha tagit, för jag skriver ju flera inlägg per dag, normalt) och vederbörande hittade inga belägg för min ”vurm” för Israel. Alltså hade jag ljugit. Lite samma argumentation.
Jag hoppas de flesta av er har förstått vad jag egentligen framfört, men om inte:
Jag har aldrig skrivit att jag tidigare var ”på Israels sida”. Oavsett när i mitt liv du hade frågat mig hade jag, som jag tror de flesta svenskar, svarat ”på bådas”. Sidor har inget med saken att göra.
Det som ändrat sig är inte egentligen så mycket att jag hade fel om fakta förut, även om det hände, utan snarare att jag saknade en massa information, och detta föranledde mig att dra fel slutsatser. Vi som genomgått svensk grundskola har inte egentligen så mycket blivit lurade av kursplanerna som snuvade på sådant vi borde fått veta.
På ett högstadieprov i SO ställdes nyss frågan ”Vad är anledningen till konflikten mellan Israel och Palestina”, och svaret var ”Både judendom och islam har Jerusalem som huvudstad”. Liksom.
Och som jag skrivit många gånger: det är inte palestinier eller andra muslimer/kristna som fått mig att ändra mig utan de många underbara judar som stöttar ett fritt Palestina. Det känns i retrospekt som om de tog mig i hand och ledde mig till en helt ny sanning, och samtidigt gav de mig lov att tro på den utan att fördenskull känna att jag svek löftet jag gav till Anne Frank när jag som 12-åring läste hennes dagbok: ”Om detta händer igen kommer jag att stå upp för dig.”
Om dessa fantastiska människor kan stå emot hat från dem de känt hela sina liv kan jag leva med att nyssnazister och svärjevänner kallar mig ‘antisemit’.
Så vad gäller nissen som läst alla mina poster sedan 2,5 år: Han hade inte behövt göra det – han hade kunnat fråga mig. Jag hade kunnat säga det själv. Innan i somras har jag gissningsvis totalt under alla år av säkert tiotusentals poster skrivit kanske tio någonsin om Israel-Palestina. Och anledningen är förstås att jag inte hade något att tillföra, eftersom jag visste för lite, och en stor del av poängen med min vägg är att informera och resonera. Inte godhetssignalering.
Det var när jag började läsa på som allt ändrade sig.
Så många, flera i veckan sedan jag började skriva om konflikten, har skrivit till mig, både i kommentarer och via messenger, att ni gått samma väg som jag. En del har sagt att jag har hjälpt till, och det gör mig glad. Varje individ som kommer till nya insikter behövs. Det är val i år. Och för mig är detta faktiskt den fråga som kommer att avgöra var jag lägger min röst. Jag är fortfarande höger, men om jag inte ser ett skifte mot sanktioner mot Israel kommer jag för första gången någonsin att lägga min röst på ett annat parti än Moderaterna.
Israel har bara idag, sedan imorse, mördat 26 palestinier. Vi vet inte vilka de är, för Israel förbjuder fortfarande internationella journalister, och mördar lokala journalister, samtidigt som de anklagar i princip alla av dem som ännu överlevt för att vara terrorister i syfte att tysta palestiniernas berättelser.
De kommer undan med det för att vi tittar på och inte säger något.
Ett kafé i Tel Aviv förbjöds häromdagen av kommunen från att sälja merch med vattenmeloner, eftersom det ansågs såra folks känslor.
Om det får dig att rynka pannan och tänka WTF har du en intellektuell resa att göra. Vi är många som gjort den. Du behöver lära dig vad skolan aldrig berättade, och viss självomprogrammering behövs också.
När någon vinner eller förlorar ett jämnt val finns oftast flera separata ting som var för sig kan vara orsak.
I fallet Harris-Trump var nog det största skälet att hon och Biden fick skulden för inflationen efter covid, och att folk dessutom trodde Trump när han sa att inte bara skulle inflationen minska, utan priserna skulle gå tillbaka till vad de var när han lämnade Vita huset om han blev vald. Det är rätt absurt att de flesta väljarna inte hade några problem med att skylla alla problem, som arbetslöshet och ökad statsskulsd år 2020 på covid, vilket väl var i sin ordning, men sedan skyllde de fortsatta konsekvenserna av covid helt på Biden. Jag vet ärligt talat inte vad demsarna skulle ha kunnat göra åt denna skeva skuldbeläggning.
Men det jag tror spelade allra störst roll för att hon förlorade, och som jag inte såg komma trots att jag hade örat mot den politiska rälsen hela valrörelsen, var Gaza. Ja, de flesta amerikaner hade inte den frågan högst, men de som hade det hade den väldigt, väldigt hög, och de var tillräckligt många för att hyvla av ett antal procentenheter.
Man sägs ha frågat de väljare som röstade på Biden 2020 men Trump 2024 vad den avgörande frågan var, och majoriteten svarade Israel-Palestina. Jag hörde detta i en podd, men har inte hittat själva undersökningen, så jag vet inte mer.
Och här är den yttersta paradoxen:
Hon förlorade i båda ändarna.
Dvs Israelvänliga väljare kände att Trump skulle vara tuffare och republikanerna mer dedikerade, och Palestinavänliga väljare, som till klart övervägande delen var demokrater, stannade i regel hemma. Minns ”Uncommitted”-rörelsen. Detta är anekdotiskt, men jag har hört flera säga att de inte kunde förmå sig rösta på henne. I Michigan vann till och med Trump en massa röster bland de många araber som bor där för att han på något sätt fick dem att tro att han skulle sätta hårt åt Israel.
I ett av hennes viktigaste tal, under DNC-kongressen, sa hon följande:
Israel has the right to defend herself, and how she does so matters!
Och lyckades reta upp båda sidorna. Var det klantigt? Ja, i retrospekt.
Jag har funderat över detta av och till sedan valet.
Dels undrar jag förstås hur historien hade sett ut om hon blivit vald. Jag menar. Vi vet att kriget mellan Aberbajdjan och Albanien hade pågått … mmm … men hade hon fixat fred tidigare? Hur hade den freden sett ut? Hade den varit bättre för palestinierna, för israelerna, båda eller ingen? Jag har ärligt talat ingen aning. Trump är en klant, förstås, men klantar kan ibland snubbla in i rätt beslut. Hon är avsevärt smartare, förstås, men hade till skillnad mot Trump en livslång kärlek till Israel och därmed en oförmåga att se förbi landets fel.
Dels undrar jag vad hon kunde ha gjort för att inte förlora så många väljare.
Mehdi Hasan sa en gång att när hon hade sin DNC-kongress och hade föräldrarna till den amerikanska gisslan som sedan dog på scenen hade hon en option att även ha en palestinsk talare i hijab, som skulle ha vädjat till palestinier att rösta på henne och lyft fram fredsviljan, men hon tackade nej.
Innan jag ”radikaliserats”, som några uttryckt det, och fortfarande lite tillspetsat trodde att Israel var raktigenom goda som bara gjorde vad de behövde för att skydda sig mot terrorister var det svåraste att försvara de illegala bosättarna. Nu diskuterade jag sällan eller aldrig Israel-Palestina, väl medveten om min bristande kunskap, men om det någon gång hände var det där jag gick bet.
Hur mycket jag än vände och vred på situationen finns det en logisk vurpa i tankefiguren att Israel ”bara” vistas på palestinsk mark för att de måste skydda sig mot terrordåd, samtidigt som bosättare på bosättare flyttade dit.
Länge tröstade jag mig med att de nog var få, tills siffran 750 000 chockade mig totalt.
Jag såg klipp på klipp och tänkte att men detta kan ju inte stämma. Hur kan Israel, det goda landet, gå med på det här? De måste ju rimligtvis placera dessa banditer i fängelse! Döma dem.
Så jag läste statistik och insåg hur få som öht ens häktades av alla mördare, våldtäktsmän, tjuvar och banditer.
Kvinnan som skulle föda barn, och på pur jävelskap vägrades åka till sjukhuset, och tvingades föda i bilen och barnet dog.
Mannen vars bosättargrannar släppte in sina får på hans mark så att de åt upp de grödor hans familj behövde. Han ringde den ”polis” som finns på Västbanken, och de vägrade komma, så till slut sprejade han grödorna med något som skulle få dem att smaka illa. Då ringde israelerna till IDF, som kom och häktade mannen.
Klockarens son, 16 år, var ute och sparkade boll med sin lille kusin, och hade missat att IDF hade utlyst utegångsförbud, så de sköt ihjäl honom. Till er som tror att Israel inte mördar även kristna.
De går regelbundet in i människors hus helt öppet och stjäl deras smycken och kontanter, och ingen vågar säga något.
De åker i en jeep och skjuter prick på palestinier för att det är skoj.
De våldtar.
De eldar upp bilar, och undertecknar med en Davidsstjärna. Hände häromdan.
Så har vi mannen som kastade sten på en äldre kvinna som ville skörda sina oliver.
Lägg till detta att det finns vägar som bara israeler får köra på, vilket är en anledning till att samtliga expertorganisationer med rätta kallar Israel för en apartheid-stat.
Jag menar att precis varenda vuxen bosättare är en terrorist. Redan det faktum att du är beredd att flytta till ett land som är ockuperat och leva i ett apartheidsystem som gynnar dig på urbefolkningens bekostnad räcker imo. Ingen gör så som inte är psykopat.
Än värre blir det av det faktum att många bosättare inte alls kommer från Israel, utan från helt andra länder. Deras ”ras” ger dem rätten att bara resa till ett område där de aldrig vistats och ringa på någons dörr och säga ”dra härifrån, ditt hus är nu mitt”.
818 palestinier har fördrivits bara denna månad.
Någon har hävdat att det minsann finns goda bosättare, som försöker vara snälla mot palestinierna, och det är som att vara en ”god” våldtäktsman, som bryr sig om sitt offer. Om man absolut vill leva där av religiösa skäl eller andra ska man lämna landet, verka för ett fritt Palestina, och sedan, när det lyckats, be invånarna om lov att få flytta tillbaka, på deras villkor. #ConsentIsKey #göromgörrätt
Israel är en demokrati. Det israeliska folket har röstat för detta. En majoritet är alltså helt ok med det.
Men många underbara israeler, som Gideon Levy, som många i Gen Z, protesterar. Och jag älskar dem. De sitter i fängelse hellre än gör militärtjänst. De utsätts för utfrysning och trakasserier. De är fullt jämförbara med de underbara tyskar som gömde judar under holocaust, men de är i minoritet. Vi hjälper inte dem genom att försvara Israel. Vi behöver lyssna på dem, som är modiga nog att kräva att vi i Väst sanktionerar deras fosterland.
När det gäller bosättarterroristerna är verkligen den stora fördelen med att vara ”radikaliserad” att jag aldrig mer behöver ens försöka försvara dessa psykopater.
Den om Melania Trump. Som aldrig åstadkommit något annat än att vara polare med Epstein och därmed träffa Trump, och som blåljuger om att prata sex språk.
Den om Hind Rajab. Vila i frid, älskade hjärtebarn! Vi är många som kommer att kämpa för att Israel och IDF hålls ansvariga för det oförlåtliga mordet på dig. Du symboliserar alla tiotusentals, förmodligen fler, barn i Gaza Israel mördat bara de senaste åren. Du symboliserar vårt svek.
Jag ser många i sociala medier påstå att Palestinaaktivister står bakom regimen i Iran och morden på civila. Sofie Löwenmark hävdar också detta i en krönika i Expressen, helt utan belägg.
Hon menar också att det är en konspirationsteori att Mossad ligger bakom upploppen, men vad jag sett har Israel bekräftat att de aktivt stöttar upproren inifrån Iran, så det är det ju inte.
Vidare finns ett klipp från Göteborg där någon viftar med shahens flagga och någon i palestinasjal skriker på vederbörande, och detta sägs vara bevis. Lägger det i kommentarerna.
Jag har aldrig, vare sig i sociala medier eller IRL, träffat en svenskiranier som stöttar regimen. Flera av er som skriver här har varit väldigt tydliga med att ni känner sorg över att er kamp för frihet har hijackats av Palestinahatare.
”De viftar med iranska flaggor i Palestinatågen!” Nu har jag googlat och sett att det i regel inte tillåts av arrangörer. Så även om det säkert hänt är det sällsynt.
Tankefiguren är förstås att om man stöttar Hamas stöttar man även Irans regim, men den havererar redan i första ledet. Få om någon i Palestinarörelsen stöttar Hamas. Jag har iaf aldrig sett någon. Ja, jag vet att Hamasflaggor har förekommit, men de är sällsynta och i regel förbjudna.
Så jag har två frågor.
Den ena till er som är svenskiranier: Vad betyder flaggorna för er? Känns dagens flagga som ett ställningstagande FÖR regimen, eller är det bara en flagga som symboliserar ert land? Är shahens flagga en symbol för frihet eller för återgång till den gamla diktaturen? Om ni skulle vifta med en flagga, vilken skulle ni välja och varför? Om ni inte känner er bekväma med att kommentera kan ni messa mig.
Och till alla: Känner ni till någon enda individ som står bakom mullornas diktatur och morden på civila?
Jag ser många även normalt sunda människor kritisera Palestinarörelsen för att den ”struntar i trettiotusen mördade iranier”.
Och när jag påpekar att mig veterligt har alla ledande aktivister visst uttalat sig mot mullorna och för kampen där får jag höra att proportionerna är fel. De måste skrika sig lika hesa för iranierna som för palestinierna.
Så låt oss använda det argumentet.
Åttahundra civila dog 7 oktober, fyrahundra soldater. I Gaza finns över 70 000 namngivna döda. Många fler under rasmassorna. När människor lägger upp bilder på offer från 7 oktober sitter inte jag och anklagar dem för att ha fel PROPORTIONER. När medierna skriver spaltkilometer om de döda kropparna från gisslan som måste återlämnas skriver jag inte ”men varför skriver ni inte om alla kroppar som just nu krossas av bulldozrar i Gaza?”. Varför? För att detta är olika frågor. Det är fullt legitimt att fokusera på de döda israelerna utan att fördenskull avkrävas proportionsenligt engagemang för de döda palestinierna.
I skolan lärde vi oss alla om Förintelsen länge och väl. På längden och tvären. Budskapet var tydligt: ”Never again”.
Stalin mördade vid ungefär samma tid någonstans mellan sex och tjugo miljoner människor, alltså många fler. Jag tror de flesta av oss knappt minns detta annat än som en kort passage i skolböckerna. Vi har ingen minnesdag för dessa offer. Vi vet inte ens hur många de är.
Och jag protesterar inte mot detta egentligen. Anledningen till att vi lär oss om holocaust är inte i sig antalet döda judar, utan varför de mördades. För att de hade fel ”ras”, och för att människor tittade bort. De levde i ett land som var en demokrati med yttrandefrihet dessutom.
Precis som när det gäller morden på och fördrivningen av palestinier.
Vad som händer i Iran är fruktansvärt, och egentligen väldigt likt vad som hände under Stalin. Och alla håller med. Där ligger en stor del av poängen – det finns inte massor av människor här som stöttar mullorna. Precis som vi alla är ense om att Stalins gärningar mot hans folk var fruktansvärda. Tåga gärna. Demonstrera gärna. Skrik för full hals!
Men använd inte Iran för att skuldbelägga kampen för frihet för det palestinska folket, som håller på att etniskt rensas från deras hemland.
Palestinaaktivister världen över lärde sig rätt läxa från den grundliga förintelseundervisningen.
Never again means never again for everyone.
För övrigt cirkulerar det ett klipp som påstås visa att palestinaaktivister bråkar med Iranaktivister i Göteborg. Det gör det inte. Det visar bara tumult. Om någon har mer information får ni gärna dela detta i kommentarerna (se länk till Facebook längre ner).
Så jag skrev igår att sionisterna innan bildandet av Israel hela tiden hade för avsikt att etniskt rensa Palestina på dess urbefolkning. Några höll inte alls med, så därför tänker jag utveckla varför jag påstår detta.
Låt oss först bena i vad en sionist är. Jag undviker rent generellt att använda det ordet när jag pratar om tiden efter Israels bildande (undantaget ”kristen sionism/sionist”, som är en sorts religiös avart som bygger på att Gud vill ha judar i Israel för att Jesus ska komma tillbaka). Anledningen är att termen ”sionist” efter Israels grundande kan vara allt från den som vill att Israel ska fortsätta existera till den som vill att alla palestinier ska väck.
Så nu pratar vi om de människor, judar och andra, som fram till 1947 ville se skapandet av en judisk stat i Palestina. Ja, jag vet att det fanns sionister som nosade på andra platser, men dem skippar vi i denna diskussion. Från 1914, när UK förklarade krig mot Osmanska riket var målet för sionisterna att skapa det judiska landet i Palestina.
Det övergripande argumentet bland dem som tycker jag liksom förtalar sionisterna och utmålar dem som onda kolonisatörer är att det fanns sionister som inte alls ville se någon etnisk rensning av kristna och muslimska palestinier. De var helt nöjda med att leva sida vid sida med dem. Och då är mitt svar att då är man inte ”sionist”.
Jag brukar säga att man är vad man definierar sig som tills annat bevisats och omvänt. Om jag kallar mig ”kommunist” men inte vill att staten ska äga produktionsmedlen har jag feletiketterat mig. Den var inte sionist som inte strävade efter en judisk stat. Den jude som var nöjd med att leva i ett Palestina där muslimer var i majoritet var något annat. Och det fanns absolut en stor grupp sådana – särskilt bland dem som levat där länge. Jag har inga siffror, men jag har hört många ankedoter från deras barn och barnbarn om hur förtvivlade de var när Israel bildades. Om ni vill ha länkar, säg till.
Men den som var sionist och ville skapa en judisk stat i ett land där judar var väldigt långt från i majoritet kunde självklart inte göra det utan att ha en plan för den befintliga befolkningen.
Så det finns mängder av exempel på uttalanden från sionister som visar att planen hela tiden var etnisk rensning. Och min poäng här är att just det faktum att det var känt sedan åtminstone Balfour-deklarationen 1917, egentligen sedan flera år tidigare, att det var deras mål är en fullgod förklaring till de pogromer som följde, utan att man behöver peka på antisemitism.
Varför spelar det roll?
Det är en hönan och äggetfråga.
De som menar att palestinier är terrorister och att det är helt omöjligt att låta dem bo kvar i sitt hemland grundar detta påstående på de pogromer som skedde före Israels bildande. Särskilt då massakern i Hebron, men även andra. Som jag skrev häromdan finns en lång lista som Palestinahatare gärna klistrar in för att förklara att det inte fanns någon annan väg framåt än att mörda och fördriva palestinierna från deras hem. De var helt enkelt judehatare hela bunten.
Och ja. Det var väldigt länge vad jag också tänkte, får jag erkänna. I den mån jag tänkte alls.
Men vi behöver sätta oss in i palestiniernas situation under de där åren från första världskriget till 1947. De intellektuella visste att sionisternas mål var deras utrotande. Den fråga jag ställer mig är inte varför det var så många upplopp, utan snarare varför det inte var fler. Deras frihetskamp under ockupationen motarbetades av sionisterna, som ju kände sig lovade Palestina av britterna.
Med detta i åminne är det viktigt att minnas att väldigt många palestinier kände stor empati med de flyende judarna och välkomnade dem in i sina hem. Även andra flyende folk, som t ex armenier, vittnar om den stora generositeten hos det palestinska folket. Jag tror att särskilt de i byarna utanför städerna helt enkelt inte kände till sionisternas planer för deras hem. De odlade sin lott och tog hand om sin familj i godan ro tills en dag det stod beväpnade blivande israeler och gav dem två timmar att lämna sina hem sedan generationer. Ibland. Ibland radade de upp dem och sköt dem. I ett känt fall förgiftade de en hel by. Det vet vi, för en brittisk läkare råkade finnas kvar. Hur många fler har vi ingen aning om.
Och självklart var som jag redan påpekat inte alla judiska flyktingar, och i synnerhet inte den judiska urbefolkningen, ute efter att fördriva palestinier heller.
Och notera nu att jag självklart inte försvarar mord på civila, åt båda hållen. Det som hände i Hebron var extra tragiskt, för Hebrons judiska befolkning var gammal och förmodligen inte särskilt sionistiskt lagd, även om massakern vad jag läst började med en sionistisk demonstration där.
Vad jag däremot säger är att förklaringen till pogromerna ligger i insikten i att sionisterna ville ta deras hemland ifrån dem och inte i att muslimska och kristna palestinier rent generellt var obotliga judehatare och blodtörstiga terrorister. Minns att även palestinier dödades av sionister. Och mitt i soppan fanns britterna och bar sig rätt klantigt åt.
Och det spelar som sagt roll, eftersom Netanyahu et al hela tiden pekar på Hebron som någon sorts startskott för insikten i att den fina kumbaya-plan sionisterna hade från början inte funkade, ty palestinier är infödda terrorister.
Så nu till de utlovade uttalandena. Ni som hävdar att det fanns sionister (enligt min defnition, dvs judar som under tiden 1914-1947 ville skapa en judisk stat i Palestina) som tänkte skapa denna stat genom att inte på ett eller annat sätt fördriva palestinier får gärna kontra med egna citat.
One of the most enduring and deceptive slogans of Zionism was coined by Israel Zangwill almost 100 years ago: Palestine was a “land without people for a people without land.” After paying a visit to Palestine in 1891, the Hebrew essayist Achad Ha-Am commented: ” Abroad we are accustomed to believe that Israel is almost empty; nothing is grown here and that whoever wishes to buy land could come here and buy what his heart desires. In reality, the situation is not like this. Throughout the country it is difficult to find cultivable land which is not already cultivated.”
The removal of Arabs bodily from Palestine is part of the Zionist plan to “spirit the penniless population across the frontier by denying it employment…Both the process of expropriation and the removal of the poor must be carried away discreetly and circumspectly.” Theodore Herzl, founder of the World Zionist Organization Complete Diaries, June 12, 1895 entry.
In 1899, Davis Triestsch wrote to Herzl: ” I would suggest to you to come round in time to the “Greater Palestine” program before it is too late… the Basle program must contain the words “Great Palestine” or “Palestine and its neighbouring lands” otherwise it’s nonsense. You do not get ten million Jews into a land of 25,000 Km2″.
Vladimir Jabotinsky: “Has any People ever been seen to give up their territory of their own free will? In the same way, the Arabs of Palestine will not renounce their sovereignty without violence.” Quoted by Maxime Rodinson in Peuple Juif ou Problem Juif. (Jewish People or Jewish Problem).
David Ben Gurion (the first Israeli Prime Minister): ” If I were an Arab leader, I would never sign an agreement with Israel. It is normal; we have taken their country. It is true God promised it to us, but how could that interest them? Our God is not theirs. There has been Anti-Semitism, the Nazis, Hitler, Auschwitz, but was that their fault? They see but one thing: we have come and we have stolen their country. Why would they accept that?” Quoted by Nahum Goldmann in Le Paraddoxe Juif (The Jewish Paradox), pp. 121-122.
Ben Gurion also warned in 1948 “We must do everything to insure they (the Palestinians) never do return.” Assuring his fellow Zionists that Palestinians will never come back to their homes, “The old will die and the young will forget.”
Also Ben Gurion stated ” The present map of Palestine was drawn by the British mandate. The Jewish people have another map which our youth and adults should strive to fulfill — From the Nile to the Euphrates.”
“A voluntary reconciliation with the Arabs is out of the question either now or in the future. If you wish to colonize a land in which people are already living, you must provide a garrison for the land, or find some rich man or benefactor who will provide a garrison on your behalf. Or else-or else, give up your colonization, for without an armed force which will render physically impossible any attempt to destroy or prevent this colonization, colonization is impossible, not difficult, not dangerous, but IMPOSSIBLE!… Zionism is a colonization adventure and therefore it stands or falls by the question of armed force. It is important… to speak Hebrew, but, unfortunately, it is even more important to be able to shoot – or else I am through with playing at colonizing.”Vladimir Jabotinsky, founder of Revisionist Zionism (precursor of Likud), The Iron Wall, 1923.
Så länge Trump och hans administrations första åtgärd inför varje nytt mord utfört av ICE är att deklarera att offret var en terrorist och att ICE inte hade något annat val, och så länge DHS (Dept of Homeland Security) fortsätter låta ICE-agenter bryta mot alla lagar och regler kommer morden att fortsätta.
Någonstans måste man sluta skylla på de outbildade psykopater som mördar civila på gatorna och sliter ut snälla farbröder i minusgrader i kallingarna och börja skylla på ledarna.
Trump är helt ”unhinged”. Han skjuter ständigt från höften, gapar om tokhöga tariffer, drar tillbaka dem, återinför dem, anklagar NATO-soldater för att fega sig långt bakom frontlinjen, tar tillbaka, ska invadera Grönland, tar tillbaka, påstår att NATO-chefen lovat honom Grönlands mineraler, vilket han förstås inte kan, bombar fiskebåtar, attackerar Venezuela, utropar sig till acting president över landet, skriver till Störe att han numera skiter i fred eftersom Störe inte gav honom nobelpriset, tar emot ”nobelpriset” från Machado, som han inte kommer ihåg namnet på, som muta för att hon ska bli president, men sedan gör han henne inte till president, hånar andra ledare, kallar Grönland ”a piece of ice”, kräver att NATO och EU ska ge honom Grönland or else, och vi är alla totalt utmattade.
Ledare för resten av västvärlden håller på att distansera sig från USA, och det är inte bara för de kommande tre åren, utan för gott.
Och anledningen är inte Trump i sig, utan vad han visat oss.
USAs konstitution, som de är så stolta över och bär i kavajfickan och buntar ihop med bibeln, är full av hål.
Kongressen, som egentligen bland annat ensamma har rätt att förklara krig och sätta skatter, har under många år skrivit över rättigheter till presidenten, som t ex ”emergency tariffs”, och det skapar utrymme för den som leder landet att exvis bomba andra länder och att hota länder vars ledare han är lack på med plötsligt höjda tullar, bara för att sedan dra tillbaka dem. Kom ihåg att han beskattade Brasilien extra högt bara för att han var sur över att hans polare Bolsonaro dömts för brott. Nu är han sur på Carney, så nu ska de ha hundra procent höjningar. Och världens företag och börser håller andan. Hela affärsplaner behöver skrivas om varje gång Trump ragetwittrar från sin guldtoalett.
Det finns ”checks and balances” i USA, men de funkar inte. Dels för att många av dem bara är normer, som t ex att presidenter och deras familjer inte ska ta emot miljarder från Qatar och Saudi, och dels för att deras domstolar är megalångsamma, och i slutändan finns inget någon kan göra om presidenten väljer att skita i domar och beslut. Kongressen kan stoppa honom, men de behöver honom för att få igenom sin politik, och, som vi sett när det gäller Epsteinfilerna, händer ingenting när han skiter i deras lagar heller.
Och här är poängen:
Andra länder kan absolut välja både stollar, nassar, what not till ledande positioner, men dessa kan normalt inte ensamma ställa till det så oerhört som en amerikansk president kan. Stats-/premiärministrar avsätts regelbundet av sina partier eller sitt parlament. De flesta andra republiker har givit sina presidenter betydligt mer begränsade rättigheter. Och de länder som gått bakåt från demokrati till diktatur har gjort det längs samma väg som Trump. Ryssland, Belarus, t ex. Alltmer makt hos en person tills valen bara blir ett spel för gallerierna.
Dödandet av dem som protesterar, som nu i Minneapolis, är ett led längs vägen. Jag påstår inte att Trump beordrat deras död. Bara att han underlättar för ICE att komma undan med mord, vilket i sin tur ger den effekten.
Trump var mycket närmare att lyckas sitta kvar efter valet 2020 än många inser. Hade exvis Pence gjort som han blev tillsagd är det möjligt att det gått vägen. Så bräcklig är deras demokrati.
Ett argument jag hört många framföra för varför hela Västvärlden behöver göra sig oberoende från USA så långt möjligt är att även om nästa president är ”normal” kan det komma en helt ny bärsärk efter bara fyra år.
Det är inte Trump i sig som är helt opålitlig, utan USA som nation.
Det enda som kan rädda USA är en president som är så osjälvisk att hen är beredd att samarbeta med kongressen för att dra in den presidentiella makten. Så länge presidenten använder sin ”veto power” för att stoppa allt sådant kommer landet att fortsätta längs samma väg.
Trotz allt 