Så det framstår alltmer tydligt att Netanyahu, de tokkristna apokalypssionisterna och övriga stridstuppar slog en lov runt Trump, och säkerställde att han inte lyssnade på alla mesiga fredsduvor. Jag kan tänka mig hur det lät. Det skulle gå fort och lätt och sedan skulle han bli ihågkommen förevigt som den starke ledaren som bytte regim i Iran och dessutom räddade världen undan en garanterad atombomb.
Och Trump är gammal. Och gaggig. Jag säger inte det för att jag inte gillar honom. Lyssna på nittonhundratalsklipp av honom. Han är fortfarande en a-hole, men han pratar i hela meningar, håller tråden, börjar inte weave:a runt om guldgardiner och ballrooms.
Och nu har han inte bara insett att det blev tossigt – många hånar honom dessutom för att Netanyahu försökt blåsa precis varenda president sedan Clinton och Trump var den första att gå på den lätta. Typ.
Så vad göra? Hans geggiga hjärna berättar för honom att han har pratat med en före detta president. En han faktiskt gillar. Och han sa ”jag önskar att jag gjort det du gjorde!”.
Men liksom. Det finns bara fyra. Och Clinton, Bush, Obama och Biden har garanterat att det inte var de. Alla hatar honom. Inte en chans att de bara ringer upp och säger ”jag önskar jag hade gjort det!”.
Så egentligen är väl inte en liten lögn bland alla andra hundratusentals en big deal, men det visar var hans fokus är. Han får absolut inte framstå som svag och lättlurad.
Och hans ego är det största hindret för fred på den sidan Atlanten.
På andra sidan finns en decimerad grupp fjärdehandsval som försöker organisera sig med en förmodligen skadad ledare och som också klamrar sig fast vid prestige. De behöver visa sitt splittrade folk att de fortfarande styr, och några eftergifter finns inte på kartan.
Detta känns som Vietnam. Överlägsen militär som borde vinna i en tillfällig punktinsats, men vad betyder ”vinna”? Många år av gerillakrigsföring i ett land som är bortaplan för den överlägsna styrkan och vinsten blir till sand.
Så vi har en Gaggig Trump, ständigt berusade krigshökarna Hegseth och Graham, Mike ”They can take it all” Huckabee och en Netanyahu som ser sin dröm uppfyllas.
Vinnaren är … Putin. Han får sälja sin olja igen. Ingen orkar vända blicken mot Ukraina.
Och förlorarna är flickorna i Iran, tusentals döda, lemlästade och bostadslösa libaneser, och det palestinska folket som mördas och fördrivs dagligen sedan snart 70 år.
Det är mindre intressant huruvida det stämmer och mer ATT han sa det, eftersom han är taktisk och vet vart vindarna blåser. Hittills har dem-toppar av den centriska stammen avstått så långt de kunnat att kritisera Israel, och detta avsteg visar ett enormt politiskt skifte.
Inte ens Sanders, som ju är av judiskt ursprung och någorlunda säker mot antisemitismanklagelser, går så långt, utan stannar vid att det är Netanyahu och inte landet Israel som är problemet.
Så vad har fått honom att våga sig på något så extremt?
Jag tror två delar.
Dels kan han läsa opinionsundersökningarna. Palestina har nyss gått om Israel vad gäller sympatier, och när det gäller demokratiska väljare, som han ju måste förbi för att knipa nomineringen om två år, känner bara sjutton procent sympatier för Israel.
Den andra delen är att han sett att det kan gå bra för politiker som törs prata ur skägget – inte minst Mamdani visar det. Trots stark kritik mot Israel röstade en tredjedel av New Yorks judiska väljare på honom.
Jag står ju fast vid vad jag tidigare skrivit – det var Kamalas velande i frågan, kombinerat med Bidens svek mot palestinierna, som kostade henne valet och orsakade del 2 av trumpkatastrofregimen.
Och AIPAC-pengar har redan blivit ett lackmustest. I den populära podden ”I’ve had it” (nedan) svarade en annan trolig presidentkandidat, Cory Booker, för fem månader sedan med en word salad som sen blev viral på frågan om varför han tog bidrag från dem.
Så räkna med att kandidater på båda sidor staketet kommer att grillas inför midterms om ett drygt halvår, vad gäller såväl Palestina som Iran (om kriget pågår då).
Av och till får vi se opinionsundersökningar gällande hur många som ”stödjer” sin regim – i Hamas, på Västbanken, i Iran osv.
Och jag känner att många av oss västlänningar, som haft rösträtt hela våra liv, inte riktigt fattar hur folk tänker i en diktatur.
Rent generellt: Man går inte omkring och tänker så mycket på vilka som styr. Dels spelar det ingen roll vad du tycker eftersom du ändå inte får rösta, dels känner du inte till rätt mycket av sånt som du hade kunnat störa dig på om det funnits fri press och dels är du van att inte dela med dig av dina åsikter, för du vet inte vem som skvallrar för regimen.
Det finns förstås i de flesta diktaturer grupper av människor som är super-emot regimerna. Kina, Ryssland, Iran har mängder av dissidenter i sina fängelser. Hamas har av och till under åren avrättat regimkritiker. Och den yngre generationen har tillgång till information den äldre saknar och är mer förändringsbenägen.
Men breda lager har ingen stark åsikt. Så när vi får se opinionsundersökningar gällande hur många som ”stödjer regimen” i en diktatur är det siffror som inte säger så mycket.
Många i Väst ser väldigt svartvitt på både palestinier och iranier. De delas in i två kategorier – de som stöttar landets regim och därmed är raktigenom onda och de som kämpar med näbbar och klor och fara för sitt liv för att störta den och som är raktigenom goda. Det finns inget utrymme för nyanser däremellan.
Jag minns när journalisten Anas Al Sharif blev brutalt mördad. Strax efter cirkulerade bland annat dessa bilder, som sägs visar honom som ung, starstruck journalist som träffar Hamas’ ledare. Nu ser han rätt inklippt ut, med skarpa linjer runt kroppen och i jacka inomhus och dessutom är bilderna spegelvända. Gubben till vänster är till höger på andra bilden.
Men syftet var att förklara honom som en av de onda, som därmed förtjänade att bli mördad. Och jag minns att jag diskuterade med någon som tvärsäkert deklarerade att eftersom EU (!) säger att Hamas är en terrororganisation borde han absolut inte träffa ledningen för Gaza, utan ta avstånd. Och jag tänkte att hur kan det vara så svårt att bara försöka gå några steg i hans skor.
Uppväxt i Gaza, som är ett koncentrationsläger, illegalt blockerat av ett land som stulit mark från 60 procent av Gazas befolkning och som regelbundet mördar hans landsmän – särskilt barn. Fri press finns inte, utan all information han fått under sina på bilden dryga tjugo år i livet har varit censurerad av Hamas. Och då ska han på någon fläck själv konstatera att ”jamen eftersom EU säger att de är terrorister tänker jag inte träffa dem”. Enligt hans vänner blev han dock mer kritisk mot Hamas mot slutet av sitt 29-åriga liv. Och det är ju inte konstigt, eftersom han som journalist fick mer insikt i vad som hände under ytan i Gaza.
Samma sak när det gäller 7 oktober. Det är ett fasligt tjafsande om att palestinierna i Gaza jublade den dagen. Men vi måste förstå att de nyheter som visades där var helt annorlunda mot de vi såg. Och ingen av oss fick en korrekt bild.
I Gaza och många arabisktalande medier från regionen betonades attackerna på baserna och det faktum att Hamas nu tagit fångar som kunde växlas mot de många palestinier som Israel torterar i fängelser, utan att de dömts för brott, och varav många är barn. De döda civila nämndes knappt. Det är inte konstigt att det sågs som en seger bland dem som hade närstående som drabbats av Israels grymma behandling av fångar.
Vi å andra sidan fick en lång rad lögner serverade av Israel de första veckorna, som kraftigt överdrev de dåd palestinierna – varav en del var Hamas, andra privatpersoner – hade begått. Så vår bild var imo mer skev än den palestinierna hade, för den var bara ofullständig och inte en direkt lögn.
Och när vi förflyttar oss till Iran gäller samma sak. ”Frihet för det iranska folket” betyder olika saker för olika personer. Såvitt jag förstått vill väldigt få ha kvar hijabkravet för kvinnor, och de flesta vill se en väg från diktatur till demokrati, men det betyder inte nödvändigtvis att man gillar att USA och Israel dödar alla deras ledare – och än mindre att bomber dödar civila och förstör landets infrastruktur högt och lågt. Deras mest akuta problem är att deras ekonomi är helt sönderslagen av sanktioner, och det löses inte genom döda mullor.
På samma sätt vill många se Reza Pahlavi komma tillbaka och rädda landet, medan andra ser honom som sonen till en grym diktator, och de vill absolut inte kännas vid honom.
Så många menar att det i alla lägen är fel att ”försvara” dem de uppfattar som ”onda”, men faktum är att det finns rätt få onda människor i världen. Vi är produkter av vår livserfarenhet. Och vill vi föra en meningsfull diskussion om vad som är bäst för folken i Mellanöstern måste vi klara att ta på oss palestinska och iranska skor.
Är det krigsbrott att attackera centrala Tel Aviv?
Låt oss applicera Israels egna logik:
Det är inte krigsbrott om det finns en soldat i huset. Och eftersom alla vuxna i Israel förutom någon procent vapenvägrare gjort värnplikten innebär det att alla hus med vuxna i är legitima mål. Det är helt ok att bomba en skola full med barn, om man har anledning att tro att en vuxen som är soldat finns inne i skolan.
Det är enbart krigsbrott att bomba hus där det bara finns minderåriga.
87 procent av israelerna är positiva till kriget med Iran.
Det ska till en special kind of stupid för att tro att Israel drivs av en vilja att befria iranska kvinnor.
Matt Schlapp, ansvarig för konservativa CPAC och känd för att ha tafsat på en manlig medarbetare, deklarerade att det var lika bra att de 170 flickorna i Minab dog, för nu slipper de bära burka:
”Det är hyckleri att säga att dessa attacker skadade kvinnor och barn när dessa kvinnor och barn, de unga flickorna du refererar till, skulle … leva ett liv i ett barbariskt, ojämlikt samhälle bakom en burka, utan möjlighet att göra karriärval.”
Det är förstås fel i sak. Iranskor bär inte burkor, och kvinnor har är mer välutbildade än män.
Det ska till en special kind of stupid för att tro att Trumpnissarna drivs av en vilja att befria iranska kvinnor.
Jag var bara nästan säker för två veckor sedan när kriget började, men nu är jag helt säker: Det finns ingen väg till regimbyte i Iran. Detta krig, samt blodbadet i Libanon, är bara en distraktion så att Israel kan fortsätta mörda palestinier och roffa åt sig deras mark.
Jag gillar ju inte alls Tucker Carlson, och det känns som om jag skriver denna ”disclaimer” var och varannan dag numera, men han är intressant eftersom han är på insidan av MAGA-rörelsen.
Så jag vill slå ett slag för hans intervju med Piers Morgan igår, där han berättar hur han försökt resonera med Trump, som han känt i trettio år, innan kriget med Iran. Länk i kommentarerna.
Sammanfattning:
Han pratade med Trump flera gånger för att försöka övertala honom att låta bli att attackera Iran, och han kände att Trump egentligen inte hade lust med det, men andra människor, som Netanyahu och Lindsey Graham, övertalade honom. Det är inget oväntat i det, men här får vi det bekräftat. Han menar också att många av MAGAs gräsrötter är helt förtvivlade. Nu är ju förstås de som kommunicerar med Tucker sådana som tycker som han – det finns ju andra som tycker Trump gör helt rätt – men igen. Den kritiska falangen växer.
Tucker tar även upp att Anthony Blinken, som var Bidens Secretary of State och tidigare jobbade i Obamas administration, har gått ut och sagt att Netanyahu försökte övertala Obama att attackera Iran med precis samma argument: ”om ni inte hänger på gör vi det själva”, och att efter 7 oktober hade han sagt till dem att nu tänkte han attackera Hizbollah, och ville att Biden skulle hänga på, och Biden svarade att ”vi skyddar er om ni blir attackerade, men inte om ni attackerar”.
Trump är uppenbarligen halvdement. Det är bara att lyssna på honom. Han vimsar om att kriget är vunnet, men han behöver fortsätta kriga och han vill rädda folket men samtidigt är det USA som ska ha all Irans olja och ”titta vilka fina gardiner jag har! Jag sparade pengar genom att inte köpa nya!”
Så där är vi nu. En psykopat, dvs Netanyahu, som själv säger sig ha velat attackera Iran sedan 40 år tillbaka, har förklarat för en dement narcissist att han kommer att bli hjälte om han krigar mot ett land som absolut styrs av en grym regim, men den regimen kommer inte att falla så länge det inte finns ett alternativ som en klar majoritet av alla iranier som fortfarande lever i Iran är beredda att stödja.
Och nu skickar nu Trump, som låtsas ha varit emot Irakkriget i alla år, 2 500 amerikanska soldater dit.
Många i Gen Z, som ju växt upp med de datorspel vi Gen X:ers först upplevde som vuxna, älskar Trumps krig. De lägger upp klipp från bomber som faller i Iran blandade med klipp från deras spel.
Och Vita husets officiella Twitterkonto gör likadant.
I kid you not.
Vita huset postar klipp från Iran blandade med Call of Duty.
Många har ju varnat länge för att spelande skulle skapa en generation psykopater som går ut och mördar folk willy-nilly. Så har det inte blivit. Krigsromantisering har funnits genom hela mänsklighetens historia, och de flesta av våra barn klarade att spela krigsspel och ändå växa upp som empatiska människor.
Det problematiska med vad som händer nu är dehumaniseringen av muslimer – främst iranier och araber. De är inte människor utan onda och ska besegras, och Trump är en sorts alpha-male nutids-Mussolini som obarmhärtigt och beslutsfast krossar dem.
Detta krig startades utan anledning, eller, om man så vill, av ett halvdussin spretiga och motsägelsefulla skäl, och nu har det eskalerat till en ohanterlig fed-after-midnight gremlin.
Och då blir lösningen att istället för att ha ett övergripande skäl kopplat till målsättning och en tydlig strategi för hur målet ska nås och ”definition of done” har man ett smörgåsbord med olika skäl, så alla kan välja själva.
Har du familj i Iran? Vi krigar för att befria dem!
Jag gör ett inlägg av en kommentar jag fick under inlägget om Shajareh Tayyebeh primary school i Minab, eftersom jag har hört tankevurporna tidigare, och det är viktigt att ta på allvar. Den innehåller ett sammelsurium av victim blaming, muslimhat och grova fördomar mot iranier:
”Ja vissa bestämmer sig fort. Sedan glömde du en mycket viktig sak. Det folk som bygger upp skolor och liknande som sköldar är knappast oskyldiga. Att kvinnor och flickor är mindre värda än många djur är ju rakt upp och ner från deras heliga bok. Så rädda och oroliga att offra lite flickor är ju inget de är kända för.
Däremot så pojkar värderas mycket högre så ingen tillfällighet att det var just flickor som dog. Avvaktar till en oberoende utredning görs sedan vill jag även att de människor som placerat flickskolor bredvid revolutions gardets byggnader döms.”
För det första är det inte konstigt med en skola bredvid en militärbas. Familjer bor på och bredvid baserna, och deras barn behöver gå i skola. USA har ofta skolor I själva baserna, denna låg bredvid. Ingen skulle komma på tanken att anledningen till de amerikanska militärbasskolorna är att de använder barnen som ”sköldar”.
Det var inte krig den där lördagen när flickorna satt i skolbänkarna. Det fanns ingen anledning för deras föräldrar att tro att USA skulle släppa en bomb där just den dagen. Att flickorna är döda är enbart, till hundra procent, USAs fel. Hundra procent.
Sedan är det ju oerhört obehagligt att svenskar tror att islam säger att flickor inte bara är mindre värda än pojkar, utan mindre värda än djur.
I själva verket bygger islam på exakt samma direktiv som Gamla testamentet, och synen på kvinnor är identisk i alla tre abrahamitiska religionerna. Korta versionen: Vi är lika mycket värda, men vi ska underordna oss mannen, och vi har olika uppgifter i livet. Om detta kan man tycka vad man vill. Jag kan lova att jag gör det.
Men igen. Använd samma måttstock! Om du vill kritisera sånt som återfinns i alla tre abrahamitiska religionerna, men enbart nämner islam och struntar i de andra två, är du en hycklare.
I USA finns kristna stollar som vill plocka av kvinnor deras rösträtt. Kvinnor i Iran utgör 60 procent av studenterna vid universiteten.
Men det värsta, mest rasistiska, i denna kommentar är tankefiguren att iranier skulle vara beredda att offra sina döttrar.
Alla folk världen över älskar sina barn. Det är den mest basala instinkt vi har.
Vi behöver hjälpas åt att motarbeta dehumaniseringen av muslimer överlag och iranier i synnerhet.
Så av allt att döma var det USA som bombade skolan där 168 barn och 14 lärare dödades. Detta påminner om Trumps förra mandatperiod, när Iran i början av januari 2020 sköt ner ett ukrainskt passagerarplan med många svenskiranier på.
Det tog Iran tre dagar innan de erkände att det var deras fel, men de gjorde det och bad om ursäkt.
Så jag tror inte någon av dessa tragiska händelser var avsiktliga. Men det har nu gått över en vecka, alla medier har anlitat experter som är överens om att det var USA, och naturligtvis vet ”Department of War” vems skulden var. Ändå håller Trump fortfarande på och tramsar.
Det faktum att det var en Tomahawk säger ingenting, för en Tomahawk är väldigt generisk och såld överallt …
Så vad du säger är att Iran fick tag på en Tomahawk och bombade en skola under den första dagen av kriget. Du är den enda i din regering som säger detta. Varför är du den enda som påstår det?
Därför att jag vet inte tillräckligt om det. Jag tror att det är något jag fick höra är under utredning. Men Tomahawks används av andra, som du vet. ”Men vad rapporten än säger är jag beredd att leva med det.”
Tänk dig att du är direkt ansvarig för att 168 små flickor dog en fruktansvärd död och det är ditt svar. Vilken president som helst, från Busharna till Clinton och Obama, hade förstås kommit förberedda och själva lagt fram korten – ”detta är vad vi vet, detta är vad vi utreder, oavsett hur det gått till är det förstås en oerhörd tragedi, våra tankar är med familjerna” …
Trump har inte ett enda ord till övers för flickorna och deras familjer. Han är bara fullständigt likgiltig.
Kan vi sluta säga att Trump är iranska kvinnors räddare?
Lindsey Graham, senator från South Carolina, och en av USAs genom tiderna största stridshökar, till Maria Barteromo på Fox News:
”Jag letar inte efter en rättvis strid, om vi hamnar i en strid vill jag vinna den, och jag vill vinna den snabbt. Ser du den här hatten? ”Befria Kuba”. Håll utkik! Kubas befrielse är här! Det är bara en tidsfråga nu. Ser du den här hatten? ”Make Iran Great Again”. President Trump sa att det enda sättet att göra Iran stort är att folket tar över.
Vi marscherar genom världen, vi rensar ut de onda, vi kommer att ha relationer med nya människor som kommer att göra oss rika och välmående, och säga att ”jag aldrig har sett någon liknande”. Det här är Ronald Reagan Plus.
Donald Trump återställer världen på ett sätt som ingen kunde ha drömt om för ett år sedan. Han är den största överbefälhavaren genom tiderna. Vår militär är den bästa genom tiderna. Iran går under och Kuba är nästa.”
Så låt mig bara vara supertydlig: Han säger inte detta till det amerikanska folket. Han säger det till Trump. Han vet att han ser honom och suger åt sig av alpha-male-retoriken.
Det som händer nu trodde jag skulle hända förra mandatperioden. Jag vet det, för jag skrev det. Och det var faktiskt inte så långt ifrån flera gånger. Först var det Nordkorea, sedan Iran. Men av olika skäl, främst tillfälligheter, gick det bra.
Den här gången har hökarna satt sig i en ring runt honom och släpper inte in några fredsduvor.
Trotz allt 