Etikettarkiv: Palestina efter 7 oktober

Huckabee har gått bananas

Publicerat den av

Mike Huckabee har gått bananas på sin Twitter. Jag scrollar mig igenom tjogtals med tweets om Carlson-intervjun. En del egna med diverse bortförklaringar, andra retweets av folk som berömmer honom.

Överst just nu ligger ett där han menar att Tucker pratade mer i hans intervju än i den med kristne palestiniern Farz, som jag berättade om häromdan.

Så. När man blivit intervjuad och är nöjd med sig själv lägger man liksom upp en länk till intervjun och låter den tala för sig själv.

Skojigast är när han försöker förklara att det virala klippet där han sa de ord han blivit mest kritiserad för, nämligen att det skulle vara ”fine” om Israel tog över halva Mellanöstern, är manipulerat, genom att visa en lite längre version av samma diskussion, där han vecklar in sig i att han inte tror det kommer att hända, vilket förstås inte förändrar innebörden av hans ord.

Nu har totalt över dussinet muslimska länder och organisationer, varav många allierade med USA och dessutom länder vars ledare Trump personligen gillar och behöver, gått ut och allvarligt kritiserat dessa ord. Och i kritiken bakar de in att Israel absolut inte får annexera Västbanken.

Många av dem är tänkta medlemmar i Trumps fredråd, nämligen:

Förenade Arabemiraten, Egypten, Jordanien, Republiken Indonesien, Pakistan, Turkiet, Saudiarabien, Qatar, Kuwait, Bahrain.

Bara Oman, Libanon, Syrien och Palestina är undertecknare, men utanför ”fredsrådet”.

Jag har en känsla av att dessa tillsammans kan förklara för Trumpalumpa det olämpliga i att Huckabee sitter kvar, och även om han inte petar bort honom direkt lär det bita.

Så en bisarr konsekvens av detta kan mycket väl bli att Israels i högsta grad pågående annexering av Västbanken stoppas, nu när detta bubblat upp till ytan. Trump har redan sagt nej till den, men Israel gör som de gjort historiskt, och säger ”ok, vi hör dig”, och fortsätter ändå.

Vad tror ni?

Sitter Huckabee kvar?

”Det är klart att det inte är ‘mord’ när civila dör i Libanon”

Publicerat den av

”Det är klart att det inte är ‘mord’ när civila dör i Libanon.”, menade någon igår.

Tankefiguren är förstås att Israel som land inte vill att civila libaneser ska dö, utan att allt är självklara olyckshändelser.

Och här finns förstås en skala.

Mord kräver avsikt. För dråp eller vållande till annans död räcker likgiltighet. Och i krig finns förstås civila offer som varit olyckshändelser eller helt oundvikliga.

Skillnaden i människors syn på Israels agerande Gaza handlar imo nästan helt om var vi hamnar längs den skalan. ”Pro-israeler” tror verkligen, precis som jag i början av kriget, att Israel gör allt för att undvika civila offer. Vi andra har lyssnat på läkare med flera, IDF-visselblåsare och inte minst vad Netanyahu och övriga i Israels ledning säger, vi har sett filmer och bilder från psykopatiska IDF-soldaters sociala medier, vi har sett bilderna och filmerna från journalisterna i Gaza, och vi lägger ihop detta med siffrorna över antalet döda och drar en helt annan slutsats, som hamnar någonstans emellan avsiktligt mördande, eftersom det uttalade målet är att bli av med det palestinska folket på ett eller annat sätt, och total likgiltighet.

Så är det då ”mord” när Israel dödar civila libaneser?

Argument mot:

Israel har, till skillnad från i fallet Palestina där palestinierna är i vägen för deras landgrab. ingen anledning att mörda neutrala civila libaneser, eftersom de inte är ute efter deras land.

Argument för:

1. Är vi verkligen säkra på att inte Israel vill stjäla det land varifrån de fördrivit 750 000 libaneser idag?

2. Vi kallar 7 oktober för ”mord”, och enligt principen #AnvändSammaMåttstock behöver den som gör så även kalla dödandet av civila libaneser för mord.

”Men det är skillnad, för Hamas hade dödandet som avsikt, det har inte Israel.”

I båda fallen:

Hur vet du det?

Följ diskussionen på Facebook:

”Hade bara arabstaterna tackat ja till delningen …”

Publicerat den av

”Hade bara arabstaterna tackat ja till delningen …”

När jag framför att Israel är en bosättar-kolonialstat som stulit palestiniernas land blir oftast svaret att ”det var judarnas först” eller att ”FN bestämde så” eller att ”det har alltid bott judar i området”.

Och egentligen är det här två diskussioner. Den ena gäller ”folk” och den andra gäller individer, och det är viktigt att hålla isär dem.

Det mest avskyvärda sett ur ett mänskligt perspektiv är vad de tidiga sionisterna, dvs blivande israelerna, gjorde mot de ickejudiska palestinierna som individer, och för att se detta behöver vi sluta tänka på palestinierna som judar eller icke judar och börja se dem som människor, varken mer eller mindre.

I Palestina år 1947 bodde 1,8 miljoner människor, som i regel ägde mark och hus i landet.

Av dessa människor hade en tredjedel en religiös tillhörighet och övriga två tredjedelar var fördelade på andra religioner.

Den första tredjedelen ägde 7 procent av landets privatägda mark, och resten ägdes av övriga.

Det problematiska med FNs beslut var inte delningen i sig, utan att den innebar en faktisk konfiskering av människors egendom.

FNs beslut sa att människors religiösa och kulturella tillhörighet skulle avgöra huruvida de fick fortsätta äga sina hem, eller var tvungna lämna ifrån sig dem till dem med ”rätt” religion. Och ja, det fanns förstås judar i den del som tillföll icke-judiska palestinier, men de var väldigt få, kanske tiotusen totalt, eftersom sionisterna hade styrt upp det så att ”deras” del innehöll nästan alla judar.

Det fanns de inom FN som förutsåg Nakba, även om få trodde det skulle bli så illa som det blev, men de blev inte lyssnade på. Så FN försökte reparera skadan i efterhand genom en lång rad resolutioner, som Israel blankt skiter i.

Pro-israeler brukar peka på de många FN-resolutionerna mot Israel som bevis för FNs ”antisemitism”, eftersom andra länder faktiskt också är dumma, men de får minsann inte skäll. De har inte helt fel i sak, men de missar varför FN är så fokuserade på just Israel-Palestina. Jag menar att det handlar om dåligt samvete. FN är föräldern som trasade sönder livet för sitt ena barn för att det med all rätt tyckte synd om det andra barnet på grund av sådant det första barnet inte alls rådde för, och nu försöker hen ställa allt tillrätta, men saknar makt.

Många menar att ”hade bara arabstaterna accepterat delningen yadayada”, men det är ett sätt att förflytta både skulden och diskussionen. De blivande israelerna hade ändå mördat och fördrivit dem som bodde i det område de fått sig tilldelat. Det faktum att arabstaterna inte gillade delningen (”tacka nej” är fel uttryck) gjorde bara att de tyckte de kunde mörda och fördriva palestinier även utanför de gränser de ”fått” av FN, med hänvisning till att hela Palestina var up for grabs.

Den ursprungliga synden var att hundratusentals människor mördades eller fördrevs genom att deras egendom beslagtogs och de inte fick stanna kvar, och detta skedde för att de hade fel ”ras”. Detta är efterkrigstidens mest rasistiska gärning av dem som haft stöd från FN.

Hade sionisterna respekterat palestiniernas ägande, låtit dem bo kvar och bli medborgare och istället för att konfiskera deras mark köpa den av dem i den mån de behövde den hade vi nästan garanterat haft fred i området idag. Ja, det hade blivit dyrare på kort sikt. Och de hade haft en större muslimsk och kristen befolkning och därmed en väldigt knapp och sårbar majoritet.

Men de hade haft fred och omvärldens respekt, och miljoner människors lidande och död hade undvikits.

Följ diskussionen på Facebook:

Inga iranier mår dåligt

Publicerat den av

Sveriges muslimhatande rassar har format en ny, väldigt konstig teori:

Irans befolkning är inte egentligen muslimer. Iaf inte längre. De är istället en samling goda och kloka människor som älskar Israel och Trump och hatar mullorna och jublar nu när bomberna faller över Iran.

Missförstå mig rätt. Sådana finns absolut. Och jag kan förstås inte säga hur stor andel av de kanske 80 miljonerna vuxna iranier de utgör. Men det kan ingen annan heller.

Och de är så arga på dem som inte vill vifta med shah-flaggan.

”Shahens son ska bara vara en övergångsfigur, skriver de. Han har själv sagt …” Ja, men hans far skulle också införa demokrati. Jag lägger ingen värdering i huruvida Reza Pahlavi är bra eller dålig, talar sanning eller inte, men jag tycker verkligen inte vi kan kleta ”regimanhängare” på dem som är kritiska till honom. Det hade varit betydligt mer enande för dem som organiserar sig för ett motstånd mot regimen om de valt en mindre polariserande symbol. De flesta svenskiranier har flyttat hit under mer eller mindre traumatiska former, och de har alla rätt till sin historia och sin upplevelse av vad som fått dem att fly.

I de onyanserades rike finns inga goda iranier som mår dåligt när bomberna faller. Antingen är de överlyckliga eller otacksamma och hjärntvättade regimsupportrar. Libaneserna får skylla sig själva när deras barn dör och hundratusentals tvingas fly i pyjamas och ”palestinier finns inte” deklarerar de med hånskrattemojis – det är ett ”låtsasfolk” och Gud har givit ”judarna” deras land även om sagda judar inte har några förfäder alls som någonsin satt sin fot i Israel så de ska alla lämna sitt hemland och bosätta sig ”i ett annat arabland”.

Trump har fått sitt uppdrag av Gud, kriget eller snarare krigen är heliga, menar de som i alla år klagat över ”politisk islam”.

”Palestinier har inte fått några nobelpris”, menade någon häromdagen. Jo, det har de faktiskt. Förutom Arafats fredspris, som kan diskuteras, har jordan-palestiniern Omar Yaghi vunnit kemipriset. För att vara ett litet folk som levat under ständig ockupation, apartheid och förtryck är det imponerande att de har en av världens högsta läskunnighet och en relativt högutbildad befolkning där kvinnor är i nivå med män.

Jag har all respekt för Iran som världens äldsta land, deras unika historia och deras stolta befolkning, och har inte lust att göra någon jämförelse alls. Det är fullt möjligt att impas av såväl palestinier som egyptier, iranier, libaneser och självklart även världens judar. Mellanöstern är vår civilisations vagga. Där levde högstående kulturer medan vi bonkade varandra med stenyxor häruppe. Jag är stolt över mina förfäder, och jag klarar att vara det och samtidigt beundra andra kulturer.

Men jag får ont i magen av att se i synnerhet kristdemokrater och sverigedemokrater dela in Mellanösterns befolkning i Goda och Onda samtidigt som de jublar över de bomber som faktiskt utplånar hela familjer.

Tucker Carlson, och ni vet vad jag tycker om honom, berättade igår att han försökt övertala Trump att ändra sig. Och när det inte gick tänkte han istället försöka få honom att kalla Khameinis död för en seger och call it a day. Men då fick han inte prata med Trump, och skälet han fick var att någon visat Trump siffror som säger att nittio procent stödjer honom. Jag vet inte vilken grupp de hade mätt, men även om det bara var republikaner är det förstås inte sant. Och Tucker var med rätta djupt bekymrad.

Ljuger han? Det känns inte så. Så jag ser inget slut.

Sverige och Västvärlden verkar bestå av jublande rassar och vi med magont. Jag kallar oss ”hoping for the best but expecting the worst”-folket.

Fast nu kanske det är jag som är svartvit.

Nej, bilden är inte från Gaza denna gång, utan från Beirut. Påminner om de bilder därifrån jag växte upp med.

#IsraelUSIranWar2026

Följ diskussionen på Facebook:

Kan man kalla morden i Libanon för terrordåd?

Publicerat den av

Jag kallade igår Israels mord på civila i Libanon för ”terrordåd” enligt principen ”det är lika fel som 7 oktober”, och ett antal personer hävdade att jag har fel.

Här är samtliga argument (se länk till Facebook i blogginlägget):

1. ”Du är mycket orättvis mot de kristna och de irreliska människorna. Du bara stöder Islam och muslimerna. Det är just det som gör mig upprörd. You are a very good spokeswoman for the Islamisk people. Förstår du.”

– Hade vi använt samma måttstock hade jag inte behövt ”stödja muslimerna och islam”. För övrigt finns det förstås inte bara muslimer i Libanon och Palestina.

2. ”En normalbegåvad människa som inte är helt behärskad av känslor kan se skillnad mellan kollateral skada i krig och terrordåd”.

– ”Vad bra. Då kan du upplysa oss alla här om varför Hamas begick ett terrordåd 7 oktober, men inte Israel i Libanon.”

[Inget svar]

3. ”Vissa är kanske upptagna med att fördöma det decennier långa förtrycket av kvinnor i Iran? Som förvisso funnits i regionen innan koranen skrevs. Men den sortens förtryck är väl något du stöttar. Det ska inte vara samma måttstock. För grannländerna är definitivt värre efter ”revolutionerna”. Så.”

– Ok, så argumentet för att inte kalla morden i Libanon för terrordåd är att det finns kvinnoförtryck i Iran.

4. ”Det är Hezbollah som återupptagit kriget mot Israel. Varför stödjer du terroristerna?”

– Lite komiskt att varje person som inte har svar på frågan istället fokuserar på att jag ”stödjer” muslimer/terrorister/kvinnoförtryckare.

5. ”Men är inte starten här att Hezbollah började skjuta raketer igen och liknande mot Israel… och Israel nu ger sig in i Beirut där Hezbollah antas ha både förråd, ledningscentraler och andra militära strukturer?”

– Det är deras motivering. Och Hamas’ motivering var att attackera baserna (vilket är fullt legitimt enligt FN), döda fiendesoldater (också fullt legitimt även om många räknar soldaterna som offer för terrordåd) och ta fångar som kan utbytas mot palestinska fångar, vilket inte är legitimt, men även Israel har fängslat oskyldiga, så igen. Vilken är skillnaden?

6. ”Hizbollah började skjuta raketer mot Israel igen, officiellt som en sympatihandling för Iran.”

– Och Israel har i alla år sedan de lämnade Gaza attackerat Gaza från luften, via gränsen (genom att skjuta bl a barn) och via fysiska räder.

7. ”Nej. Inget terrordåd. Det är inte terrorirism bara för att du inte håller med Israel.”

– ”Så då får du förklara skillnaden mellan 7 oktober och Israels agerande på Västbanken och i Libanon.”

– ”Är det lönt? Du har ju redan bestämt dig för att Israel är terrorister och alla som dödar judar i ett heligt krig är frihetskämpande hjältar.”

– ”Du får gärna låta bli om du saknar argument. Jag har dock rätt många läsare, så även om du upplever att jag inte är mottaglig kan du ju övertyga andra. Go for it!”

[Inget svar]

8. ”Vad var din röst när Iranska regimen mördade 40000 ungdomar!!! Då minsann håller ni käften!🤮🤮🤮”

9. ”Innan Iranstödda Hizbollah började ockupera södra Libanon hade Libanon kristen majoritet. Var är alla fördömanden?”

10. ”Hur många raketer och missiler avlossas från Israels grannländer varje vecka och månad?”

11. ”No Jews no news!🤮”

12. ”Varför började Hishbolla skjuta, de vet vad som händer?”

13. ”VI TAR DET IFEN. HIZBOLLAH ÄR ETT TERRORISTGÄNG SOM STÖDJER REGIMEN I IRAN”

14. ”Wow, what a distortion of reality! Maybe you can explain to me why Lebanon started launching hundreds of missiles and rockets every day? Want to explain to the parents of these children who were murdered by a single missile why you expect Israel not to protect them?”

15. Bilden ovan.

Vilken kommentar 1-15 anser ni bäst motiverar varför Israel inte begått terrordåd i Libanon?

#AnvändSammaMåttstock

#IsraelLibanon2026

Följ diskussionen på Facebook:

Vem får vara moderat?

Publicerat den av

Under den andra regeringen Reinfeldt började en sorts strid mellan skribenter som liksom jag kallade oss moderater. Jag skriver inga namn här, men jag fick rätt mycket hat från dem så fort jag postade något om invandring. Deras målsättning var att få partiet att bli mer som SD och jag förstörde liksom genom att kalla mig ”moderat”.

Så kommentarer som att jag var vänsterbliven, kommunist med mera följde nästan allt jag skrev, när jag delade det i grupper.

I efterhand kan jag känna att det pågick en strid om partiets själ. Hatet exploderade när Reinfeldt slutat.

I juli 2016 skrev jag ett blogginlägg som hette ”Vi är de mest hatade”, där jag påpekade att moderater med mina värderingar är mer hatade av SD-nära moderater än vänstern är.

Och den blev viral efter att några kändisar delat den.

Efter det hörde medier av sig och jag var med i något TV-program, minns inte vilken kanal, där de bad mig säga att jag var moderat och hatad av moderater, och sedan frågade de Anna Kinberg Batra hur hon kände sig när jag var så utsatt. Det blev lite dumt, för min poäng var ju inte att det var synd om just mig, utan jag ville berätta om den större striden som pågick bland partiets kärnväljare, men i det programmet kallade hon för första och, tror jag, sista gången SD för ett rasistiskt parti. Yes. I caused that.

Och sen vet vi hur det gick. Steg för steg tappade ”min sida” mark. Jag vet ju att många av er som läser vad jag skriver också har varit moderater, men lämnat någon gång längs vägen.

Nu har jag inte kallat mig moderat på länge, annat än under inlägget om KD häromdagen, där jag påpekade att jag åsiktsmässigt är mittfåremoderat.

Men flera moderata herrar har indirekt klargjort att trots att jag är i linje med moderaterna vad gäller ekonomisk politik, skolpolitik, vård- och omsorgsfrågor med mera bör jag liksom inte rösta på partiet längre, eftersom, I kid you not:

– jag inte gillar KD (längre) och SD
– jag inte gillar vad Israel gör i Gaza och på Västbanken
– jag inte gillar muslimhat

Mmm. Sakfrågorna är således helt ointressanta.

”Moderaterna behöver ju KD och SD för att vinna valet.”

Well.

Moderaterna kan inte vinna valet om de tänker regera med SD. Hur kan någon tro att det går att få till en valseger utan oss Reinfeldtmoderater? Även om SD-stigmat har luckrats upp rejält går där en hård gräns för väldigt många. Så hur praktiskt är det av dem som vill att M ska vinna att övertala sådana som jag att det är dags att dra?

Eftersom Åkesson knappast godtar att vara stödparti en gång till lär det bli en rödgrön röra, som Bildt brukade säga, efter valet. Och jag känner att det kanske är lika bra, sorry to say.

Svensk höger behöver i lugn och ro hitta tillbaka till sina rötter.

Detta inlägg på Facebook

Svenskiranier – sluta hata varandra!

Publicerat den av

Det har varit väldigt argt bland många som förmodligen aldrig själva ordnat en protest för att inte Palestinarörelsen protesterar mot regimen i Iran. Som jag sagt hela tiden är det väldigt konstig logik att bara för att man engagerar sig i en fråga måste man engagera sig i en annan.

Detta sagt kände jag för några veckor sedan att jag ville dra mitt strå till Iranstacken. Min resurs är ju mina skrivna ord. Jag tågar inte. Så jag la ett antal timmar på att läsa och lyssna mig igenom massor av experter, och skrev ett första inlägg om hur jag ser på saken. Jag ville diskutera och lära mig av dem som kan mycket mer än jag.

Då fick jag plötsligt massiv kritik av ungefär samma människor för att jag skrev fel saker, och det trots att jag förstås inte hade någon annan åsikt än att regimen är blä.

Det som var fel var mina slutsatser om vad som kommer att hända. Inte för att de inte stämde, utan för att de var farliga att uttala. Likaså borde jag inte skriva att Mossad beväpnat det iranska folket, för det var antisemitiskt, men jag fick ju den informationen från Israel. De har ju skrutit om detta.

Jag känner förstås en stor empati med alla svenskiranier som blir ledsna när jag skriver att jag inte tror på regimskifte i närtid. Och jag förstår på någon fläck varför ni vill att jag ska låta bli att skriva det, eftersom det kan tolkas som någon sorts uppmaning att trappa ner. Men mina ord väger inte särskilt tungt i Iran.

Svenskiranier är väldigt delade. Många av dem som kom till Sverige när shahen föll och deras barn vill se Pahlavi som alternativ. Det är ju de som varit här längst och är mest etablerade. De hejar på USA och Israel, och ser våld som vägen framåt.

Andra, som har andra erfarenheter av hans fars regim, vill det absolut inte. Det tolkas av den första gruppen som att de vill behålla den nuvarande regimen, men det stämmer enligt min erfarenhet sällan. De ser bara andra vägar till demokrati. Vidare påstår Pahlavigänget att dessa vill se fortsatt förtryck i Iran eftersom Iran stöttar Hamas, och så kan de liksom klistra ”terrorist” på sina landsmän i samma veva.

Inte rättvist.

En vanlig missuppfattning i Sverige idag är att det är kvinnorna som inte vill bära slöjor som nu blivit i majoritet och rest sig. Det är det ingen Iranförståsigpåare som hävdar.

De protesterna är absolut viktiga och har pågått ett tag, men de har varit i huvudsak fredliga, och även om våld förekommit från regimen har det varit begränsat. Det som hände för två veckor sedan var en akut samhällskollaps på grund av de sanktioner som infördes när Trump 1.0 gick ur The Iran Deal. Trump lovade dem stöd om de gjorde uppror, de beväpnades av krafter utifrån, oavsett om det var Israel, USA eller någon annan, och gick bärsärk. Fullt förståeligt. Men det blev en katastrof.

Min ursprungliga analys står kvar, dessvärre. Detta är inte en organiserad revolution utan bara kravaller, och folket som deltar har olika mål. Det finns ingen naturlig ledare, och militären är inte på folkets sida. Parametrar som måste finnas på plats för att man ska lyckas.

Och nu sitter Trump och förhandlar fram en ny ”Iran Deal”, och som någon sa, så länge ingen kan hävda att den är likadan som Obamas kommer den förmodligen att gå igenom.

I första hand vill jag förstås absolut helst att jag har fel, och att det blir en snabb revolution med en väg mot demokrati.

I andra hand att Västvärlden ställer krav på regimen för att lyfta sanktionerna, så att det skapas en väg till demokrati.

Det värsta som kan hända är om upploppen fortgår och detta bara blir en massa blodspillan.

Jag skulle önska att svenskiranier slutar hata varandra så innerligt. Eftersom absolut ingen jag stött på i Sverige stödjer regimen eller hijabtvånget utan alla vill se en demokrati måste det gå att respektera varandra. Pahlaviflaggan är inte en symbol för en återgång till kungadöme och islamistregimens flagga är inte en symbol för att behålla status quo.

Och snälla Tove et al, lägg av med att kräva att Palestinarörelsen ska använda sin infrastruktur, sin erfarenhet, sitt nätverk och sina engagerade, obetalda supportrars fritid till att sätta upp demonstrationer. Det är verkligen inte deras jobb, lika lite som de som arrangerar manifestationer för Ukraina har en skyldighet att omorganisera sig för Iran.

Om du vill se en manifestation för det iranska folket, arrangera den själv!

Tidigare inlägg om Iranprotesterna

Denna text på Facebook

”Varför är Greta tyst om Iran?!”

Publicerat den av

Både svenska och engelskspråkiga twittrare och facebookare är superarga på henne och en massa andra Palestina-aktivister för att de länge inte skrev eller sa något om Iran.

Jag vet ju inte vad Greta et al tänker, men jag kan svara för mig själv, för jag har också fått frågan. Alltid följd av någon sorts ”gotcha”-jubel. ”Ha! Du bryr dig minsann inte om yadayada …”.

Jag skriver inte om situationen i Iran, för jag kan inte Irans historia eller nuvarande situation tillräckligt bra för att kunna tillföra något till mina läsare. Samma sak med Ukraina, Sudan och många andra länder i krig eller konflikt.

Ytterligare en anledning är att alla är ense om ledarnas avskyvärdhet och om att kvinnor inte ska påtvingas slöjor med mera. Det finns ingen anledning för mig att sitta och basunera ut vare sig stöd eller avståndstagande.

Jag tar normalt inte ställning för självklarheter. Det är inte konstigare än så.

Detta sagt är det lite tragikomiskt hur alla Palestinahatare nu plötsligt står upp för det iranska folket. Det verkar som om engagemanget stammar ur någon sorts vilja att kväsa till ”vänstern” snarare än omtanke om iranier. Sveriges etablerade muslimhatare ordnar manifestationer och upprop för Israel + Iran i någon sorts kombo-deal.

Jag har självklart inget emot detta. Allt stöd är bra stöd, även om det kommer från rasister. Men det iranska folket lär fortfarande vara muslimer även om ayatollorna försvinner, nota bene. Så vi får väl se hur länge engagemanget varar när det går upp för dem.

Min förhoppning är förstås regimskifte och frihet för framförallt kvinnorna i Iran. Och kommer det en dag när jag faktiskt kan tillföra något till diskussionen kommer jag självklart att skriva mer.

Övriga inlägg om Iranprotesterna

Facebook

”Palestinarörelsen struntar i Iran”

Publicerat den av

Jag ser många även normalt sunda människor kritisera Palestinarörelsen för att den ”struntar i trettiotusen mördade iranier”.

Och när jag påpekar att mig veterligt har alla ledande aktivister visst uttalat sig mot mullorna och för kampen där får jag höra att proportionerna är fel. De måste skrika sig lika hesa för iranierna som för palestinierna.

Så låt oss använda det argumentet.

Åttahundra civila dog 7 oktober, fyrahundra soldater. I Gaza finns över 70 000 namngivna döda. Många fler under rasmassorna. När människor lägger upp bilder på offer från 7 oktober sitter inte jag och anklagar dem för att ha fel PROPORTIONER. När medierna skriver spaltkilometer om de döda kropparna från gisslan som måste återlämnas skriver jag inte ”men varför skriver ni inte om alla kroppar som just nu krossas av bulldozrar i Gaza?”. Varför? För att detta är olika frågor. Det är fullt legitimt att fokusera på de döda israelerna utan att fördenskull avkrävas proportionsenligt engagemang för de döda palestinierna.

I skolan lärde vi oss alla om Förintelsen länge och väl. På längden och tvären. Budskapet var tydligt: ”Never again”.

Stalin mördade vid ungefär samma tid någonstans mellan sex och tjugo miljoner människor, alltså många fler. Jag tror de flesta av oss knappt minns detta annat än som en kort passage i skolböckerna. Vi har ingen minnesdag för dessa offer. Vi vet inte ens hur många de är.

Och jag protesterar inte mot detta egentligen. Anledningen till att vi lär oss om holocaust är inte i sig antalet döda judar, utan varför de mördades. För att de hade fel ”ras”, och för att människor tittade bort. De levde i ett land som var en demokrati med yttrandefrihet dessutom.

Precis som när det gäller morden på och fördrivningen av palestinier.

Vad som händer i Iran är fruktansvärt, och egentligen väldigt likt vad som hände under Stalin. Och alla håller med. Där ligger en stor del av poängen – det finns inte massor av människor här som stöttar mullorna. Precis som vi alla är ense om att Stalins gärningar mot hans folk var fruktansvärda. Tåga gärna. Demonstrera gärna. Skrik för full hals!

Men använd inte Iran för att skuldbelägga kampen för frihet för det palestinska folket, som håller på att etniskt rensas från deras hemland.

Palestinaaktivister världen över lärde sig rätt läxa från den grundliga förintelseundervisningen.

Never again means never again for everyone.

För övrigt cirkulerar det ett klipp som påstås visa att palestinaaktivister bråkar med Iranaktivister i Göteborg. Det gör det inte. Det visar bara tumult. Om någon har mer information får ni gärna dela detta i kommentarerna (se länk till Facebook längre ner).

Övriga inlägg om Iranprotesterna

Facebook

Palestinaaktivisternas stöd till regimen i Iran

Publicerat den av

Jag ser många i sociala medier påstå att Palestinaaktivister står bakom regimen i Iran och morden på civila. Sofie Löwenmark hävdar också detta i en krönika i Expressen, helt utan belägg.

Hon menar också att det är en konspirationsteori att Mossad ligger bakom upploppen, men vad jag sett har Israel bekräftat att de aktivt stöttar upproren inifrån Iran, så det är det ju inte.

Vidare finns ett klipp från Göteborg där någon viftar med shahens flagga och någon i palestinasjal skriker på vederbörande, och detta sägs vara bevis. Lägger det i kommentarerna.

Jag har aldrig, vare sig i sociala medier eller IRL, träffat en svenskiranier som stöttar regimen. Flera av er som skriver här har varit väldigt tydliga med att ni känner sorg över att er kamp för frihet har hijackats av Palestinahatare.

”De viftar med iranska flaggor i Palestinatågen!” Nu har jag googlat och sett att det i regel inte tillåts av arrangörer. Så även om det säkert hänt är det sällsynt.

Tankefiguren är förstås att om man stöttar Hamas stöttar man även Irans regim, men den havererar redan i första ledet. Få om någon i Palestinarörelsen stöttar Hamas. Jag har iaf aldrig sett någon. Ja, jag vet att Hamasflaggor har förekommit, men de är sällsynta och i regel förbjudna.

Så jag har två frågor.

Den ena till er som är svenskiranier: Vad betyder flaggorna för er? Känns dagens flagga som ett ställningstagande FÖR regimen, eller är det bara en flagga som symboliserar ert land? Är shahens flagga en symbol för frihet eller för återgång till den gamla diktaturen? Om ni skulle vifta med en flagga, vilken skulle ni välja och varför? Om ni inte känner er bekväma med att kommentera kan ni messa mig.

Och till alla: Känner ni till någon enda individ som står bakom mullornas diktatur och morden på civila?

Övriga inlägg om Iranprotesterna

Följ länken till Facebook nedan för att se svaren:

Facebook