Etikettarkiv: Hamas

Förstå Iran

Publicerat den av

Jag har försökt förstå Palestinarörelsens relation till Iran, och gör här ett försök att sammanfatta hur jag ser på det. Jag är ingen expert och öppen för både statistik och anekdoter, så berätta gärna för mig både om ni håller med eller inte. Det mesta av detta har jag skrivit förut, men jag har fått nya läsare, och jag är nyfiken på er input.

Svenskiranier, deras närstående och övriga svenskar med engagemang för Iran har två extremer, men de flesta faller längs en skala mellan dessa.

I ena hörnet har vi Pahlavi-gänget, som ofta kom till Sverige när hans far föll, många gånger är kristna eller sekulära muslimer, och de vill se honom komma till makten för att bana väg till en demokrati. De gillar Israel och USA och hoppas oftast dessa ska hjälpa dem genom militär intervention, och så att säga störta regimen med våld, på samma sätt som de en gång återbördade shahen till makten.

I andra hörnet har vi dem som avskyr både USA och Israel, och de är ofta engagerade för Palestina. De minns shahen som en brutal diktator och vill inte ha något att göra med hans son.

Pahlavigruppen anklagar därför Palestinarörelsen för att vara för regimen och slöjtvång. De menar att de är islamister hela bunten.

Det stämmer inte alls, påstår jag.

Det finns knappt någon svensk invånare oavsett ursprung som vill att kvinnor ska tvingas bära hijab. Inte ens i muslimska länder är den åsikten i majoritet, än mindre här i världens mest sekulära land. De som inte vill se Pahlavi komma till makten vill istället att mullornas makt ska avta genom reformer.

Finns det hos den senare gruppen en ovilja att Israel ska bli någon sorts hjältar vid ett regimbyte? Förmodligen.

Men jag menar att tankefiguren att många vill att mullornas makt ska bestå för att de finansierar Hamas är knäpp. Sådana individer kan säkert finnas, men de är inte många. Hamas är inte populära i Palestinarörelsen alls, och dessutom ser inte den rörelsen vägen till frihet för Palestina genom väpnat motstånd. Åtminstone inte längre.

”Men de jublade 7 oktober!”

Dels var det rätt få som gjorde det, trots allt. De flesta palestinier jag kommunicerat med eller läst var snarare iskalla av oro, för de visste vad som komma skulle.

Dels ska vi minnas att de första rapporterna som kom handlade om att man anfallit baserna, vilket, som jag ju många gånger påpekat, är deras rätt enligt internationell lag, eftersom Israel är en illegal ockupationsmakt. Först därefter kom rapporterna om mördade civila, och efter det kom de många lögner om bäbisar i ugnar med mera, som många tyvärr fortfarande tror på.

Utan några siffror skulle jag påstå att de i den svenska Palestinarörelsen som stödjer Hamas och jublade 7 oktober är en max lika stor andel som de i Israelrörelsen som stödjer Netanyahu och som jublade när IDF gick in i Gaza.

Som ni vet som hängt med ett tag har jag personligen inget emot att kalla Hamas ”terrororganisation”, men då ska även Israels ledning ha samma benämning, för det finns inget Hamas gjort mot israeler som inte Israel gjort minst lika illa mot palestinier, oftast många gånger värre.

Nu är ju inte det egentligen ämnet för tråden, dock, utan varför Palestinarörelsen och Shah-rörelsen är i luven på varandra.

På nittiotalet kände jag ett iranskt par, som senare flyttade till USA. Han var civilingenjör, hon var student på universitetet där jag jobbade, och jag glömmer aldrig hans berättelse. Han var född 1960, och student i Teheran när revolutionen började. Och han ville förstås att Iran skulle bli en demokrati, och deltog därför i demonstrationerna. De var överlyckliga när shahen föll, men han hade inte alls som nittonåring insett att deras, dvs studenternas, revolution på något sätt tagits över av lågutbildade fundamentalister från landsbygden, lite förenklat. En dag fick han ett formulär att fylla i, och där fanns frågan ”är du muslim” med, och han svarade ”jag vet inte”. Efter det fick han till sin chock arbetsförbud. Universiteten stängdes, och efter att ha suttit sysslolös hemma hos sina föräldrar i några år flydde de över bergen och hamnade till slut i Sverige.

Jag undrar vad de tänker idag.

Frågor:

Finns det folk i Palestinarörelsen som även stödjer Pahlavirörelsen?

Finns det folk i Palestinarörelsen som vill att mullorna ska behålla sin makt?

Vad anser folk i Pahlavirörelsen ska hända med det palestinska folket?

Har jag rätt i att i princip samtliga i Pahlavirörelsen hoppas på amerikansk intervention?

#IsraelUSIranKrig2026

Följ diskussionen på Facebook:

Svenskiranier – sluta hata varandra!

Publicerat den av

Det har varit väldigt argt bland många som förmodligen aldrig själva ordnat en protest för att inte Palestinarörelsen protesterar mot regimen i Iran. Som jag sagt hela tiden är det väldigt konstig logik att bara för att man engagerar sig i en fråga måste man engagera sig i en annan.

Detta sagt kände jag för några veckor sedan att jag ville dra mitt strå till Iranstacken. Min resurs är ju mina skrivna ord. Jag tågar inte. Så jag la ett antal timmar på att läsa och lyssna mig igenom massor av experter, och skrev ett första inlägg om hur jag ser på saken. Jag ville diskutera och lära mig av dem som kan mycket mer än jag.

Då fick jag plötsligt massiv kritik av ungefär samma människor för att jag skrev fel saker, och det trots att jag förstås inte hade någon annan åsikt än att regimen är blä.

Det som var fel var mina slutsatser om vad som kommer att hända. Inte för att de inte stämde, utan för att de var farliga att uttala. Likaså borde jag inte skriva att Mossad beväpnat det iranska folket, för det var antisemitiskt, men jag fick ju den informationen från Israel. De har ju skrutit om detta.

Jag känner förstås en stor empati med alla svenskiranier som blir ledsna när jag skriver att jag inte tror på regimskifte i närtid. Och jag förstår på någon fläck varför ni vill att jag ska låta bli att skriva det, eftersom det kan tolkas som någon sorts uppmaning att trappa ner. Men mina ord väger inte särskilt tungt i Iran.

Svenskiranier är väldigt delade. Många av dem som kom till Sverige när shahen föll och deras barn vill se Pahlavi som alternativ. Det är ju de som varit här längst och är mest etablerade. De hejar på USA och Israel, och ser våld som vägen framåt.

Andra, som har andra erfarenheter av hans fars regim, vill det absolut inte. Det tolkas av den första gruppen som att de vill behålla den nuvarande regimen, men det stämmer enligt min erfarenhet sällan. De ser bara andra vägar till demokrati. Vidare påstår Pahlavigänget att dessa vill se fortsatt förtryck i Iran eftersom Iran stöttar Hamas, och så kan de liksom klistra ”terrorist” på sina landsmän i samma veva.

Inte rättvist.

En vanlig missuppfattning i Sverige idag är att det är kvinnorna som inte vill bära slöjor som nu blivit i majoritet och rest sig. Det är det ingen Iranförståsigpåare som hävdar.

De protesterna är absolut viktiga och har pågått ett tag, men de har varit i huvudsak fredliga, och även om våld förekommit från regimen har det varit begränsat. Det som hände för två veckor sedan var en akut samhällskollaps på grund av de sanktioner som infördes när Trump 1.0 gick ur The Iran Deal. Trump lovade dem stöd om de gjorde uppror, de beväpnades av krafter utifrån, oavsett om det var Israel, USA eller någon annan, och gick bärsärk. Fullt förståeligt. Men det blev en katastrof.

Min ursprungliga analys står kvar, dessvärre. Detta är inte en organiserad revolution utan bara kravaller, och folket som deltar har olika mål. Det finns ingen naturlig ledare, och militären är inte på folkets sida. Parametrar som måste finnas på plats för att man ska lyckas.

Och nu sitter Trump och förhandlar fram en ny ”Iran Deal”, och som någon sa, så länge ingen kan hävda att den är likadan som Obamas kommer den förmodligen att gå igenom.

I första hand vill jag förstås absolut helst att jag har fel, och att det blir en snabb revolution med en väg mot demokrati.

I andra hand att Västvärlden ställer krav på regimen för att lyfta sanktionerna, så att det skapas en väg till demokrati.

Det värsta som kan hända är om upploppen fortgår och detta bara blir en massa blodspillan.

Jag skulle önska att svenskiranier slutar hata varandra så innerligt. Eftersom absolut ingen jag stött på i Sverige stödjer regimen eller hijabtvånget utan alla vill se en demokrati måste det gå att respektera varandra. Pahlaviflaggan är inte en symbol för en återgång till kungadöme och islamistregimens flagga är inte en symbol för att behålla status quo.

Och snälla Tove et al, lägg av med att kräva att Palestinarörelsen ska använda sin infrastruktur, sin erfarenhet, sitt nätverk och sina engagerade, obetalda supportrars fritid till att sätta upp demonstrationer. Det är verkligen inte deras jobb, lika lite som de som arrangerar manifestationer för Ukraina har en skyldighet att omorganisera sig för Iran.

Om du vill se en manifestation för det iranska folket, arrangera den själv!

Tidigare inlägg om Iranprotesterna

Denna text på Facebook

Bosättarterrorism

Publicerat den av

Jag skrev igår att bosättarvåld är terrorism, och någon anklagade mig för att ha fel, rent semantiskt, ty det är bara terrorism om syftet är att sätta press på en statsapparat för att försöka påverka politik och lagar hos denna. Mmm.

Så då frågade jag förstås om 7 oktober och Charlie Hebdo inte heller var terrordåd, men jodå, det var de förstås. Ty då var muslimer förövare (min förklaring).

”Terrorism” har olika definitioner, förstås, Den ursprungliga var franska revolutionen.

Så här säger FNs:

(i) utförandet av en brottslig handling eller hot om en sådan handling;

(ii) avsikten att sprida rädsla bland befolkningen eller direkt eller indirekt tvinga en nationell eller internationell myndighet att vidta någon åtgärd, eller att avstå från att vidta den;

(iii) när handlingen involverar ett transnationellt inslag.

Det finns alltså ingen möjlighet att kalla 7 oktober för terrordåd, men inte bosättarvåldet. Faktum är att 7 oktober egentligen borde kallas krigsbrott, eftersom Gaza enligt FN räknades som ockuperat territorium, och då har man rätt att attackera sin förövare. Attackerna mot baserna, som många också räknar som terror, var faktiskt helt lagliga, varken terror eller krigsbrott. Jag påpekar det ibland när folk pratar om 1200 offer. Inget våld är förstås ok, men vi behöver vara konsekventa. Om vi tycker IDF har rätt att döda palestinska soldater måste det omvända också gälla. Soldaterna på baserna hade valt att vara soldater i en armé som utför en illegal ockupation.

Nu är inte jag egentligen särskilt intresserad av att ändra benämningen på den dagen. Det kan fortsätta heta ”terrordåd” för min del. Mitt mål är inte att få Hamas att framstå som goda, för det är de verkligen inte, utan bara att peka på hyckleriet.

Och som jag skrivit många gånger förut: Om vi ser till alla terrordåd, och ta vilket femårsspann du vill sedan 1948, leder israelerna, oftast stort, vad gäller terrordåd mot palestinier.

Så varför glöms israelisk terror bort hela tiden? Varför är denna stat som sponsrar eller åtminstone inte beivrar terror nästan dagligen, fortfarande med i Eurovision, FIFA med mera? Vi låter inte andra terrorsponsrande stater delta.

Jag kan inte se något annat skäl än rasism.

Bilden visar en 55-årig kvinna som blev slagen medvetslös av en bosättarterrorist när hon skulle skörda oliver. Enda anledningen till att detta är känt är att en amerikansk jounalist tog bilden. IDF ljög då och påstod att de kommit dit och hanterat situationen. I själva verket lämnade de platsen i syfte att låta honom utöva sitt terrordåd ifred.

Läs B’Tselems fantastiska rapport!

Eller läs tidigare inlägg.

Facebook

När judars rätt till trygghet upphör

Publicerat den av

Tove Lifvendahl, vars ledare jag brukar uppskatta, skriver idag att polisen måste ändra sig när det gäller demonstrationerna för Gaza.

Hon är förstås mer påläst än Måwe, vars tweet jag kommenterade för en vecka sedan, där denna fick det att låta som om Palestinademonstrationerna liksom med flit var förlagda så att de trakasserar synagogsbesökare i Stockholm. Tove konstaterar istället att arrangörerna inte hade något inflytande över rutten, utan att polisen helt bestämt detta.

Case closed, tycker jag. Om de inte valt vägen finns naturligtvis heller inte något antisemitiskt motiv. Ingen vilja att störa eller förstöra för judar när de utövar sin religion.

Men nej. Under rubriken ”Nu måste polisen tänka om” listar hon varför denna rutt är oacceptabel.

Dels menar hon att det kommer att störa judar på sabbaten. Men de gudstjänsterna äger rum på förmiddagen, och tågen kommer att passera vid tretiden på eftermiddagarna på Hamngatan, två kvarter, alltså trehundra meter, från synagogan. Och nu vet jag inte hur långsamt de går, men det kan inte handla om många minuter de är där. Det är alltså inte så att en eventuell eftermiddagsbesökare måste tränga sig förbi demonstranterna för att ta sig till synagogan. Men tydligen menar Tove att blotta risken att de råkar se dem när de är på väg dit är oacceptabel.

Hon fortsätter med att konstatera att ”Palestinademonstrationer i Sverige liksom i hela västvärlden regelbundet används till såväl öppna terrorhyllningar som antisemitiska uttryck”.

Är det sant?

Det beror på hur man ser på det.

Det har förekommit
– enstaka Hamasflaggor, även om arrangörerna säger nej
– ”from the river to the sea” – slagord som även Netanyahu använder sig av
– uttryck för hat mot Israel, såsom ”krossa sionismen” och ”småbarnsslaktare”

Inget av detta är förstås judehat.

Det finns vittnesmål om att judehat någon enstaka gång skanderats på arabiska, vilket förstås skulle falla i den kategorin, men såvitt jag vet är dessa obekräftade.

Och jag vill förstås inte att någon människa ska känna sig illa till mods på grund av sin religion eller sitt ursprung, men det är en sådan absurd obalans mellan vad man förväntas bli skyddad från.

Hur känner sig palestinier när de ser Israels flagga? Har de rätt att slippa se symbolen för det land som illegalt ockuperat deras i årtionden?

Hur känner sig muslimer när de blir spottade på för att de bär hijab?

Och ja, det finns en hotbild mot synagogor, och det finns också en enligt SÄPO större hotbild mot moskéer, men de nämns aldrig. Istället sitter mängder av pyshatande svenskar och hetsar mot deras existens utan någon krönika i SvD. Jag har aldrig sett någon enda individ ifrågasätta varför vi har synagogor i Sverige, men hatet mot moskéer drivs av politiker som sitter i regeringen tillsammans med det parti jag röstade på. För övrigt samma parti som vill lagstadga om förbud mot kritik mot landet Israel.

Vår palestinska och muslimska befolkning måste ha exakt samma rättigheter och skyldigheter som vår judiska. Varken mer eller mindre. Hur är det inte självklart?

Till slut vill jag påminna om Alexandra Esser, se bild. Hon och en grupp andra svenska judar demonstrerade utanför Judiskt kulturcenter där föreningen bjudit in en IDF-soldat och misstänkt krigsförbrytare, och de utsattes för massor av hat.

Flera ministrar från det parti jag röstade på anklagade dem för att vilja ”skapa skräck och rädsla hos barn som bor i Sverige vars familjer i generationer blivit förföljda”, de kallades antisemiter och ”odjur”.

Vilket visar att när du som jude står upp för det palestinska folket upphör din rätt att leva tryggt och avskärmad från hat i detta land.

Facebook

Var Epstein Mossad-agent?

Publicerat den av

Det har gått sådana rykten i många år, och efter senaste batchen dokument finns många kontakter med Israel, inte minst Ehud Barak, och även Kreml.

Jag har läst och lyssnat mig igenom många som satt sig in i hans liv och andra figurer i hans närhet, och jag har en lite annan take.

Det finns en personlighetstyp som är bra på att koppla ihop folk. En sorts spindel, kan man säga.

Jag har jobbat med några sådana personer. De producerar väldigt lite, men lyckas ta sig fram genom att skapa tacksamhetsskulder i sin närhet.

”Jaha, behöver du hjälp med … i så fall …” och sedan, när de behöver något minns den här personen detta och så bygger de en karriär runt tjänster och gentjänster. Deras styrka är helt enkelt att vara nissen som alla vänder sig till.

Och det är inte nödvändigtvis en dålig kvalitet. Jag har själv lite sådana drag. Men det blir skadligt när personen medvetet saboterar gängse informationsvägar för att säkerställa sin spindelposition.

Och det blir förstås än värre när personerna i nätet är beredda att begå brott. Insider-informationen flödade fritt runt Epstein. Och flickorna var handelsvaror. Jag tror inte alls att han formellt utpressade någon. Det hade framkommit i sådana fall. Istället handlade det om att begå gemensamma brott och därmed skapa ett förtroende. Någon som studerat den här sortens nätverk pratade om orgier som en sorts initieringsrit.

Epstein jobbade förmodligen inte för Mossad, eller för någon annan. Bara för sig själv.

Men både han och Ghislaine Maxwells far var klara Israelsympatisörer, och han använde sin spindelroll till att hjälpa landets militär och makthavare. Så ja. Han var en ”asset” om än inte agent.

Och förlorare var förstås inte bara de våldtagna barnen, utan även det palestinska folket.

Facebook

Har antisemitismen i Sverige ökat?

Publicerat den av

Några var upprörda över att jag igår gissade att hälften av Sveriges 4-5 procent antisemiter skulle vara etniska svenskar, så jag tänkte resonera lite kring det.

Antalet antisemiter i Sverige, dvs människor som på en direkt fråga svarar att de på något sätt tycker illa om judar, är lägst i världen bland de länder Anti Defamation League* (ADL) mätt. 5 procent mot 46 procent i världen i stort. Näst lägst är Norge på 8 procent, och högst är Gaza ¯\_(ツ)_/¯ och Kuwait på 97 procent. Mätningen publicerades för ett år sedan, så vi var redan en bit in i kriget. Det är alltså inte gamla siffror.

Ingen vet mig veterligt hur dessa fem procentenheter fördelar sig. Jag gissar som sagt att det är hälften pursvensk höger och hälften invandrare från länder med hög andel judehat (vilket ju inte bara inbegriper Mellanöstern, nota bene), och motargumentet från dem som vill skylla allt på invandringen är att antisemitism hos etniska svenskar enbart skulle finnas hos NMR, och de är bara några hundra personer.

Det är imo att låta oss pursvenskar slippa undan för lätt. Du har boomers i torp och gårdar vars föräldrar sympatiserade med Tyskland, och som aldrig trodde på Förintelsen, och de har sällan ens träffat någon jude, men de är misstänksamma sedan barnsben. Och du har yngre killar som sitter i utländska hatgrupper på nätet och super i sig konspirationsteorier. Dessa kategorier skulle aldrig tåga med NMR, men deras attityder är solklara.

ETC har gjort en granskning av hundra fällande domar för hets mot folkgrupp, och de allra flesta som fälls är etniska svenska män. I de fall de fälls för just antisemitisk Hets mot folkgrupp handlar det ofta om hakkors och Hitlerhälsningar. Många i skolan. En fjärdedel av de dömda är minderåriga.

”Bland de senaste tre årens domar finns endast tre stycken där antisemitismen har muslimska förtecken.”, skriver de. En 25-åring som vill hämnas i sociala medier för hets mot muslimer, en 59-åring i Kista som skriver i sociala medier pga Palestina och ”i mars 2024 döms den notoriskt antisemitiske imamen Basem Mahmoud till villkorligt för en predikan i en källarmoské i Rosengård, Malmö, 2020.”

Om vi ska gå på detta finns all anledning att anta att etniska svenskar är i majoritet bland antisemiterna.

Tills vi får nästa årliga undersökning från ADL kan ingen bestämt säga huruvida de fem procenten har ökat eller ej. Jag tror inte det. Jag har senaste månaden fått över hundratusen kommentarer, varav många uppenbar hets mot muslimer, men bara en handfull, varav merparten på engelska, hets mot judar. Trots att många som är superengagerad i Palestinafrågan skriver hos mig går i princip ingen över gränsen och blandar ihop judar med Netanyahu och IDF. Jag ser inte framför mig att det finns personer som i början av kriget inte hade något emot folkgruppen judar, men som nu ändrat sig. Många i Palestinarörelsen ÄR dessutom judar, eller har påbrå eller familj som är det.

Har då hotbilden mot judar ökat?

Polisanmälningarna gällande hets mot folkgrupp har det, som bekant, men så länge folk sitter i facebookgrupper och uppmanar varandra att anmäla typ Palestinatåg säger den siffran inte mycket. 2025 har det skett en explosion, men de siffrorna har inte publicerats än av BRÅ.

Den upplevda otryggheten har också ökat, visar undersökningar bland medlemmar i judiska förbund.

Jag gick igenom Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapporter gällande polisanmälningar med antisemitiska motiv för 2024 och 2022. Ni ser resultatet i tabellen.

Min slutsats är dels att vi fortfarande, tills 2025 års ADL-rapport kommer ut, är världens minst antisemitiska land. Det ska vi vara stolta över.

Min slutsats är också att det finns ett faktiskt problem där judar på goda grunder mår dåligt. Vi vet inte varför de blir antastade i högre utsträckning, men jag ska försöka ta reda på det genom att läsa domar.

Återkommer om det.

EDIT: Någon påpekade att det finns en hel del höger-judehat bland invandrare från Östeuropa/Ryssland. De passar ju inte i någon av mina definitioner, men vi får släppa dem för nu. Jag hoppas kunna hitta mer i kommande statistik.

*Jag har starka synpunkter på hur dagens ADL agerar, ska sägas. Jag har alltid hållit dem högt, men de senaste åren har de kämpat hårt för att definiera om kritik av Israel till antisemitism. Men det får bli ett annat inlägg. För nu konstaterar vi att det inte finns någon anledning att misstro deras opinionsundersökningar.

Facebook

Måwes stenkastning

Publicerat den av

Jag läste detta och tyckte det var lite konstigt att de förlägger en demonstration ”ett stenkast” från Stockholms synagoga.

I själva verket är det en marsch från Odenplan till Raoul Wallenbergs torg, och ja, den passerar Hamngatan som är två kvarter från synagogan – det blir liksom så när synagogan ligger precis mitt i Stockholm – så en väldigt bra stenkastare kan teoretiskt nå dit. Men det verkar inte alls finnas någon avsikt att trakassera synagogsbesökare. Sabbatgudstjänsten är på morgonen och tåget startar först 1330.

À propos kasta sten …

Det är klart att man inte kan protestera mot folkmord och apartheid utan att kallas ”hatisk”, för det är uppenbarligen fenomen som förtjänar att hatas.

Men Sverige har åtskilliga judar som också avskyr Israels dåd, och som går i tågen. Hennes tankefigur att judar i Sverige generellt inte ska klara av att beskåda kritiken mot ett helt annat land bara för att dessa delar religion med majoriteten av det landets folk är helt absurd. Som om svenskar boende i Frankrike skulle bli ledsna över kritik mot exvis UK bara för att de också är protestanter.

Jag har många gånger frågat dem som hävdar att demonstrationstågen är antisemitiska om de kan ge exempel på hur. Och det kokar alltid ner till att någon någonstans skrikit något om judar på arabiska, men ingen vet vem, så hur kan man polisanmäla?

ADL, som jag menar har blivit en parodi på sig själva på sistone med bland annat sitt Mamdani-hat (vi tar det en annan gång), säger så här:

Antisemitism i Sverige utgör en paradox: medan offentliga uttryck för hat i allmänhet är tabu och ADL-studier ofta rankar Sverige bland de minst antisemitiska länderna vad gäller attityder (cirka 4-5 % av befolkningen), finns det en betydande, kraftigt ökande realitet av incidenter. Efter Hamas-attacken den 7 oktober 2023 ökade rapporterade antisemitiska hatbrott i Sverige med över 450 %.

Och det går ju tillbaka till vad jag skrev i mitt förra inlägg och vad ATM skriver. Muslimhatare stör sig på Palestinatågen och anmäler allt de inte gillar. Flaggor, Israelkritik, påstådda rop på arabiska. Och eftersom BRÅ loggar polisanmälningar och inte domar blir det förstås en explosion, men ingen vet om den är verklig eller ej. Notera nu att jag inte säger att det inte finns en ökning. Jag säger att ökningen är ”obevisad”. (Igen.)

Notera också att jag inte läst polisanmälningarna, men jag har läst uttalanden från dem som säger sig ha polisanmält, vilket gör att jag tror mig veta att många är okynnesanmälningar.

Om Sverige har 4-5 procent verkliga judehatare, och jag tror den siffran stämmer, och kanske hälften av dem är nassar och andra hälften typ Palestinasupportrar är det förstås möjligt att någon av dessa två procentenheter ropat något antisemitiskt i ett tåg – jag säger inget annat. Men jag tror inte att antalet antisemiter i Sverige ökat de senaste två åren.

Och paradoxen är att medan muslimer som grupp lider av underrapportering av hatbrott lider indirekt judar som grupp av överrapportering, för när människor som jag och många andra antirasister som normalt automatiskt vill tro offer för rasism läser om hur folk kallar Palestinas flagga för antisemitisk blir det till slut ett rop på varg.

When antisemitism is everywhere, it is nowhere.

Samma sak med hyperboliska uttalanden som ”enbart spillror återstår av det judiska liv som en gång fanns i Sverige”, när antalet judar i Sverige i stort sett stått still sedan ökningen vid holocaust.

Så till er som tycker ATM har rätt:

Varje dag mördas barn i Gaza av en armé som uppvisar en grymhet vi sällan skådat i modern tid, och som har stöd av Sverige och EU.

Hur är rätt sätt att protestera mot det?

#IsraelGazaKrig2023

Följ diskussionen på Facebook:

Slippa förneka bosättarterrorism

Publicerat den av

Innan jag ”radikaliserats”, som några uttryckt det, och fortfarande lite tillspetsat trodde att Israel var raktigenom goda som bara gjorde vad de behövde för att skydda sig mot terrorister var det svåraste att försvara de illegala bosättarna. Nu diskuterade jag sällan eller aldrig Israel-Palestina, väl medveten om min bristande kunskap, men om det någon gång hände var det där jag gick bet.

Hur mycket jag än vände och vred på situationen finns det en logisk vurpa i tankefiguren att Israel ”bara” vistas på palestinsk mark för att de måste skydda sig mot terrordåd, samtidigt som bosättare på bosättare flyttade dit.

Länge tröstade jag mig med att de nog var få, tills siffran 750 000 chockade mig totalt.

Jag såg klipp på klipp och tänkte att men detta kan ju inte stämma. Hur kan Israel, det goda landet, gå med på det här? De måste ju rimligtvis placera dessa banditer i fängelse! Döma dem.

Så jag läste statistik och insåg hur få som öht ens häktades av alla mördare, våldtäktsmän, tjuvar och banditer.

Det finns så många historier, en del små, andra stora.

Kvinnan som skulle föda barn, och på pur jävelskap vägrades åka till sjukhuset, och tvingades föda i bilen och barnet dog.

Mannen vars bosättargrannar släppte in sina får på hans mark så att de åt upp de grödor hans familj behövde. Han ringde den ”polis” som finns på Västbanken, och de vägrade komma, så till slut sprejade han grödorna med något som skulle få dem att smaka illa. Då ringde israelerna till IDF, som kom och häktade mannen.

Klockarens son, 16 år, var ute och sparkade boll med sin lille kusin, och hade missat att IDF hade utlyst utegångsförbud, så de sköt ihjäl honom. Till er som tror att Israel inte mördar även kristna.

De går regelbundet in i människors hus helt öppet och stjäl deras smycken och kontanter, och ingen vågar säga något.

De åker i en jeep och skjuter prick på palestinier för att det är skoj.

De våldtar.

De eldar upp bilar, och undertecknar med en Davidsstjärna. Hände häromdan.

Så har vi mannen som kastade sten på en äldre kvinna som ville skörda sina oliver.

Lägg till detta att det finns vägar som bara israeler får köra på, vilket är en anledning till att samtliga expertorganisationer med rätta kallar Israel för en apartheid-stat.

Jag menar att precis varenda vuxen bosättare är en terrorist. Redan det faktum att du är beredd att flytta till ett land som är ockuperat och leva i ett apartheidsystem som gynnar dig på urbefolkningens bekostnad räcker imo. Ingen gör så som inte är psykopat.

Än värre blir det av det faktum att många bosättare inte alls kommer från Israel, utan från helt andra länder. Deras ”ras” ger dem rätten att bara resa till ett område där de aldrig vistats och ringa på någons dörr och säga ”dra härifrån, ditt hus är nu mitt”.

818 palestinier har fördrivits bara denna månad.

Någon har hävdat att det minsann finns goda bosättare, som försöker vara snälla mot palestinierna, och det är som att vara en ”god” våldtäktsman, som bryr sig om sitt offer. Om man absolut vill leva där av religiösa skäl eller andra ska man lämna landet, verka för ett fritt Palestina, och sedan, när det lyckats, be invånarna om lov att få flytta tillbaka, på deras villkor. #ConsentIsKey #göromgörrätt

Israel är en demokrati. Det israeliska folket har röstat för detta. En majoritet är alltså helt ok med det.

Men många underbara israeler, som Gideon Levy, som många i Gen Z, protesterar. Och jag älskar dem. De sitter i fängelse hellre än gör militärtjänst. De utsätts för utfrysning och trakasserier. De är fullt jämförbara med de underbara tyskar som gömde judar under holocaust, men de är i minoritet. Vi hjälper inte dem genom att försvara Israel. Vi behöver lyssna på dem, som är modiga nog att kräva att vi i Väst sanktionerar deras fosterland.

När det gäller bosättarterroristerna är verkligen den stora fördelen med att vara ”radikaliserad” att jag aldrig mer behöver ens försöka försvara dessa psykopater.

#SanctionIsraelNow

Facebook

Palestinaaktivisternas stöd till regimen i Iran

Publicerat den av

Jag ser många i sociala medier påstå att Palestinaaktivister står bakom regimen i Iran och morden på civila. Sofie Löwenmark hävdar också detta i en krönika i Expressen, helt utan belägg.

Hon menar också att det är en konspirationsteori att Mossad ligger bakom upploppen, men vad jag sett har Israel bekräftat att de aktivt stöttar upproren inifrån Iran, så det är det ju inte.

Vidare finns ett klipp från Göteborg där någon viftar med shahens flagga och någon i palestinasjal skriker på vederbörande, och detta sägs vara bevis. Lägger det i kommentarerna.

Jag har aldrig, vare sig i sociala medier eller IRL, träffat en svenskiranier som stöttar regimen. Flera av er som skriver här har varit väldigt tydliga med att ni känner sorg över att er kamp för frihet har hijackats av Palestinahatare.

”De viftar med iranska flaggor i Palestinatågen!” Nu har jag googlat och sett att det i regel inte tillåts av arrangörer. Så även om det säkert hänt är det sällsynt.

Tankefiguren är förstås att om man stöttar Hamas stöttar man även Irans regim, men den havererar redan i första ledet. Få om någon i Palestinarörelsen stöttar Hamas. Jag har iaf aldrig sett någon. Ja, jag vet att Hamasflaggor har förekommit, men de är sällsynta och i regel förbjudna.

Så jag har två frågor.

Den ena till er som är svenskiranier: Vad betyder flaggorna för er? Känns dagens flagga som ett ställningstagande FÖR regimen, eller är det bara en flagga som symboliserar ert land? Är shahens flagga en symbol för frihet eller för återgång till den gamla diktaturen? Om ni skulle vifta med en flagga, vilken skulle ni välja och varför? Om ni inte känner er bekväma med att kommentera kan ni messa mig.

Och till alla: Känner ni till någon enda individ som står bakom mullornas diktatur och morden på civila?

Övriga inlägg om Iranprotesterna

Följ länken till Facebook nedan för att se svaren:

Facebook

När svenskar förpassas till Blekinge

Publicerat den av

Jag fick frågan igår hur jag tänker om krigen mellan Israel och Palestina på 60- och 70-talet, och mitt svar är ”inte alls”. Jag undviker medvetet alla diskussioner om vem som började och vem som erbjöds vad och sedan tackade nej, för det saknar relevans för de poänger jag försöker göra och leder bara vilse.

Det enda som spelar roll är hur det började och var vi är nu.

Och det började med att hundratusentals palestinier mördades och fördrevs från sina hem i en välplanerad etnisk rensning. När man väl dragit den slutsatsen blir allt annat irrelevant. Jag anser självklart att alla attacker på civila är förkastliga, och det gäller både på Västbanken och sjunde oktober och allt annat som skett. Men palestinierna som folk är inte ansvariga för vad andra palestinier gör. Det gäller massakern i Hebron och det gäller 7 oktober. Och det är märkligt att det är så lätt för många att anse att bosättarvåld inte är terrorism och att bara individerna är skyldiga, trots att Israel sanktionerar detta direkt och indirekt, men alla dåd på judar i Israel är varenda palestinier skyldig till. Inklusive Hebron för hundra år sedan.

I grund och botten har vi att göra med en ockupationsmakt och ett illegalt ockuperat folk. Allt börjar och slutar där. Det är därför jag så sällan diskuterar Hamas. De är inte problemet. De är ett symptom.

Jag känner att de som ivrigt försvarar Israels ”rätt” till Palestina egentligen saknar förmåga att överhuvudtaget se vad palestinierna gått igenom. Så jag vill att vi istället tänker oss Sverige under liknande förhållanden. Jag har gjort denna övning förut, men det var länge sedan och jag har fått många nya läsare.

Vi antar att Sverige är ockuperat av ett främmande land, precis som Palestina var under mandattiden mellan krigen. Vi vill bli fria. I Sverige i min analogi lever många muslimer, och de har flyttat hit för att ta över vårt land. Det vet några av oss, för de har skrivit ett avtal med vår ockupationsmakt där de krävt det. Men det finns inget Internet och ingen TV så många känner inte till det. Istället sprids rykten, en del korrekta, andra felaktiga.

Ibland blir det bråk mellan oss och ockupationsmakten, och då står muslimerna på deras sida mot oss. Folk dör i upplopp på båda sidor.

Några gånger genomför svenskar attacker mot muslimer för att försöka få dem att lämna landet. Attackerna är inte organiserade av den ledning vår ockupationsmakt tillåter oss att ha, men vi får alla skulden ändå. Särskilt när civila dör. Det heter att vi är terrorister som inte kan litas på. Det heter att vi hatar muslimer, trots att vi egentligen inte alls har något emot dem som personer – vi vill bara inte att de ska ta över vårt land eller sabotera vår frihetskamp.

Så kommer en dag när vår ockupationsmakt har insett att det är fel att ockupera andra länder, och lovar att dra sig tillbaka, och vi är lyckliga, för äntligen ska vi få vår efterlängtade frihet.

Då kräver muslimerna att få hela vårt land, och menar att vi kan flytta till Tyskland eller Finland istället, men de måste bo i just vårt land, för en del av deras förfäder var vikingar. Det var ju våra också, föralldel, men det har alla glömt.

Inte alla muslimer, men en majoritet. De som levat här länge blir många gånger förtvivlade, men de är i underläge.

I det här läget ställer jag mig inte frågan varför det skedde så många pogromer, utan varför de inte var fler. Återigen – detta är inget försvar, bara en reflektion.

Jag antar att palestinierna helt enkelt litade på att ockupationsmakten skulle ge dem deras land. För engelsmännen hade ju lovat dem landet också. De var rätt fula på det viset. Och palestinierna naiva.

Åter till analogin: FN gav mer än halva vårt land till muslimerna, trots att de bara var en tredjedel av befolkningen och nästan alla kommit de senaste årtiondena. Många bara de senaste åren. Och trots att de bara ägde sju procent av marken.

De visste att de skulle behöva ge medborgarskap till dem av oss som fortfarande bodde i ”deras” del, och de ville ha den mark vi ägde, och de hade en plan för det. Under det halvår som gick tills ockupationsmakten formellt dragit sig tillbaka och de kunde utropa sin islamistiska stat tågade de genom Värmland, Dalsland, Småland osv, från by till by och från gård till gård och mördade och fördrev alla invånare. När de kom till Vimmerby förgiftade de hela byn. I andra byar radade de upp alla och sköt dem. Ibland roade de sig med att våldta kvinnorna. En del körde de till Norge, och sa ”gå över gränsen eller dö”. Andra körde de till Blekinge. Hela Blekinge var till slut fullt av människor som levat i många generationer i Småland och vars hus de nu stulit.

”Det finns inget som heter svenskar!” sa de. ”Ni har ingen historia. Ni är bara ett folk som råkar vara här. Landet är vårt. Hela landet. Men vi tar denna del först.”

När deras nya land väl bildas har de blivit av med mer än hälften av alla svenskar i området, genom mord eller fördrivning.

Sedan gick årtiondena. En del svenskar begick terrordåd. Ibland startades krig, och efter varje krig slutade det med att muslimerna la under sig mer och mer mark, tills vi inte hade någon frihet kvar alls. Den lilla yta som var vår fyllde de med soldater, och sedan började de tillåta nya muslimer från världens alla hörn att flytta dit. Ty för att få rätt att leva i Sverige krävdes att du hade den religionen. Du kunde bo varsomhelst i världen, och bara du var muslim hade du rätt att flytta till det som fortfarande var kvar av Sverige och ringa på dörren till en familj och säga ”jag är muslim och härmed kräver jag ditt hus och dina saker, gå härifrån annars skjuter vi dig”, och peka på de muslimska soldaterna som står bredvid och flinar.

Hela omvärlden tittade på och suckade och skakade på huvudet, för det kunde ju alla se att svenskar var hemska människor som inte bara kunde acceptera att Sverige inte var vårt. Hur svårt ska det vara att acceptera att andra bor i ditt familjehem? Att din familjs mark och äppelträden din mormor planterade och den röda stuga du växte upp i i Katthult, Småland inte längre tillhör dig. Den tillhör nu en muslimsk familj. Deras barn gungar i gungan du älskade när du var liten.

Varje gång en svensk dödar en muslim straffas alla svenskar direkt eller indirekt. Varje gång en muslim dödar en svensk rycker alla på axlarna, och inget händer. Svenska barn fängslas och torteras. Muslimerna hånskrattar åt detta. Vi får skylla oss själva, för vi har uppfostrat våra barn att hata muslimer. Vi är rasister. Muslimhatare. Det är det som är problemet. Och omvärlden håller med. Muslimhatet bland svenskarna är verkligen fruktansvärt.

Inte alla utomlands. Inte ens alla muslimer. Många muslimer i andra länder är på vår sida. De tycker det som händer är hemskt. De får höra att de är självhatande muslimer, och deras vänner tar avstånd.

Så kommer till slut den dag när en grupp bestämmer sig för att attackera de muslimska baser som används för att göra räder in i Blekinge och mörda oss, ofta barn och gamla, och dessutom vill de ta så många muslimer tillfånga som möjligt för att kunna byta mot de svenskar som sitter i muslimska fängelser utan dom och torteras, och efter det har vi inga rättigheter kvar alls. Dag efter dag i två år bombas alla våra blekingska hem. Stora familjer dör ut. Och i Småland firar muslimerna. De dansar medan våra barn svälter ihjäl. De riggar kikare så att de kan se hur bomberna faller över oss.

Och världen är i princip överens. Svenskarna måste nu bort. ”Vi kan inte ha sådana grannar”, säger muslimerna, och sluter avtal med Sudan om att skicka dit oss. Bill Effing Clinton berättar att han hade minsann fixat en kanonbra fred en gång i tiden och den ville inte svenskarna ha så där ser ju alla att de får skylla sig själva. Case closed.

Men då händer något. Världens unga generation, som aldrig lärt sig hata svenskar och som ännu inte hunnit avtrubba sin empati inser vad som håller på att hända.

Och de reser sig och ropar NEJ.

Det tog mig femtionio av mina snart sextio år att inse ovanstånde.

Men världens 20-åringar är bättre än jag. Bättre än vi.

De är mitt hopp.

Följ diskussionen på Facebook: