Inga iranier mår dåligt

Sveriges muslimhatande rassar har format en ny, väldigt konstig teori:

Irans befolkning är inte egentligen muslimer. Iaf inte längre. De är istället en samling goda och kloka människor som älskar Israel och Trump och hatar mullorna och jublar nu när bomberna faller över Iran.

Missförstå mig rätt. Sådana finns absolut. Och jag kan förstås inte säga hur stor andel av de kanske 80 miljonerna vuxna iranier de utgör. Men det kan ingen annan heller.

Och de är så arga på dem som inte vill vifta med shah-flaggan.

”Shahens son ska bara vara en övergångsfigur, skriver de. Han har själv sagt …” Ja, men hans far skulle också införa demokrati. Jag lägger ingen värdering i huruvida Reza Pahlavi är bra eller dålig, talar sanning eller inte, men jag tycker verkligen inte vi kan kleta ”regimanhängare” på dem som är kritiska till honom. Det hade varit betydligt mer enande för dem som organiserar sig för ett motstånd mot regimen om de valt en mindre polariserande symbol. De flesta svenskiranier har flyttat hit under mer eller mindre traumatiska former, och de har alla rätt till sin historia och sin upplevelse av vad som fått dem att fly.

I de onyanserades rike finns inga goda iranier som mår dåligt när bomberna faller. Antingen är de överlyckliga eller otacksamma och hjärntvättade regimsupportrar. Libaneserna får skylla sig själva när deras barn dör och hundratusentals tvingas fly i pyjamas och ”palestinier finns inte” deklarerar de med hånskrattemojis – det är ett ”låtsasfolk” och Gud har givit ”judarna” deras land även om sagda judar inte har några förfäder alls som någonsin satt sin fot i Israel så de ska alla lämna sitt hemland och bosätta sig ”i ett annat arabland”.

Trump har fått sitt uppdrag av Gud, kriget eller snarare krigen är heliga, menar de som i alla år klagat över ”politisk islam”.

”Palestinier har inte fått några nobelpris”, menade någon häromdagen. Jo, det har de faktiskt. Förutom Arafats fredspris, som kan diskuteras, har jordan-palestiniern Omar Yaghi vunnit kemipriset. För att vara ett litet folk som levat under ständig ockupation, apartheid och förtryck är det imponerande att de har en av världens högsta läskunnighet och en relativt högutbildad befolkning där kvinnor är i nivå med män.

Jag har all respekt för Iran som världens äldsta land, deras unika historia och deras stolta befolkning, och har inte lust att göra någon jämförelse alls. Det är fullt möjligt att impas av såväl palestinier som egyptier, iranier, libaneser och självklart även världens judar. Mellanöstern är vår civilisations vagga. Där levde högstående kulturer medan vi bonkade varandra med stenyxor häruppe. Jag är stolt över mina förfäder, och jag klarar att vara det och samtidigt beundra andra kulturer.

Men jag får ont i magen av att se i synnerhet kristdemokrater och sverigedemokrater dela in Mellanösterns befolkning i Goda och Onda samtidigt som de jublar över de bomber som faktiskt utplånar hela familjer.

Tucker Carlson, och ni vet vad jag tycker om honom, berättade igår att han försökt övertala Trump att ändra sig. Och när det inte gick tänkte han istället försöka få honom att kalla Khameinis död för en seger och call it a day. Men då fick han inte prata med Trump, och skälet han fick var att någon visat Trump siffror som säger att nittio procent stödjer honom. Jag vet inte vilken grupp de hade mätt, men även om det bara var republikaner är det förstås inte sant. Och Tucker var med rätta djupt bekymrad.

Ljuger han? Det känns inte så. Så jag ser inget slut.

Sverige och Västvärlden verkar bestå av jublande rassar och vi med magont. Jag kallar oss ”hoping for the best but expecting the worst”-folket.

Fast nu kanske det är jag som är svartvit.

Nej, bilden är inte från Gaza denna gång, utan från Beirut. Påminner om de bilder därifrån jag växte upp med.

#IsraelUSIranWar2026


Följ diskussionen på Facebook:

Haterskorna Måwe och Busch

Jag har aldrig röstat på Kristdemokraterna, men flera mig närstående har gjort det. Ibland för att de tyckte de var bäst, ibland i form av stödröstning. Känner även många kristdemokrater. Underbara människor. Och jag gillade Alf Svensson massor. Höll inte alls alltid med honom, men han var en sorts ”hedersman”, som gubben Noak. Empatisk och engagerad.

Inte heller är jag längre formellt kristen. Jag tror på Gud, men jag tror inte att Jesus var hans son. Jag tror inte heller att Gud är en han, utan snarare en hen. Mmm. Min religion är numera min egen.

Men jag var upp i trettioårsåldern en väldigt troende kristen, och jag uppskattar religiösa av alla sorter för deras omtänksamhet och vilja att leva ett rättrådigt liv.

Det är bakgrunden.

In kliver Måwe och Busch.

Haterskorna.

Deras mål är uppenbarligen att trakassera och sabotera för Sveriges muslimer. Deras rasism mot denna folkgrupp är gränslös. Hätsk. Hånfull. Deras politiska makt ska användas till att så långt möjligt förstöra för varenda en. Ingen pretens av att försöka hitta gemensamma nämnare mellan de abrahamitiska religionerna och bygga på dem.

De skriker ”antisemitism” åt alla som värnar om det palestinska folket, och de vill lagstadga om att det ska vara förbjudet att kritisera Israel – ett land som illegalt ockuperar ett annat sedan årtionden, med apartheid på Västbanken och som, även om man inte vill kalla det folkmord, åtminstone begått vidriga krigsbrott, och som sätter barn i fängelse utan dom och torterar dem.

Jag var faktiskt ett par gånger själv nära att stödrösta på KD.

Nu står partiet för en rasism som nästan överträffar SDs.

Jag är inte vänster. Jag är i allt väsentligt mittfåremoderat.

Men jag börjar känna mig som Never-Trumpers. Oerhört besviken och desillusionerad.

Hur kunde detta hända med den höger jag alltid tillhört? Hur kunde den tas över av människor med så vidrig moralisk kompass?

Facebook

”Vi är inte förtryckta!”

Jag har fått något femtontal meddelanden sista veckorna från muslimer jag inte känner. Här är ett som jag delar med skribentens tillåtelse. Notera att nästan alla säger samma sak:

”Sluta säga att vi är förtryckta, och lyssna på oss istället!”

Ingen vet hur många vuxna kvinnor i Sverige som är tvingade, men det finns ingen anledning att tro att det andelsmässigt är fler än i USA, se bild, det vill säga en procent.


”Det värmer i hjärtat att läsa det du delar om kvinnor i hijab, hopp om att det finns medmänsklighet här i Sverige och att en människa verkligen ser det vi muslimska kvinnor känner för vår hijab och religion. Det är inte bara en tygbit som du kan ta på och av hur som helst.

Jag är så förbannat trött på att höra ordet ”förtryckt” i samband med en kvinna i hijab.

Det finns säkert sånt också lika väl som det finns förtryck av andra kvinnor i samhället. Så varför fokusera på oss kvinnor som själva väljer att täcka oss?!

Jag har levt båda livsstilarna och jag talar för mig själv och dömer varken den ena eller den andra. Jag respekterar alla.

När jag bestämde mig för att sätta på mig hijab och täcka min kropp var det fri vilja mitt EGET VAL. Och det är det BÄSTA jag gjort.

För vet ni varför? Det förstärkte mitt självförtroende och min självkänsla som det aldrig har gjort innan.

Vet ni varför? Det fanns inget press på hur jag borde se ut, att följa trender fanns inte, det var som att en tyngd föll från mina axlar. För det var en sån börda, och det insåg jag inte eftersom jag levde i det samhället.

Alla märkeskläder, operationer, livsstilen för att se ut som alla andra. Till slut hade man inte råd men kände sån jävla press, jag kände att jag inte dög, jag såg inte ut som de snygga tjejerna. Jag var utmattad psykiskt.

Den press från samhället på hur EN KVINNA ska se ut för att duga, bli sexualiserad pga sitt utseende, all hets som unga kvinnor har för att se bra ut, det är inte förtryck?

Att man måste bära vissa kläder för att känna att man duger och passar in?! Att man inte har råd att bära vissa kläder eller se ut på ett visst sätt sätter inte press på en kvinna? Att inte ha råd att utföra skönhetsingrepp sätter inte press på en kvinna?

VARFÖR ÄR DET INGEN som intervjuar en kvinna i hijab som älskar att täcka sig? Utan utgår ifrån det dom antar?

Så jävla okunniga i****** tala inte för oss kvinnor i hijab om att vi känner oss förtryckta om ni inte samtalat med oss om det. Det är ingen som någonsin intervjuat en kvinna som valt och älskar sin hijab, de man väljer att visa i tv, de som har rymt från det, oftast är det där inte Islam, det där är tradition som blandas med religon.”

Facebook

Sjal på arbetsplatsen – vad säger lagen?

Får arbetsgivaren förbjuda religiösa huvudbonader som sjal, turban, kippa? Många har hakat upp sig på att är det uniformstvång så är det.

Fel.

Jag vill därför reda ut hur reglerna egentligen ser ut, för jag ser inte att någon annan har gjort det.

Huvudregeln är nej till förbud.

I offentlig sektor gäller därför inga förbud som inte har med säkerhet eller hygien att göra, och eftersom slöja snarare förbättrar än försämrar hygienen är det svårt att hitta sådana skäl. Man kan tänka sig att förbjuda en turban som inte får plats under en hjälm, kanske. Men utöver det gäller total tolerans.

För företag finns dock den så kallade ”neutralitetsprincipen”. Här finns några prejudicerande domar från EU-domstolen, som ju överrider svensk lag.

Ett företag har rätt att förbjuda religiösa symboler om det dels gäller samtliga religioner och dels finns ett konkret behov av att personalen ifråga är neutral. Man kan alltså exvis inte bara förbjuda slöja, men tillåta kors. Och man kan inte förbjuda personal som inte ses av kunderna att bära sjal.

Det där konkreta behovet av neutralitet är where the devil’s in the details. En receptionist är lätt att förstå. En väktare mindre självklart. En lagerarbetare inte alls.

Och det måste finnas en nedtecknad policy, som förklarar behovet och målet och reglerna, och inga undantag får göras. Den är nyckeln här.

Som exempel fanns en kvinna i hijab vars kund krävde att hon skulle ta av sig den (!) och som fick sparken när hon vägrade, och hon fick rätt i Europadomstolen.

Därför handlar Securitas-fallet mindre om huruvida de hade hijab i uniformen och mer om huruvida de har en sådan neutralitetspolicy. För om de INTE har det är det min bedömning att hon utsatts för olaga diskriminering och kan få skadestånd.

Facebook

Förtrycka de förtryckta

Den märkligaste tankevurpan är att det är synd om kvinnor i hijab, så därför måste vi stoppa dem från att jobba.

Jag läser igenom kommentarerna från de senaste dagarna och begriper inte hur det ser ut i Professor Baltazar-maskinen här.

Om man nu verkligen tror att en stor andel av svenska muslimskor är tvingade att bära hijab och egentligen helst skulle slippa – då behöver man naturligtvis göra allt för att inte hindra dem att jobba. Tvärtom. Ju fler av dessa stackars hypotetiskt lidande kvinnor som kommer ut i arbetslivet och får vänner utanför den egna kretsen desto bättre för dem.

Vi som känner muslimer vet förstås att så sällan är fallet. Det finns säkert vuxna kvinnor i Sverige som lever under förtryck och skulle vilja slippa den, men jag har aldrig mött någon, och dessa kvinnor har rimligtvis större problem än slöjan. De behöver isf komma ur den destruktiva miljö de befinner sig i, och de är varken hjälpta eller stjälpta av hijabförbud för väktare, utan behöver kvinnojourer och stödgrupper.

Sedan har vi det än fånigare argumentet att andra kvinnor som är förtryckta blir förtvivlade av att se kvinnor i hijab jobba. I kid you not. Många har skrivit det senaste dagarna.

”Hur tror du det känns för någon som lever under hedersförtryck om de möter en väktare i hijab!”

Nu är ju inte allt hedersförtryck muslimskt, som bekant, men även OM vi antar en vuxen muslimsk kvinna som är förtryckt av sin familj är det ju helt absurt att tro att hon skulle må dåligt av att möta en medsyster. Att hon skulle känna sig mer trygg med en etnisk svensk man än en kvinna hon delar kultur med …

Ett annat argument är att det finns kvinnor som flytt från Iran och hatar hijaben och de mår dåligt av behöva ha att göra med kvinnor i Sverige som valt att bära hijab. Eller ännu värre ”hur tror du det känns för judar i Sverige att behöva möta en polis i hijab?”. Jo. Någon skrev så.

Nu tror ju inte jag att dessa iranskor eller judar egentligen existerar, men om så vore är de ju rasister och inget annat.

Nej. Det argument som i särklass dominerar hijabhatarnas kommentarer i mitt flöde är helt enkelt ”hon är i Sverige, här bär vi inte sjal, ut med henne”.

Och det är ju hederligare att bara erkänna sin rasism istället för att låtsas någon sorts omtanke med offer för förtryck.

Alla som bär eller burit hijab som jag tidigare pratat med eller som skrivit till mig senaste dagarna vittnar om att det egentliga ”förtrycket” kommer från pursvenska farbröder, som via hån, spott, ibland fysiskt våld trakasserar dem. En del ger upp och går utan, fast de inte vill.

De har i princip alla valt att bära sjal dels för att de känner sig närmare Gud då och dels för att det är en del av deras gemenskap.

Och ytterst handlar det om vilket samhälle vi vill se. Muslimska kvinnor är ofta smarta, ambitiösa, jobbar hårt. De blir läkare, lärare, forskare. Att försöka sabotera deras vägar in i yrkeslivet är inte bara ruttet rent mänskligt, utan också oekonomiskt.

Om inget argument baserat på etik eller medmänsklighet eller omtänksamhet eller bara hyfs och sunt förnuft biter borde det göra det.

Facebook

Vem förtrycker kvinnor i hijab?

Jag hade inte tänkt skriva mer om hijab på arbetsplatser, men så började jag läsa kommentarerna jag fått igår under inlägget med bild på en polisrekryt i hijab.

Och jag vet ju hur kompakt muslimhatet i Sverige är, men blev ändå rätt illamående av vad jag såg. Facebook har dolt de värsta, och jag dolde också dem som var uppenbart hets mot folkgrupp (tagga mig om jag missat något), men jag låter resten stå kvar som ett monument över hur illa det är i Sverige.

Om någon vill ha fler argument för varför vi på allvar måste börja ta tag i muslimhatet är det bara att läsa under den posten.

Tankefiguren är att dessa kvinnor är förtryckta, så därför måste vi hata dem (?!) för de är förrädare för att kvinnor i andra länder måste ha hijab så därför ska de inte ha dem här och förresten mördas massor av kvinnor i Sverige för att de inte har hijab. Typ.

Om man tror att kvinnor mördas för att de inte har hijab, är då inte det ett argument för att låta dem jobba i hijab?

Egentligen kokar allt ner till ett ”ut med packet” i Busch:sk anda. De ska inte vara här, menar de.

Flera kvinnor som bär hijab har messat mig sista veckan och tackat för vad jag skrivit.

Och, som jag skrev häromdan, men det tål att upprepas, jag tror att många av oss inte har en aning om hur illa de behandlas. De blir spottade på, gubbar skriker åt dem, hånar dem och försöker ibland slita av dem hijaben. Och när man läser hur folk uttrycker sig inser man att det inte är konstigt.

Och ja, jag är fullt medveten om att det förekommer tvång och förtryck, men de kvinnorna hjälper man förstås inte med förbud, hat och övergrepp.

Bilden visar en kvinna i ”blue light hijab”, som skapades av ett brittiskt projekt för att få fler muslimska kvinnor till polisen.

Facebook

Argument mot hijab

I de långa och många gånger hetsiga diskussionerna om Nagham som inte fick vara väktare i hijab framträder dessa huvudargument för varför Securitas gjorde rätt när de nekade henne:

”Hon kan strypas.”
– Mig veterligt har aldrig någon av alla militärer eller poliser som bär hijab blivit strypt med den. Hela tankefiguren att det skulle vara enklare att i närkamp strypa någon med en elastisk hijab eller en som är fäst med magneter än att bara lägga händerna runt halsen är ju helt absurd.

”En klädkod är en klädkod.”
– Argument av typen ”det ska vara så för att det är så”. Klädkoder går alltid att ändra utan att det förstör helheten. Kvinnor i hijab jobbar i alla möjliga uniformerade arbeten världen över.

”Jaså, du försvarar hederskultur!”
– Alla som någonsin känt en muslim i hijab inser att de allra flesta vuxna valt den själva. Och det är där rasismen smyger in. Om judar och kristna väljer att inte gå ut utan att täcka sitt hår förmodas de vara vuxna människor som beslutat själva, men just muslimer antas vara våp som inte kan säga ifrån. Denna tjej är socionomstudent. Föraktet för hennes förmåga att styra över sitt liv är skrämmande att se. Men låt oss anta att det faktiskt är så att en kvinna som är tvingad att bära hijab söker ett jobb – på vilket sätt hjälper vi henne genom att neka henne? Detta argument är det mest bakvända av alla. Den bästa vägen ur förtryck går självklart genom egen försörjning.

”Man ska vara neutral på jobbet!”
– Jag har läst på lite här. Notera ”lite” – är ingen expert, så om någon vet mer får ni gärna lägga till eller korrigera. DO är av åsikten att neutralitetsprincipen är underordnad religiösa huvudbonader, som ju bärs av exvis muslimska kvinnor, ortodoxa judinnor och sikher av båda könen, men arbetsdomstolen har ibland gått emot dem. Känns som om lagstiftning behövs. Men för mig är det rätt uppenbart att den som tycker det känns läbbigt att kunna se vilken religion en person har har större problem.

”Tänk om någon som är utsatt för hedersförtryck, eller har flytt från ett land med hijabtvång, ser en vakt i hijab – då kommer den att må dåligt!”
– Som om kvinnor som har dåliga erfarenheter av religiöst förtryck från hemmet eller hemlandet skulle hata (andra) kvinnor i hijab. Jag har svårt att tro att en enda kvinna som flytt hijabtvång eller hedersförtryck ser en medsyster i hijab och mår dåligt av det. De som skriver så kan inte ha träffat många människor i sitt liv.

Dumboplatsen går dock till detta:

”Om det blir närstrid och någon sliter av henne hennes hijab kommer hon att vara fokuserad på att sätta på sig den igen istället för att rädda sin kollega.”
– Mmm.

Bilden visar Donna Eljammal, Sveriges första polisaspirant i hijab.

Facebook

Måwes stenkastning

Jag läste detta och tyckte det var lite konstigt att de förlägger en demonstration ”ett stenkast” från Stockholms synagoga.

I själva verket är det en marsch från Odenplan till Raoul Wallenbergs torg, och ja, den passerar Hamngatan som är två kvarter från synagogan – det blir liksom så när synagogan ligger precis mitt i Stockholm – så en väldigt bra stenkastare kan teoretiskt nå dit. Men det verkar inte alls finnas någon avsikt att trakassera synagogsbesökare. Sabbatgudstjänsten är på morgonen och tåget startar först 1330.

À propos kasta sten …

Det är klart att man inte kan protestera mot folkmord och apartheid utan att kallas ”hatisk”, för det är uppenbarligen fenomen som förtjänar att hatas.

Men Sverige har åtskilliga judar som också avskyr Israels dåd, och som går i tågen. Hennes tankefigur att judar i Sverige generellt inte ska klara av att beskåda kritiken mot ett helt annat land bara för att dessa delar religion med majoriteten av det landets folk är helt absurd. Som om svenskar boende i Frankrike skulle bli ledsna över kritik mot exvis UK bara för att de också är protestanter.

Jag har många gånger frågat dem som hävdar att demonstrationstågen är antisemitiska om de kan ge exempel på hur. Och det kokar alltid ner till att någon någonstans skrikit något om judar på arabiska, men ingen vet vem, så hur kan man polisanmäla?

ADL, som jag menar har blivit en parodi på sig själva på sistone med bland annat sitt Mamdani-hat (vi tar det en annan gång), säger så här:

Antisemitism i Sverige utgör en paradox: medan offentliga uttryck för hat i allmänhet är tabu och ADL-studier ofta rankar Sverige bland de minst antisemitiska länderna vad gäller attityder (cirka 4-5 % av befolkningen), finns det en betydande, kraftigt ökande realitet av incidenter. Efter Hamas-attacken den 7 oktober 2023 ökade rapporterade antisemitiska hatbrott i Sverige med över 450 %.

Och det går ju tillbaka till vad jag skrev i mitt förra inlägg och vad ATM skriver. Muslimhatare stör sig på Palestinatågen och anmäler allt de inte gillar. Flaggor, Israelkritik, påstådda rop på arabiska. Och eftersom BRÅ loggar polisanmälningar och inte domar blir det förstås en explosion, men ingen vet om den är verklig eller ej. Notera nu att jag inte säger att det inte finns en ökning. Jag säger att ökningen är ”obevisad”. (Igen.)

Notera också att jag inte läst polisanmälningarna, men jag har läst uttalanden från dem som säger sig ha polisanmält, vilket gör att jag tror mig veta att många är okynnesanmälningar.

Om Sverige har 4-5 procent verkliga judehatare, och jag tror den siffran stämmer, och kanske hälften av dem är nassar och andra hälften typ Palestinasupportrar är det förstås möjligt att någon av dessa två procentenheter ropat något antisemitiskt i ett tåg – jag säger inget annat. Men jag tror inte att antalet antisemiter i Sverige ökat de senaste två åren.

Och paradoxen är att medan muslimer som grupp lider av underrapportering av hatbrott lider indirekt judar som grupp av överrapportering, för när människor som jag och många andra antirasister som normalt automatiskt vill tro offer för rasism läser om hur folk kallar Palestinas flagga för antisemitisk blir det till slut ett rop på varg.

When antisemitism is everywhere, it is nowhere.

Samma sak med hyperboliska uttalanden som ”enbart spillror återstår av det judiska liv som en gång fanns i Sverige”, när antalet judar i Sverige i stort sett stått still sedan ökningen vid holocaust.

Så till er som tycker ATM har rätt:

Varje dag mördas barn i Gaza av en armé som uppvisar en grymhet vi sällan skådat i modern tid, och som har stöd av Sverige och EU.

Hur är rätt sätt att protestera mot det?

#IsraelGazaKrig2023


Följ diskussionen på Facebook:

Hets mot muslimer

241 000 visningar och över 1 400 kommentarer fick mitt inlägg om tjejen som inte fick vara vakt och bära hijab. Jag hinner förstås inte svara alla. Men jag scrollade igenom de flesta kommentarerna nu på morgonen, och trots att jag skrivit om rasism och i synnerhet hat mot muslimer i över femton år är det djupt tragiskt att se hur det liksom bara blir värre och värre.

När jag växte upp fanns inget, vad jag minns. Fanns å andra sidan inte många muslimer heller. Som jag minns det eskalerade det dels efter 9-11 och dels under ISIS-tiden, men det är imo sociala medier som bär det största ansvaret. När rasister ser att andra rasister kan håna muslimer öppet är det lätt att spinna iväg.

Och det borde inte vara så, för vi har ju en lag om hets mot folkgrupp, men den används så sällan när det gäller just muslimer. Andra folkgrupper är dels bättre på att själva anmäla och har dels större stöd bland övriga svenskar, som anmäler åt dem. Vi har blivit avtrubbade när det gäller muslimhat, och det har gått långt överstyr.

Jag blev också varm över hur många av er som sa emot. Och jag undrar om vi kan hjälpas åt att polisanmäla fler. Får vi till några fällande domar kommer det att sprida sig, och tona ner det värsta hatet. Dessutom kommer muslimers utsatthet att synas i BRÅs statistik.

Jag vet inte riktigt hur detta projekt ska gå till. Kanske en sida eller grupp. Vi kan inte skapa någon sorts databas med individer, pga både GDPR och förtalslagstiftningen, men det går förstås att länka till sånt som är publikt.

Den stora svårigheten är att hitta personerna bakom kontot. Jag har en lista över sånt jag hittat, och kan konstatera att det bara är kanske en femtedel som är identifierbara. Antingen trollkonton eller också vanliga namn och för lite identifierande information i profilen. Sedan måste förstås också personen bo i Sverige.

Om någon är polis eller har kontakter och kan berätta hur polisen helst skulle vilja ha anmälningar vore det kanon.

Självklart ska även brott mot andra folkgrupper anmälas. Mitt fokus på just muslimer är att de imo är i särklass mest utsatta.

En bra början är gruppen ”Stoppa Islamiseringen i Sverige”. En hel del muslimhat där. Självklart får man ”kritisera religionen”, som de brukar säga, men om ordet ”islam” används som omskrivning för ”muslimer”, typ ”islam vill mörda svenskar” är det imo brottsligt. Och även om den som lagt upp innehållet inte går att identifiera kan man kolla vilka som delat det. Sedan är det ju inte bara inlägg, utan även kommentarer som räknas. I kommentarsfält går folk ofta längre, enligt min erfarenhet.

Jag gick precis in och läste. Exempel på hets mot folkgrupp är ett inlägg med texten ”Muslimerna kan ju starta ett eget vaktbolag. De om några behöver ju vaktas. 😂” Om du inte tycker det låter så blodigt, så pröva att byta ut ”muslimer” mot ”judar” och fundera över varför det blir skillnad i ditt huvud.

Vad tänker ni? Tips? Idéer?

Bör man varna innan polisanmälan, och ge dem en chans att ta bort inlägget?


Följ diskussionen på Facebook:

Hijab på Securitas

Den här artikeln i SR har valsat runt några dagar. Storyn är enkel. Hon nekades jobba som Securitasvakt i hijab, folk blev förbannade och Securitas överväger nu att ändra sin policy.

Och sedan kommer en motvåg – det är minsann inte synd om henne, enligt den gamla vanliga rasselogiken: eftersom kvinnor i hijab är förtryckta ska vi hindra dem från att jobba. Mmm.

Jag tycker det är lite intressant att diskutera med dessa individer, för då ser man hur konstigt det ser ut i huvudet på delar av våra landsmän.

Ett annat argument är att hon som vakt kan stöta på en kvinna som är utsatt för hedersförtryck (?!) och den kvinnan skulle då må dåligt av att prata med en vakt i hijab (?!). Och jag säger då att denna förtryckta kvinna som av någon anledning behöver prata med en vakt säkert hellre pratar med henne än blonde Bosse Nyssnazist.

Det bästa argumentet, som alltid funkar, är att fråga om förbudet även ska gälla gifta ortodoxa judinnor.

Då slår det tilt. De googlar lite, kommer tillbaka på volley och säger att dessa minsann kan bära basker eller peruk, utan att ens höra hur korkat det låter.

Efter att jag svarat att inte alla accepterar vare sig att visa delar av håret eller att bära peruk som alternativ kommer de inte tillbaka mer.

Det finns bara ett egentligt argument, och det är muslimhat.


Följ diskussionen på Facebook: