Vem får vara moderat?

Under den andra regeringen Reinfeldt började en sorts strid mellan skribenter som liksom jag kallade oss moderater. Jag skriver inga namn här, men jag fick rätt mycket hat från dem så fort jag postade något om invandring. Deras målsättning var att få partiet att bli mer som SD och jag förstörde liksom genom att kalla mig ”moderat”.

Så kommentarer som att jag var vänsterbliven, kommunist med mera följde nästan allt jag skrev, när jag delade det i grupper.

I efterhand kan jag känna att det pågick en strid om partiets själ. Hatet exploderade när Reinfeldt slutat.

I juli 2016 skrev jag ett blogginlägg som hette ”Vi är de mest hatade”, där jag påpekade att moderater med mina värderingar är mer hatade av SD-nära moderater än vänstern är.

Och den blev viral efter att några kändisar delat den.

Efter det hörde medier av sig och jag var med i något TV-program, minns inte vilken kanal, där de bad mig säga att jag var moderat och hatad av moderater, och sedan frågade de Anna Kinberg Batra hur hon kände sig när jag var så utsatt. Det blev lite dumt, för min poäng var ju inte att det var synd om just mig, utan jag ville berätta om den större striden som pågick bland partiets kärnväljare, men i det programmet kallade hon för första och, tror jag, sista gången SD för ett rasistiskt parti. Yes. I caused that.

Och sen vet vi hur det gick. Steg för steg tappade ”min sida” mark. Jag vet ju att många av er som läser vad jag skriver också har varit moderater, men lämnat någon gång längs vägen.

Nu har jag inte kallat mig moderat på länge, annat än under inlägget om KD häromdagen, där jag påpekade att jag åsiktsmässigt är mittfåremoderat.

Men flera moderata herrar har indirekt klargjort att trots att jag är i linje med moderaterna vad gäller ekonomisk politik, skolpolitik, vård- och omsorgsfrågor med mera bör jag liksom inte rösta på partiet längre, eftersom, I kid you not:

– jag inte gillar KD (längre) och SD
– jag inte gillar vad Israel gör i Gaza och på Västbanken
– jag inte gillar muslimhat

Mmm. Sakfrågorna är således helt ointressanta.

”Moderaterna behöver ju KD och SD för att vinna valet.”

Well.

Moderaterna kan inte vinna valet om de tänker regera med SD. Hur kan någon tro att det går att få till en valseger utan oss Reinfeldtmoderater? Även om SD-stigmat har luckrats upp rejält går där en hård gräns för väldigt många. Så hur praktiskt är det av dem som vill att M ska vinna att övertala sådana som jag att det är dags att dra?

Eftersom Åkesson knappast godtar att vara stödparti en gång till lär det bli en rödgrön röra, som Bildt brukade säga, efter valet. Och jag känner att det kanske är lika bra, sorry to say.

Svensk höger behöver i lugn och ro hitta tillbaka till sina rötter.


Detta inlägg på Facebook

Haterskorna Måwe och Busch

Jag har aldrig röstat på Kristdemokraterna, men flera mig närstående har gjort det. Ibland för att de tyckte de var bäst, ibland i form av stödröstning. Känner även många kristdemokrater. Underbara människor. Och jag gillade Alf Svensson massor. Höll inte alls alltid med honom, men han var en sorts ”hedersman”, som gubben Noak. Empatisk och engagerad.

Inte heller är jag längre formellt kristen. Jag tror på Gud, men jag tror inte att Jesus var hans son. Jag tror inte heller att Gud är en han, utan snarare en hen. Mmm. Min religion är numera min egen.

Men jag var upp i trettioårsåldern en väldigt troende kristen, och jag uppskattar religiösa av alla sorter för deras omtänksamhet och vilja att leva ett rättrådigt liv.

Det är bakgrunden.

In kliver Måwe och Busch.

Haterskorna.

Deras mål är uppenbarligen att trakassera och sabotera för Sveriges muslimer. Deras rasism mot denna folkgrupp är gränslös. Hätsk. Hånfull. Deras politiska makt ska användas till att så långt möjligt förstöra för varenda en. Ingen pretens av att försöka hitta gemensamma nämnare mellan de abrahamitiska religionerna och bygga på dem.

De skriker ”antisemitism” åt alla som värnar om det palestinska folket, och de vill lagstadga om att det ska vara förbjudet att kritisera Israel – ett land som illegalt ockuperar ett annat sedan årtionden, med apartheid på Västbanken och som, även om man inte vill kalla det folkmord, åtminstone begått vidriga krigsbrott, och som sätter barn i fängelse utan dom och torterar dem.

Jag var faktiskt ett par gånger själv nära att stödrösta på KD.

Nu står partiet för en rasism som nästan överträffar SDs.

Jag är inte vänster. Jag är i allt väsentligt mittfåremoderat.

Men jag börjar känna mig som Never-Trumpers. Oerhört besviken och desillusionerad.

Hur kunde detta hända med den höger jag alltid tillhört? Hur kunde den tas över av människor med så vidrig moralisk kompass?

Facebook

När judars rätt till trygghet upphör

Tove Lifvendahl, vars ledare jag brukar uppskatta, skriver idag att polisen måste ändra sig när det gäller demonstrationerna för Gaza.

Hon är förstås mer påläst än Måwe, vars tweet jag kommenterade för en vecka sedan, där denna fick det att låta som om Palestinademonstrationerna liksom med flit var förlagda så att de trakasserar synagogsbesökare i Stockholm. Tove konstaterar istället att arrangörerna inte hade något inflytande över rutten, utan att polisen helt bestämt detta.

Case closed, tycker jag. Om de inte valt vägen finns naturligtvis heller inte något antisemitiskt motiv. Ingen vilja att störa eller förstöra för judar när de utövar sin religion.

Men nej. Under rubriken ”Nu måste polisen tänka om” listar hon varför denna rutt är oacceptabel.

Dels menar hon att det kommer att störa judar på sabbaten. Men de gudstjänsterna äger rum på förmiddagen, och tågen kommer att passera vid tretiden på eftermiddagarna på Hamngatan, två kvarter, alltså trehundra meter, från synagogan. Och nu vet jag inte hur långsamt de går, men det kan inte handla om många minuter de är där. Det är alltså inte så att en eventuell eftermiddagsbesökare måste tränga sig förbi demonstranterna för att ta sig till synagogan. Men tydligen menar Tove att blotta risken att de råkar se dem när de är på väg dit är oacceptabel.

Hon fortsätter med att konstatera att ”Palestinademonstrationer i Sverige liksom i hela västvärlden regelbundet används till såväl öppna terrorhyllningar som antisemitiska uttryck”.

Är det sant?

Det beror på hur man ser på det.

Det har förekommit
– enstaka Hamasflaggor, även om arrangörerna säger nej
– ”from the river to the sea” – slagord som även Netanyahu använder sig av
– uttryck för hat mot Israel, såsom ”krossa sionismen” och ”småbarnsslaktare”

Inget av detta är förstås judehat.

Det finns vittnesmål om att judehat någon enstaka gång skanderats på arabiska, vilket förstås skulle falla i den kategorin, men såvitt jag vet är dessa obekräftade.

Och jag vill förstås inte att någon människa ska känna sig illa till mods på grund av sin religion eller sitt ursprung, men det är en sådan absurd obalans mellan vad man förväntas bli skyddad från.

Hur känner sig palestinier när de ser Israels flagga? Har de rätt att slippa se symbolen för det land som illegalt ockuperat deras i årtionden?

Hur känner sig muslimer när de blir spottade på för att de bär hijab?

Och ja, det finns en hotbild mot synagogor, och det finns också en enligt SÄPO större hotbild mot moskéer, men de nämns aldrig. Istället sitter mängder av pyshatande svenskar och hetsar mot deras existens utan någon krönika i SvD. Jag har aldrig sett någon enda individ ifrågasätta varför vi har synagogor i Sverige, men hatet mot moskéer drivs av politiker som sitter i regeringen tillsammans med det parti jag röstade på. För övrigt samma parti som vill lagstadga om förbud mot kritik mot landet Israel.

Vår palestinska och muslimska befolkning måste ha exakt samma rättigheter och skyldigheter som vår judiska. Varken mer eller mindre. Hur är det inte självklart?

Till slut vill jag påminna om Alexandra Esser, se bild. Hon och en grupp andra svenska judar demonstrerade utanför Judiskt kulturcenter där föreningen bjudit in en IDF-soldat och misstänkt krigsförbrytare, och de utsattes för massor av hat.

Flera ministrar från det parti jag röstade på anklagade dem för att vilja ”skapa skräck och rädsla hos barn som bor i Sverige vars familjer i generationer blivit förföljda”, de kallades antisemiter och ”odjur”.

Vilket visar att när du som jude står upp för det palestinska folket upphör din rätt att leva tryggt och avskärmad från hat i detta land.

Facebook

Tack, regeringen!

Jag är inte längre politiskt aktiv, men jag vet hur djupt hatet mot muslimer går bland en del av väljarna på högersidan av svensk politik. Jag har kämpat mot denna specifika rasism genom mitt skrivande i över femton år, som många av er vet. Fått höra att jag därför är vänster, antisemit, miljöpartist, what not, och jag skriver inte detta för att få empati eller beröm, för jag bryr mig verkligen inte det minsta, utan bara för att klargöra hur tragiskt många på min sida staketet resonerar. Jag är mer medveten än de flesta. Numera bor väl de flesta muslimhatarna i SD och kanske KD, men ändå.

Bland muslimhatare är svältförnekelsen hundraprocentig.

Men även bland dem som inte alls hatar muslimer finns många som förnekar att Israel skulle vara kapabla till minsta brott.

Vi traditionella moderater har aldrig lärt oss Palestinas sida, på samma sätt som vänstern. Vurmen för Israel är i vårt DNA.

Och det gör ont att inse att vi levat i en lögn. Så många skyr den insikten så långt de kan.

I våra led är områdets histora bara en serie elaka attacker från palestinska terrorister, som Israel desperat försvarar sig mot så snällt de kan.

Vårt skolsystem har ett stort ansvar här. Men vi som individer är också skyldiga att läsa på. Lärandet får inte sluta när vi går ur gymnasiet.

De som nu rasar är väljare regeringen dessvärre behöver. Vi högerväljare som ser helheten är dessvärre på tok för få.

Därför är jag glad över regeringens beslut att pressa EU att sanktionera Israel, inte bara för beslutet i sig, utan för den ryggrad det kräver. Det är inte politiskt strategiskt alls, men de gör det ändå. Hatet väller över dem i sociala medier och säkert även annorstädes.

Det är medmänskligt och modigt.

#respekt

Det kommer en dag, förhoppningsvis snart, när FN och journalister släpps in och kan dokumentera vidden av krigsbrotten. Och sedan skrivs historien, och den blir inte nådig mot dem som hade makt, men inget gjorde.

Tills igår hade jag nästan bestämt mig för att för första gången i mitt liv inte rösta på partiet i nästa val. Nu är jag tillbaka. Så. Ni vann en person i alla fall, kära Moderater.

Facebook

Israel skjuter prick på testiklar

Nick Maynard är brittisk läkare som varit tre rundor i Gaza, hemkommen för någon vecka sedan.

Han berättar förstås om extrem undernäring.

Israel förbjuder all välling och nästan all modersmjölksersättning. När läkare ska passera gränsen för att komma in i landet konfiskerar de all ”formula”. Inget annat.

Det gör att bäbisar som inte ammas oundvikligen dör. De ger dem sockervatten tills döden sätter in.

För de vuxna finns det ingen mat alls. Det finns sjukvårdspersonal som går flera dagar utan nästan någon mat alls. Hans kollegor har gått ner 20-30 kilo sedan sista gången han var där.

Hans kollegor har sett hur unga tonårskillar skjuts av Israeler när de köar för mat.

Israel attackerar sjukhus och läkare med flit.

Han har själv opererat dessa unga killar, ibland ner till 11-12-årsåldern, som skjutits vid Israels food distribution centers.

De hade skickats dit för att skaffa mat till sina svältande familjer.

Vissa dagar är alla skjutna i huvudet. Nästa dag i bröstkorgen. Nästa har alla blivit skjutna i magen.

”One day, twelve days ago, four young teenage boys came in, all of whom had been shot in the testicles. And this was not coincidental. The clustering was far far too obvious.”

”It seemed to us like this was almost like a game of target practice. We’re going to shoot the head today, tomorrow it will be the chest, the next day it will be the testicles. I would never have believed this possible unless I’d witnessed it with my own eyes.”

Det finns dåligt med utrustning, och det finns inte mediciner eller bedövning.

Sextusen lastbilar står utanför gränsen och släpps inte in.

#SanctionIsraelNow

Påminner också om hur Cindy McCain, John McCains änka, berättar hur Israel skjuter hungriga när de ska leverera mat.

Från Haaretz:

”Israeli soldiers in Gaza told Haaretz that the army has deliberately fired at Palestinians near aid distribution sites over the past month.

Conversations with officers and soldiers reveal that commanders ordered troops to shoot at crowds to drive them away or disperse them, even though it was clear they posed no threat.”

Facebook

SDs rassepolitik

Vad är ”rassepolitik”? Vad är det, rent sakpolitiskt, SD kan knöla in i en M-ledd regerings propositioner? Detta är ingen retorisk fråga, utan den förtjänar verkligen att tas på allvar, för den är central, för mig som ”reinfeldtmoderat”.

Jag har skrivit om, och kritiserat, SDs politiska förslag i många år.

De har utvecklats från att utvisa alla invandrare som flyttat hit efter 1970 och förbjuda utomeuropeiska adoptioner för att hålla svenska folket vitt till en rätt osammanhängande soppa av migrationspolitiska förslag inför 2018 – som jag kritiserade och debatterade i Dagens samhälle då.

Jag går därför igenom deras politik som den är formulerad idag, och uppmanar alla att göra det som har en åsikt i frågan.

Där finns en hel del traditionell moderat politik och faktiskt en hel del sossepolitik också. Förstatliga a-kassan, nej till marknadshyror, höjda bostadsbidrag, t ex. Det allra mesta har ingen rasse-komponent i sig alls. Nedan är det som går att ifrågasätta, med mina kommentarer.

Ser fram emot era kommentarer.

– Anhöriginvandring bör i större grad beakta individens eget ansvar att försörja sin familj, samtidigt som ökade kontroller och krav skyddar människor och samhälle från missbruk.
– Jag är för krav på egen försörjning vid all anhöriginvandring – särskilt när det gäller kärleksinvandring.

– Arbetskraftsinvandringen ska ge Sverige högkvalificerad arbetskraft efter Sveriges behov och på svenska villkor.
– Håller inte med. Vi ska ha arbetskraftsinvandring av alla kategorier – även lågutbildade – så länge de kan leva av sin lön.

– Arkitektur ska medverka till att skapa hemkänsla, gemenskap och trygghet. Den ska knyta an till svensk byggnadstradition och vara estetiskt tilltalande.
– Smygförbud mot moskéer. Inte ok, förstås, men knappast något de förväntar sig lösa på rikspolitisk nivå.

– Sverigedemokraterna vill främja assimilation, det vill säga den naturliga process där invandrare anpassar sig efter, tar till sig och på sikt blir en fullvärdig del av den svenska gemenskapen.
– Tramsigt. Det viktiga är inte att du äter sill utan att du funkar i Sverige.

– Sverigedemokraterna vill ha ett asylstopp och genom tillämpning av principen första säkra land endast ta emot asylsökanden som flyr situationer i våra grannländer.
– Inte genomförbart. Vi har konventioner och EU-lagar att rätta oss efter.

– Asylsökande ska i större utsträckning bo i större center där deras ärenden snabbt kan utredas, medan tonåringar inte längre skall bo i boenden för barn.
– Jaha.

– Utgångspunkten för god djurskyddspolitik är djurens unika egenvärde och att de ska behandlas med tillbörlig respekt. Därför är smärtsamma slaktmetoder, såsom halal-slakt, destruktivt och ska förbjudas.
– Halalslakt utan bedövning är redan förbjudet och halalslakt med bedövning går till exakt som vanlig slakt (förutom bön och vändande mot Mecka). Så ett tramsförslag.

– Sverigedemokraterna vill reformera den så kallade EBO-lagen för att rädda kommuner i kris, och förbättra integrationen.
– Det vill ju även Moderaterna. Jag har ingen stark uppfattning i frågan.

– Sverige bör bidra mer till hjälp för flyktingar i krishärdarnas närområden, där de mest utsatta drabbade befinner sig.
– Detta känner vi ju igen. Men den här delen är ju inte den problematiska utan den där de vill utvisa asylsökande med asylskäl.

– Fängelser med lägre standard ska upprättas och Sverige ska se över möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands.
– Tycker jag inte.

– Förberedelseskola ska anordnas och vara obligatorisk för invandrade elever.
– Detta vill även M. Jag tycker det låter märkligt att göra skillnad på invandrade och icke invandrade. Dessutom finns inget stort problem med invandrade barn som inte går i skola.

– Nationella riktlinjer ska arbetas fram och dessa ska fokusera på förbyggande insatser samt psykologiskt stöd för HBTQ-personer. Vid fysisk könskorrigering och hormonbehandling måste biverkningar och effekter av behandlingen analyseras noga. Den vetenskapliga evidensen måste ligga till grund för all vård och behandling som genomförs. För att genomgå en fysisk könskorrigering ska kravet vara psykisk stabilitet.
– Jag ser inte riktigt att detta skiljer sig från hur det är idag. Någon som vet mer kanske kan rätta mig om jag har fel.

– De som flyr för sitt liv ska kunna räkna med samhällets bistånd, men asylsökande bör i längden betala för sitt eget mottagande, exempelvis genom egna tillgångar eller lån.
– Egna tillgångar gäller redan idag, fast de har nästan aldrig några. Lån ställer jag mig tveksam till, men jag ser det inte som ett stort problem om det införs.

– Kontroller av importerade livsmedel ska vara noggrannare än de är idag, så att konsumenten inte vilseleds beträffande livsmedlens ursprung och kvalitet. Det ska införas importförbud för halal-slaktat kött.
– Man borde inte nämna halal utan att samtidigt nämna koscher. Jag har inget principiellt emot detta om vi pratar slakt av icke-bedövade djur, men jag har för mig att EU-regler säger att man inte får införa importförbud för något som tillverkas i EU. Jag skulle istället verka för förbud mot allt som slaktats utan bedövning, oavsett skäl. Och varför stanna där? Slakten är ändå bara några minuter. Många djur lever i fruktansvärd misär hela sina liv. Det är ju patetiskt hur SDs muslimhat skiner igenom här när man ENBART nämner halal och struntar i precis varenda annan aspekt som finns.

– Ett medborgarskap är något fint och eftersträvansvärt och ska heller inte delas ut på lättvindiga grunder. Under vissa förutsättningar menar Sverigedemokraterna att medborgarskapet ska kunna återkallas, exempelvis om medborgarskapet erhållits genom mutor eller grovt bedrägeri.
– Återkalla medborgarskap som erhållits på brottsliga grunder kan jag gå med på om personen har kvar sitt gamla medborgarskap och det gått max några år. Det fanns en familj i Norge som bott decennier där och fick sitt medborgarskap återkallat. Inte bara föräldrarna utan även de nu vuxna barnen, som alla plötsligt skulle utvisas. Som med alla andra brott behöver det finnas en preskriptionstid.

– Månggifte ska inte vara möjligt i Sverige.
– Lite luddigt, men jag antar att de menar att den som är gift med två personer behöver skilja sig från den ena. Jag bryr mig inte särskilt om denna fråga.

– Sverigedemokraterna vill att nyanlända elever går i förberedelseskola tills de är redo för vanliga klasser. I förberedelseklasserna ska bland annat modersmålslärare arbeta.
– Pja.

– Nystarsjobben [sic] ska avvecklas.
– Detta tycker jag inte.

– Rituell slakt där djur avlivas utan bedövning och andra smärtsamma slaktmetoder är inte förenliga med en svensk syn på hur djur ska behandlas. Importstopp för kött från obedövad och rituell slakt ska införas.
– Tredje gången de tar upp detta. Snacka om att vara besatta.

– Hela Sverige måste arbeta för att bekämpa skuggsamhället, så att svensk lag efterlevs, och illegal migration blir omöjlig.
– Fluffig formulering. Svårt att säga bu eller bä.

– Sverigedemokraterna vill förbjuda slöja på för- och grundskola. Vi vill också förbjuda heltäckande beslöjning i offentlig miljö.
– Nu är vi ute i rassetassemarker. Jag har skrivit massor om vad jag anser om slöjförbud i skolor, så jag upprepar inte det här. Men ”heltäckande beslöjning” är ju lite komiskt eftersom de också är för ansiktsmask. Hur ska de ha det? Här kommer populismen in, för det är tydligt att syftet är att trakassera muslimer, och det här sånt här vi behöver sätta ner en tydlig fot mot.

– Svenska ska grundlagsfäst vara det officiella huvudspråket i Sverige.
– Jaha.

– De som stridit för terroristorganisationer likt IS ska förlora sitt medborgarskap och utvisas på livstid från vårt land.
– Tramspopulism. Du kan inte frånta någon medborgarskap som inte har något annat medborgarskap.

– Sverigedemokraterna vill snarast möjligt införa ett nationellt tiggeriförbud.
– Detta är komplicerat. Många ”tigger” utan att vara tiggare. Organisationer, till exempel. Och var går gränsen för tiggeri? Jag tror problemet med tiggarna försvinner av sig självt med tiden. Ingen har ju några kontanter längre, pga swish.

– Den tillfälliga lagen ska bli kärnan i en ny migrationsordning, men de skadliga ändringarna som gjorts måste rivas upp.
– Jag är faktiskt för detta. Det har jag varit sedan den infördes. Jag vet inte vilka ”de skadliga ändringarna” är och orkar inte kolla upp det. Återigen låter SDs formella dokument som en åttondeklassares inlämningsuppgift.

– Trossamfund som inte lever upp till gällande krav ska fråntas vigselrätten.
– Jag vet inte vad ”gällande krav” betyder, men detta skulle kunna vara ett sätt att smyga in antimuslimlagar. Någon som vet?

– Med tydliga regelverk kring utlänningars rätt till skattefinansierad sjukvård minskar belastningen på sjukvården vilket leder till högre tillgänglighet.
– Jag vet inte hur man tänker här. Vem är utlänning? Turister?

– Åldersbedömningar av olika slag är positiva för barnens rätt och rättssäkerheten. Vi välkomnar vidare utredningar och forskning i området.
– Sure.

– Migrationsverket bör få i uppdrag att hjälpa fler människor återvända hem till sina hemländer.
– Här är också rassevarning, för detta är en gammal knutpunkt i deras idéprogram. Tankefiguren att vi ska jobba för att etablerade invandrare flyttar härifrån är absurd. Vi vill ha dem här. Däremot är det fullt rimligt att den som inte etablerat sig i Sverige och har möjlighet att flytta hem kan få stöd från Sverige i en övergångsperiod – i synnerhet om den förlorat allt.

Hederliga politiker

IMG_3683Jag betraktar mig själv som en ganska mainstream moderat. Den politik jag vill se är nästan exakt den partiet föreslår.

Jag vet dock att många, både till vänster och höger, tycker jag är supermegaradikal, till vänster om Sjöstedt, men det handlar mer om min retorik och de ämnen jag väljer att diskutera än om mina faktiska ställningstaganden vad gäller realpolitik.

Det är i sig tragiskt att om man som moderat tar ställning mot muslimhat och för mångkultur, ser arbetskraftsinvandring som en stor tillgång för landet, och förespråkar en verklighetsbaserad rapportering om samhälleliga hot, som exempelvis dödligt våld, tror många att man är toklångt till vänster.

Jag följer ju amerikanska nyhetsmedia, samtliga, extremt ingående. Och det är ofantligt intressant att jämföra panelernas diskussioner med våra perspektiv.

En mainstream-moderat som jag blir demokrat i USA. Aborträtt, sunda miljöregler, sjukvård för alla, studielån och fria högre studier är inte något som ens ifrågasätts i Sverige, och det är vad Dems kämpar för idag. Jag vet att många översätter moderater till republikaner, men där håller jag inte med alls. Det finns nästan inget på republikanernas agenda som är moderat realpolitik.

Detta sagt finns många republikaner som är hederliga politiker eller debattörer, och som jag gärna lyssnar på och nickar till.

Tyvärr har alla, nästan, lämnat politiken, eller är på väg att göra det, eftersom GOP (partiet) numera är Trumps.

Det finns en matematisk förklaring. Bara en fjärdedel av väljarna (registered voters) är republikaner, men bland dessa har Trump 80-90 procent i sin hand. Det betyder att om man som ledamot går emot Trump finns en överhängande risk för hat-tweets, och sedan kommer en utmanare i hemmadistriktet/-staten som Trump lyfter fram och vips är man ute och kan packa ihop sin Washingtonkarriär. Om man å andra sidan försvarar honom och INTE kommer från ett megarött distrikt (i USA är rött höger och blått vänster) finns risken att man förlorar det faktiska valet till en demokrat, för det mesta Trump gör och säger är oförsvarbart. Detta är republikanernas enorma dilemma.

Det gör att
– republikanska politiker från ”purple” districts/states (”purple” = lila = distrikt som inte är vare sig blå eller röda) gör det enda rätta. De mumlar något svårbegripligt och springer när de får frågor från journalister. Någon gjorde ett skojigt klipp med republikaner som sprang in i hissar för att undvika att behöva försvara Trump.
– republikaner från röda districts/states försvarar honom med absurda argument.

Det är extremt obehagligt att se. De vet uppenbarligen att de är helt fel ute. De pratar forcerat och skriker mellan varven för att överrösta intervjuaren. Hoppar mellan ämnen. Påstår att äpplen är apelsiner och förresten är solen gul och varför pratar ingen om Hillarys emails? Skulle man stänga ljudet och bara betrakta deras kroppsspråk skulle man direkt se på svettpärlorna i pannan att här är någon som blåljuger.

Och jag tänker att jag är glad att mina barn och barnbarn och barnbarnsbarn aldrig kommer att behöva se mig åbäka mig sådär.

De kanske inte gillar vad jag står för idag, när de om femtio eller hundra år hittar något jag skrivit i ett dammigt, historiskt arkiv.

Men jag har aldrig framfört något jag vetat varit lögn eller nonsens, eller som gått på tvärs mot min moral.

Fem block till 2022

generic-bridgeDetta är den framtid jag ser framför mig för Sverige:

Jag tror vi kommer att få fem konstellationer till nästa val.

  • V
  • S
  • C (samt ev L och MP, men jag tror ärligt talat de åker ur i Riksdagen och deras väljare fördelas mellan C, M och S)
  • M+KD
  • SD

Jag tror vi moderater har möjlighet att växa oss starka som basen i det enda borgerliga alternativet om vi fortsätter hålla huvudet högt och driva vår egen politik. Och gör vi det krymper SD, eller växer åtminstone inte. Många allmänborgerliga väljare gillar inte det minsta den vänsterretorik Åkesson nu kör med, och i alla fall jag tänker hjälpa till att grundligt granska deras utopiska och starkt populistiska migrationspolitik denna mandatperiod. De är ett extremparti med låg kompetens på de områden där de har hög svansföring. Det är inte särskilt svårt att visa hur fel ute de är.

Allra helst vill jag att M blir sådär visionära igen som vi var under Reinfeldt – i alla fall i början. Vi ska inte bara lista en massa problem och sedan säga ”och detta löser vi med poliser och soldater”, utan verkligen ha svar på frågor som påverkar människors vardag.

Min uppfattning är att denna valrörelse och den förra var extremt idéfattiga. Lite som när Bo Lundgren drev en hel valrörelse på temat ”om man bara sänker skatterna kommer precis allt att lösa sig automagiskt”.

Av dessa fem partikonstellationer är och förblir S och M fortfarande de enda som kan bilda regering. Visst kan C bli stora om man suger upp L och MP-väljare, men knappast statsbärande stora. Det i sin tur innebär att C kommer att bli vågmästare även nästa gång.

Och fortsätter de med dagens matematik där V räknas, men inte SD, kommer vi inte att få en borgerlig regering på många år.

Jag är och förblir helt bergsfast i min inställning att vi aldrig ska förhandla med SD om regeringsbildning, budget eller migrationspolitik, men att vi kan göra upp i övriga sakfrågor där rasismen inte spelar roll. Infrastruktur, miljö, kultur, what not – inte hela politikområdet, men kanske enstaka reformer inom områdena. Inte kohandla där flera frågor bakas ihop och eftergifter görs på det ena området för en vinst på det andra (som vid regeringsbildning och budget), utan bara deala i enstaka frågor där det är lämpligt. Det är det enda sättet att långsiktigt förhålla sig till partiet. ”Varför skulle SD stötta M om man inte får något tillbaka” hör jag hela tiden. Det ska de förstås inte. De ska bedriva sin politik, så bedriver vi vår. Och finns ett överlapp i en fråga så gör det det. Åttio procent av SDs politik är mainstream. Ibland tycker de som S, ibland som M. Tjugo procent är extrem, populistisk och bygger på en ”build-the-wall”-attityd till omvärlden. Där har de inget stöd bland övriga partier. Där ska deras politik inte påverka, och det är vårt ansvar att se till att det aldrig händer. Jag är väldigt glad att M har hållit fast vid denna inställning till partiet. Vi har inte ”närmat” oss dem. Vi har bara etablerat ett förhållningssätt som är bra för Sverige. Vi behöver ägna de fyra kommande åren åt att visa integritet mot SD, så att väljare vet vad vi vill både före och efter valet. Men attityden till SD kan inte vara det enda svensk politik handlar om, utan det är bara en hygienfaktor. Har vi skött oss rätt kommer frågan ”vem pratar med SD” inte ens att diskuteras nästa valrörelse.

I alla fall inte med oss moderater.

Jag är fortsatt bekymrad.

Men nu gäller fokus på politikutveckling.

Jag tänker vara med, både internt i partiet och via skrivande, och påverka i de frågor som är viktiga för mig.

Framåt blev bakåt

general-rainbow-futureDet känns tragikomiskt att Centerns slogan var ”framåt”.

Senaste året har svensk politik handlat om vem man inte vill samarbeta med. Mest SD, sedan V, sedan M vs. C och L. Vissa diskussioner har varit legitima och borde ha tagits på större allvar tidigare, framförallt när det gäller SD, men nu börjar det bli tramsigt. De väljare som inte följer politiken dagligen tycker med rätta att skärp till er!

Istället för visioner finns vissnande, ängsliga åtgärder som syftar till att parera och förvalta. Och nu pratar alla om huruvida man kan vara kompisar igen, och om svek och skuldbeläggning.

För mig är det rätt enkelt.

Om C och L stöttar en S-regering fram till nästa val kan inte alliansen gå till val som en enhet. Det handlar inte om att vara dåliga förlorare eller att tjura. Man kan inte opponera på sig själv. Det är inte trovärdigt.

I ett sådant scenario anser jag att M ska gå till val på att regera själva i minoritet, på samma sätt som S gjort i alla tider. Vi kommer att vara oppositionen de kommande åren. Visst finns tre andra partier, men KD är små, V tryckte gul knapp och är därmed delansvariga och SD är isolerade.

Om vi sedan får över 25 procent nästa val försöker vi bilda regering, och så får vi väl se om C väljer M eller S den gången. L finns då knappast kvar. De är idag bara en blek kopia på C. Detta tycker jag är synd. Massor av härliga L-profiler har funnits genom åren, inte minst Nyamko Sabuni, som är en av mina svenska favoritpolitiker alla kategorier.

Ett alternativt scenario är att samarbetet med S spricker. Under de omständigheterna kan alliansen återuppstå, med tre eller fyra partier. Troligast är väl att L hoppar av i så fall, och då tycker jag man bildar en gemensam front mot övriga partier. Om så inte sker är partierna motståndare, och bör behandlas som sådana. Dvs vi opponerar inte bara på S utan även de partier som numera kallar sig ”mitten”.

Jag har en artikel kvar att skriva om detta. Den kommer snart.

Sedan anser jag att det är idéerna som ska diskuteras. Vi behöver sluta fokusera på vad vi inte vill, och vem vi inte vill prata med. Vi har tre år på oss till nästa valrörelse, och de bör handla om att beskriva vad vi tänker åstadkomma och sedan medelst goda argument förflytta människor till den punkten. En vision för framtiden saknas nästan helt. Vi behöver också ledare som inspirerar och övertygar, som Reinfeldt en gång. Vi behöver ha ett fokus på människors vardag.

En långsiktigt hållbar migrationspolitik, en framtidsinriktad arbetsmarknadspolitik med fötter i de omställningar som behövs för att mota klimathotet, en väg ur hopplösheten för dem i utanförskap och trygghet för våra unga, inklusive dem som lever i utsatta områden.

”Sverige har problem” kan inte fortsätta vara Moderaternas framtidsbudskap.

Låt oss visa vad Sverige kan istället.

Jag behåller min högra sko

Jag deltar inte i trasha-Lööf-och-Björklund-vågen.

Jag tycker deras agerande är ologiskt och direkt skadligt för Sverige som demokrati på längre sikt. Jag förklarar gärna varför om och om och om igen.

Men jag förstår varifrån de kommer. Jag inser att de vill väl.

Det är lite som att se en förälder till ett överviktigt barn trösta barnet med åtta chokladkakor. Du försöker förklara att det bara ger glädje för stunden men att barnets situation blir långt värre på sikt, du försöker argumentera och motivera, men när den ändå inte ser din ståndpunkt är det liksom meningslöst att skriva hatartiklar och skicka fula gamla skor till den. Det är inte kärleken till barnet som brister. Det är probleminsikten.

Så jag behåller min högra sko.

Och jag vill vädja till andra moderater att hålla fokus på riktiga frågor.

Jag vet att vi är bättre än så här. Låt oss hoppas att L ändrar sig, och sedan bygger vi en ny borgerlig allians utifrån de tre partierna.

Gör de inte det får vi moderater fylla det socialliberala hålet genom att med integritet och seriositet driva frågor som attraherar den grupp väljare som då blir partilösa.

Oavsett vilket kommer vi inte att vinna deras sympatier genom hån.