Jag är egentligen innerligt trött på Juholtaffären, men jag skriver detta ändå:

Det kryllar av ”Nisse Hult har minsann gjort samma sak som Juholt”-kommentarer under artiklar och bloggar. Såvitt jag läst mig till har ingen, förutom den centerpartist som gradvis blivit sambo efter att ha lämnat in sin blankett och sedan under några få månader missat att påpeka detta, och dessutom opåkommen själv gick ut och berättade detta, gjort samma sak som Juholt.

Först var det Billström et al, som hade haft sina fruar boende i övernattningslägenheterna. Massor av ilskna kommentatörer menade att de då gjort precis som Juholt, och jag har då svarat ”De gjorde precis tvärtemot Juholt. Deras fruar betalade sin egen del.”

Då frågar De Arga Kommentatörerna hur jag vet det, och svaret är att jo, annars hade det varit rubriken. Det är nämligen ingen seriös skribent som ifrågasatt att han har kvar boendet i Oskarshamn – så gör riksdagsledamöter generellt, och så behöver det vara. Det är därför heller ingen som bör ifrågasätta varför andra har sina boenden kvar på orterna de representerar. Lagen tillåter det.

Istället bres det på med hur mycket pengar de tjänat på sina bostadsrätter – ja, det må vara hänt, men bostadsrätter kan man också förlora på, och de hade satsat egna pengar – som för att väcka någon sorts janteilska, så att folk glömmer sakfrågan, nämligen att deras fruar som sagt betalade själva.

Nu är det fruarna Douglas och Eberstein som är i blåsväder och påstås ha gjort likadant som Juholt. Men det är faktiskt helt irrelevant hur mycket deras slott är taxerade för, om man ska jämföra med honom. Det enda som är relevant är om de tagit upp hela hyran för en bostad där deras män bott, och när jag läser artikeln verkar det inte så. Båda pratar om enstaka övernattningar, och i inget fall har mannen varit folkbokförd i övernattningslägenheten och därmed använt den permanent.

Det är möjligt att jag missat något verkligt fall, och upplys mig gärna i så fall, men såvitt jag förstått är det enbart Juholt som under åratal låtit riksdagen betala sin kulbos/sambos/partners hyra. Ingen annan.

Han är unik.

Ja, jag tycker det är så fruktansvärt dåligt gjort, och det har inget med politisk färg att göra. Man kan inte vara så ohederlig och aspirera på statsministerposten. S har betydligt bättre kandidater.

Basta!

För den som är samhällsintresserad vill jag berätta att jag faktiskt lyckats hitta en icke-fördummande skribent: Widar Andersson på Folkbladet. Han är ”gråsosse” enligt egen utsaga, men ger såväl kängor som beröm åt båda hållen, och är alltid balanserad – ungefär som föräldralediga Sanna Rayman på svenskan.

Läs gärna här hur han förklarar de siffror kring unga förtidspensionärer som framför allt AB vinklade friskt, utan att orka gå in ett smack på någon seriös analys.

De folkvalda styr landet med lagar och budget. Lagarna är sällan skiljefrågor – det är nästan alltid pengafördelningen som är stridsfrågan.

Ändå har såvitt jag läst mig till inte en enda journalist faktiskt lagt alternativens budgetar bredvid varandra och jämfört. Enstaka förslag debatteras, men oftast på slogannivå.

Om man grovt jämför regeringens budget med S:s skuggbudget är skillnaden att regeringens fem miljarder till sänkt restaurangmomg istället går till utbildning + höjd a-kassa för S. Det vi väljare behöver fundera kring är vilket som är bäst.

På slogannivå heter det:

S: Ni prioriterar ätande på krogen, men Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens.
Alliansen: Ni vill inte göra något för de arbetslösa ungdomarna.

Själv gillar jag förslaget om sänkt krogmoms. Jag gjorde det även när det var ett MP-förslag, som sedan blev ett rödgrönt förslag. Skälen är:

1. Det är tankefel att mat ska ha 12% moms överallt men 25% när du blir serverad. Vi mår bättre av att sitta ner och äta än trava runt med en korv i handen.
2. Dagens upplägg gör fusk enkelt, dvs du kan slå in mat som hämtmat fast det inte är det. När fusk är möjligt skapas snedvriden konkurrens mellan dem som följer lagen och dem som inte gör det.
3. När krögarna får mer pengar från sin verksamhet kommer de att kunna:
   a) sänka priserna, vilket leder till att fler äter ute, vilket leder till att man får utöka
   b) anställa fler för att förbättra servicen
   c) öppna restauranger där det tidigare inte var lönsamt
   d) jobba mindre för samma lön
   e) köpa en dyr firmabil eller ta ut högre vinst/egen lön

Jag vet om en krog som kommer att öppna lunchservering till nyår enbart som konsekvens av den sänkta momsen, men huruvida det blir många jobb totalt sett återstår att se.

Kritiker till förslaget menar ofta ensidigt att samtliga pengar kommer att gå till e), dvs höjda marginaler. Själv tror jag det kan hända kortsiktigt, men långsidigt kommer konkurrens att äta upp möjligheten att ta [för] bra betalt.

Bevis för att detta sägs inte funka som jobbskapande åtgärd är att det påstås inte ha givit resultat i Finland. Detta upprepas som ett mantra hela tiden, men ändå har jag ingenstans sett siffror därifrån. Hur många restaurangjobb fanns innan, hur många efter ett halvår, efter ett år och hur gick konjunkturen i övrigt? Om mätningen gjordes under en konjunkturnedgång måste man ju jämföra med övriga serviceyrken. Varför kan ingen av alla de som refererar till Finland kosta på sig en länk så vi kan läsa själva?

I mitt huvud måste förslaget på lite sikt leda till både billigare mat, en stärkt äta-ute-kultur och fler jobb.

Om vi istället tittar på S-budgeten finns där som i Alliansens en del småplock och dessutom en liten skattehöjning, men sedan är det A-kassan och utbildningen som är de stora posterna.

A-kassan är en ideologisk fråga, så den diskuterar vi inte nu.

Däremot är jag mycket nyfiken på utbildningspengarna – de där som ska göra att vi konkurrerar med kunskap istället för sänkta löner. Regeringen satsar 3,5 miljarder extra, och S satsar 7.

En del av pengarna ska gå till att förbättra lärarlöner och skola, och det är självklart alltid positivt.

Men när det gäller den del som ska gå till utbildningsplatser är det enligt min mening lite som med mat: det viktigt att det finns platser så det precis täcker behovet, men allt utöver det är onödigt.

Om det nu är så att det finns fler som vill läsa på komvux, universitet och liknande än platser är S:s förslag utmärkt, annars inte. Jag har själv jobbat på ett av landets universitet, så jag vet hur ojämnt det kan vara – ena året söker hundratals till femtio platser och ringer och gråter när de inte kommer in, nästa år får man böna och be att de ska komma och läsa hos oss. Ungefär.

Så eftersom dessa extrapengar vis-à-vis regeringens satsning på restaurangmoms är den stora skillnaden mellan de största alternativen: varför tittar ingen enda journalist på detta? Varför går inte sakkunniga in och berättar huruvida det finns ett behov av fler utbildningsplatser eller ej, så vi vet?

Jag vill kunna bilda mig en uppfattning om vilket alternativ som fördelat pengarna bäst, men trots att jag läser politiska artiklar från alla stora tidningar varje dag har ingen brytt sig om att gräva tillräckligt djupt för att någon svensk ska kunna känna att den har tillräckligt underlag.

Vi har en fördummande journalistik. Politikerna öser ur sig korta slogans eftersom de har så lite tid på sig att förklara, och journalisterna talar sedan om för oss vad vi ska tycka. Ingen säger ”så här ligger marken – bestäm dig nu för vad just du tycker är vettigt!”.

SvD, SvD, DN, DN

Jag hade ett rätt och ett fel igår. Jag tycker den lag som säger att riksdagsledamöter ska få ersättning för logikostnader borde innebära att den som söker ersättning för andras logikostnader i sitt eget namn har begått ett brott – oavsett regelverk.

4 § Ersättning för logikostnad i Sverige (nattraktamente) betalas med belopp motsvarande visad kostnad upp till ett högsta belopp som Riksdagsförvaltningen bestämmer.

Om man i sin visade kostnad tar med sin sambos hyra kan det inte vara juridiskt rätt. Anser jag.

Nu har Juholts advokat gått ut och sagt att det var fel av polisen att ens inleda en förundersökning. Dvs han anser tydligen att polisen inte ens fick ställa frågan till riksdagsförvaltningen om hur regelverket såg ut.

Tror han folk blir mindre förbannade av den typen av artiklar?

Om det nu i den kommande genomgången visar sig att Juholt gjort fel på ett par reseräkningar må det vara hänt – jag reser själv mycket i jobbet, och även om jag inte tror att det finns några fel kan det förstås ha blivit det någonstans ändå.

Men jag tror inte det bara är de här båda. Den som har marjasinmoral kommer alltid att försöka med tveksamheter tills det tar stopp, och eftersom uppenbarligen ingen satt stopp lär det finnas mer.

Om nu kulbon reser med överallt – vem har då betalat hennes hotellnätter? Hennes middagar? Eller kanske till och med flygbiljetter…

Jag hoppas innerligt att tidningarna fortsätter granska, och då självklart alla politiker och inte bara veckans villebråd.

Politiker ska inte behöva ha extraordinär moral, i min mening. Ordinär räcker. Marjasin räcker inte.

De kan inte leva i gränslandet till vad som är straffbart.