De folkvalda styr landet med lagar och budget. Lagarna är sällan skiljefrågor – det är nästan alltid pengafördelningen som är stridsfrågan.
Ändå har såvitt jag läst mig till inte en enda journalist faktiskt lagt alternativens budgetar bredvid varandra och jämfört. Enstaka förslag debatteras, men oftast på slogannivå.
Om man grovt jämför regeringens budget med S:s skuggbudget är skillnaden att regeringens fem miljarder till sänkt restaurangmomg istället går till utbildning + höjd a-kassa för S. Det vi väljare behöver fundera kring är vilket som är bäst.
På slogannivå heter det:
S: Ni prioriterar ätande på krogen, men Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens.
Alliansen: Ni vill inte göra något för de arbetslösa ungdomarna.
Själv gillar jag förslaget om sänkt krogmoms. Jag gjorde det även när det var ett MP-förslag, som sedan blev ett rödgrönt förslag. Skälen är:
- Det är tankefel att mat ska ha 12% moms överallt men 25% när du blir serverad. Vi mår bättre av att sitta ner och äta än trava runt med en korv i handen.
- Dagens upplägg gör fusk enkelt, dvs du kan slå in mat som hämtmat fast det inte är det. När fusk är möjligt skapas snedvriden konkurrens mellan dem som följer lagen och dem som inte gör det.
- När krögarna får mer pengar från sin verksamhet kommer de att kunna:
a) sänka priserna, vilket leder till att fler äter ute, vilket leder till att man får utöka
b) anställa fler för att förbättra servicen
c) öppna restauranger där det tidigare inte var lönsamt
d) jobba mindre för samma lön
e) köpa en dyr firmabil eller ta ut högre vinst/egen lön
Jag vet om en krog som kommer att öppna lunchservering till nyår enbart som konsekvens av den sänkta momsen, men huruvida det blir många jobb totalt sett återstår att se.
Kritiker till förslaget menar ofta ensidigt att samtliga pengar kommer att gå till e), dvs höjda marginaler. Själv tror jag det kan hända kortsiktigt, men långsidigt kommer konkurrens att äta upp möjligheten att ta [för] bra betalt.
Bevis för att detta sägs inte funka som jobbskapande åtgärd är att det påstås inte ha givit resultat i Finland. Detta upprepas som ett mantra hela tiden, men ändå har jag ingenstans sett siffror därifrån. Hur många restaurangjobb fanns innan, hur många efter ett halvår, efter ett år och hur gick konjunkturen i övrigt? Om mätningen gjordes under en konjunkturnedgång måste man ju jämföra med övriga serviceyrken. Varför kan ingen av alla de som refererar till Finland kosta på sig en länk så vi kan läsa själva?
I mitt huvud måste förslaget på lite sikt leda till både billigare mat, en stärkt äta-ute-kultur och fler jobb.
Om vi istället tittar på S-budgeten finns där som i Alliansens en del småplock och dessutom en liten skattehöjning, men sedan är det A-kassan och utbildningen som är de stora posterna.
A-kassan är en ideologisk fråga, så den diskuterar vi inte nu.
Däremot är jag mycket nyfiken på utbildningspengarna – de där som ska göra att vi konkurrerar med kunskap istället för sänkta löner. Regeringen satsar 3,5 miljarder extra, och S satsar 7.
En del av pengarna ska gå till att förbättra lärarlöner och skola, och det är självklart alltid positivt.
Men när det gäller den del som ska gå till utbildningsplatser är det enligt min mening lite som med mat: det viktigt att det finns platser så det precis täcker behovet, men allt utöver det är onödigt.
Om det nu är så att det finns fler som vill läsa på komvux, universitet och liknande än platser är S:s förslag utmärkt, annars inte. Jag har själv jobbat på ett av landets universitet, så jag vet hur ojämnt det kan vara – ena året söker hundratals till femtio platser och ringer och gråter när de inte kommer in, nästa år får man böna och be att de ska komma och läsa hos oss. Ungefär.
Så eftersom dessa extrapengar vis-à-vis regeringens satsning på restaurangmoms är den stora skillnaden mellan de största alternativen: varför tittar ingen enda journalist på detta? Varför går inte sakkunniga in och berättar huruvida det finns ett behov av fler utbildningsplatser eller ej, så vi vet?
Jag vill kunna bilda mig en uppfattning om vilket alternativ som fördelat pengarna bäst, men trots att jag läser politiska artiklar från alla stora tidningar varje dag har ingen brytt sig om att gräva tillräckligt djupt för att någon svensk ska kunna känna att den har tillräckligt underlag.
Vi har en fördummande journalistik. Politikerna öser ur sig korta slogans eftersom de har så lite tid på sig att förklara, och journalisterna talar sedan om för oss vad vi ska tycka. Ingen säger ”så här ligger marken – bestäm dig nu för vad just du tycker är vettigt!”.
SvD, SvD, DN, DN
Descendants of the Golgafrinchans 
De tre sista raderna beskriver verkligheten på ett förträffligt sätt. Journalister ska inte bilda opinion, de ska ge oss ovinklad fakta, sen är det upp till oss att ta ställning.
Gomorron Conny!
Ja!
Ledare kan förstås få tycka också, men idag är det nästan bara tyckande, och väldigt lite fakta.
Vad får dig att tro att en eventuell femkrona billigare ”kvällens pasta” får det svenska folket att gå ”man ur huse” för att äta på restaurang?
Själv anser jag det vara rena idiotin att avvara 1.5 miljoner kronor för varje eventuellt nyskapat jobb inom krogbranschen; detta då man kan få 3 välfärdsarbetare för samma peng.
Jag tror inte folk går man ur huse, men en ökning lär det bli.
Jag bor nu i Stockholm, men kommer från en mellanstor svensk stad. Det är enligt min uppfattning betydligt vanligare här än där jag kommer ifrån att barnlösa vänner och kollegor äter vardagsmiddagar ute. Min gissning är att det beror på att man tjänar mer här, och då blir middagskostnaden en lägre del av lönen.
Sedan vill jag gärna att du tipsar om var du äter ett mål på restaurang för 48 kronor (som blir 43 efter sänkning med fem kronor).
Vad gäller anställning av välfärdsarbetare: Att ösa in folk i offentliga sektorn är alltid det enklaste sättet att skapa jobb per peng, men också den sämsta på sikt. Vi ska ha de offentliganställda vi behöver för att få jobbet gjort – varken mer eller mindre.
Om hela momssänkningen kommer kunden till del kommer den maträtt som idag kostar 125:- att kosta 112:-, dvs en sänkning med 13:-. Nu tror inte ens den mest idoktrinerade av borgare att så blir fallet, utan här kommer givetvis krögaren att lägga beslag på merparten (därav femman i mitt exempel). I vårt östra grannland, Finland, har de på prov genomfört samma momssänkning som de svenska borgarna ämnar göra och där har endast en tredjedel av restaurangerna sänkt priset – de övriga har tacksamt stoppat ner pengarna i egen ficka. Det finländska experimentet har heller inte skapat några nya jobb vilket gör att de förmodligen avbryter det hela – ett faktum som borgare Borg är mycket väl medveten om men fullständigt skiter i.
Här är en artikel i ämnet från SVD Näringsliv: http://www.svd.se/naringsliv/tveksam-effekt-av-sankt-moms_6449254.svd
Sedan behöver en ”välfärdsarbetare” inte vara offentligt anställd, utan som bekant poppar det upp allt fler och fler privata lycksökarföretag, många av dessa notoriska skattesmitarföretag, som försörjs av vår gemensamma skattkista. Du har rätt i att vi skattebetalare inte ska ”ösa in pengar i dessa”.
Fråga: Anser du att dessa skattebetalarförsörjda, privata företag tillhör den ”närande” eller ”tärande” sektorn? Borgarsympatisörer brukar nämligen dela in företagande i dessa två kategorier.
Jag vet inte om det är mig du syftar på när du skriver ”indoktrinerad borgare”, men det är hemskans trist att du inte kan avstå från att vara aggressiv och spydig. Om man inte kan vara någorlunda trevlig även när man har olika uppfattning är det ingen större vits att diskutera.
Jag vill påminna om att förslaget från början faktiskt inte alls var ”borgerligt”, och att det enligt min subjektiva uppfattning är ungefär lika många på vänstersidan som på högersidan som gillar det. Själv är jag positiv av alla de skäl jag skrev ovan, och inte bara jobbskapandet – men om det finns vettigare hål att stoppa pengarna i ska det självklart fram. Det är därför jag skulle vilja veta huruvida det verkligen är meningsfullt att bygga ut olika former av utbildningar för vuxna, som jag skrev ovan. Det är inte bra att gå in i en fördjupad lågkonjunktur med brist på utbildningsplatser.
Jag har fortfarande inte hittat några siffror som visar att den studie i Finland, som jag för övrigt också nämner i inlägget ovan, så jag blev förvånad när du tog upp den som om jag inte visste om den, verkligen tagit hänsyn till den konjunkturnedgång vi alla haft sedan förra året. Det är möjligt att den har det, men jag skulle vilja se verkliga siffror. Det är ju det som är temat i inlägget – att det är dåligt med fakta och referenser från våra journalister.
Sedan skrev jag inte ”ösa in pengar” utan ”ösa in folk”. För mig är det självklart att vi ska ha rätt mängd människor i vård, skola och omsorg för att klara uppgiften, och då följer att vi aldrig någonsin, som fram till 90-talet, ska använda dessa sektorer till att gömma arbetslöshetsstatistik. Det är bekvämt på kort sikt, men straffar sig alltid på lång sikt. För vad gör du med alla dessa individer när det som i mitten/slutet av 80-talet blir högkonjunktur och företagen behöver folk?
Sedan hör jag inte till dem som pratar om närande och tärande sektorer, eftersom det har en starkt negativ klang alldeles i onödan, och får det att låta som om den tärande sektorn rymmer dåliga jobb och människor. Faktum är att jag inte känner någon som kategoriserar jobb på det sättet – vare sig bland vänster- eller högervänner.
Det är självklart så att det finns en rad jobb vi betalar för med våra skattemedel, och att dessa jobb kan utföras både privat och i kommunal/landstings- eller statlig regi, och att de är lika viktiga som andra jobb.
Tråkigt att du upplever den som inte håller med dig som varande aggressiv och spydig. Jag får väl lämna dig åt dina ja-sägande nickedockor efter detta inlägg.
Menar du att det tidigare har funnits sjuksköterskor, lärare och dagispersonal som gått omkring och skrotat i respektive verksamhets lokaler enbart för att gömmas i arbetslöshetsstatistiken? I så fall är det mer än jag kände till. Dock känner alla som inte utrustats med borgerliga skygglappar till att det råder en grav underbemanning inom en lång radda välfärdsarbeten – man behöver bara slå upp första bästa tidning för att läsa artiklar som beskriver just det. Låg lärartäthet, underbemannade äldreboenden som gör att brukarna låses in, för få händer inom vården, för stora dagisgrupper – ja listan kan göras hur lång som helst, och mitt i allt detta väljer borgarna att sänka en moms som, både i Frankrike och Finland, visat sig vara ett totalfiasko sett både ur jobbskapar- och konsumentprissynpunkt.
Angående ”högkonjunktur” och att företagen då behöver anställa folk som kanske inte finns tillgängliga, förstår jag inte varför det skulle vara någon skillnad på att ”låsa fast” människor vid krogarnas diskbaljor och att ”låsa fast” folk inom t.ex. läraryrket. Ja det skulle i så fall vara att man får tre lärare för samma peng som man betalar för en borgarskapad diskare, men det är smällar man får ta om man prioriterar ett välfärdssamhälle värd namnet före en eventuell femma billigare kvällens pasta.
-Ha det bra, det var nästan kul så länge det varade,
önskar en självutnämnt supertrevlig luleåbo som inte alls heter Robert.
Du menar att den som inte är spydig och hånfull utan håller sig till sakfrågor är en jasägande nickedocka?
Är det din inställning håller jag med om att sätta punkt.
Jag tänkte besvara din kommentar lite mer utförligt här, istället för på SVD (den om Juholt dvs.)
Till att börja med ska jag erkänna att hela farsen intresserade mig inte tillräckligt för att lära mig allt om den så jag vill på förhand därför ursäkta om något av det jag skriver inte stämmer till punkt och pricka.
Juholt är riksdagsman sedan länge och som alla vet vid det här laget tjänar de ganska bra.
Därför tycker jag det är betydligt mer sannolikt att hans ”fiffel” var av rent slarv och inte i syfte att förskingra pengar. Varför?
1. Juholt tjänar som sagt tillräckligt med pengar för att troligtvis inte bli speciellt upphetsad över en hyreslägenhet i Kärrtorp.
2. Summorna som försvunnit var knappast i dra-till-Mauritius-och-lev-loppan-klassen och därmed inte värda att riskera en lång karriär som politiker för.
(3. Som ren psykologisk parentes ger Juholt intrycket av att vara naiv snarare än illvillig.)
4. Efter att ha slängt ett öga på blanketten i fråga och hört andra människors bedömning om den kan jag helt klart konstatera att han fyllt i den på ett uppriktigt (om än slarvigt) sätt. Vad det till och med inte så att de ändrade blanketten för att den ansågs otydlig, t.f.a. denna kontrovers?
Det är iallafall på denna grund som jag drar slutsatsen att Juholt kan anses ”dum”, men likväl oskyldig.
Visst, en politiker förväntas vara lite bättre, hederligare och mer ansvarstagande än Svensson på gatan. Men han/hon är som oss alla en människa, av kött och blod, som går på toaletten varje dag och som kan göra ett misstag när han fyller i en blankett.
Problemet är vilka proportioner detta drev mot honom tillåts anta. Det är precis det som är anledningen till varför politiker tycks vara så förbannat okunniga om vanliga människors liv. De är inte vanliga människor längre. Vanliga människor kör mot rött nån gång i livet. De får en parkeringsbot, röker lite gräs, gör bort sig offentligt eller blir underkända i matten. Politiker däremot, måste vattenkamma håret i trotsåldern för att ha någon chans. Är det en slump att modern tids hårdaste medieklimat sammanfaller med den löjligt höga andelen broilers i politiken idag?
Juholt, Fridolin, Lööf, Reinfeldt, Olofsson, Ask… listan kan göras lång. En sak har de gemensamt; de har aldrig jobbat som annat än politiker. Men det gör väl inget, så länge de inte har fyllt i en blankett fel. Eller?
Jag tror du förstår min poäng. När du å ena sidan beklagar dig över hur fördummande media är, för att i samma andetag blåsa upp Juholts misstag till absurda nivåer – inser du då det tvetydiga?
Media älskar drev och att tilltala människors primitiva behov att dela upp saker i svart och vitt. Det säljer ju. Sen om de avskräcker vanliga människor från att engagera sig politiskt, vad gör det.
Fördummande journalistik skrivs åt fördummade läsare med fördummade åsikter.
(Med det sagt tycker jag du verkar långt ifrån dum, det var inte min poäng, men jag hoppas att du iallafall kan bemöta det jag precis sagt.)
Du kan absolut ha rätt. Jag har också gjort som du, sett blanketten och förundrats över den totala röran i början av drevet, som för övrigt i sin tur är en stor del av anledningen till att det blev så enormt. ”Reglerna är glasklara, det är jag som inte har läst dem.”
Men jag drar en lite annorlunda slutsats än du, och nota bene, jag har inga belägg för den. Det är en gissning, och det kan lika gärna vara som du säger, men här kommer den hursomhelst.
Han är slarvig, men han är också en dokumenterad snåljåp, och han har punktligt skickat in blanketten hela tiden. Dessutom har han skrivit 750 reseräkningar eller hur det nu var. Den som är riktigt slarvig, som Mona Sahlin, glömmer även när det är till ens nackdel, och inget tyder på att Juholt gjort det.
Om man istället sätter sig i hans sits första gången han fyllde i blanketten sedan han bytt lägenhet för några år sedan, så håller han hyresavin i sin hand, tänker: ”Hm, de frågar efter hyran, jag tar en chans och fyller i hela beloppet, så får vi se om det går”.
Alternativt att han sa till sin kulbo redan när de skaffade lägenheten: ”Jag har rätt till en bostad i Stockholm för upp till åttatusen, så jag tycker vi skaffar en hyresrätt, så kan jag ta hela hyran för den, så länge som den understiger åttatusen.”, dvs riktat in sig på beloppet och inte på att det var ett utlägg där hans del skulle redovisas.
Vad tror du om de båda teorierna?
Du tycker jag blåser upp hans miss, och det kan absolut vara så att om jag inte tyckt riktigt illa om karln redan innan hade jag haft betydligt lättare att acceptera även denna grej. Det vilar något oerhört uppblåst över hela hans uppenbarelse – från de åttahundra kontaktannonserna, till skroderandet om Polen, som tar sig i uttryck i att han sparkar erfarna, duktiga människor sannolikt för att stå ohotad, och kanske för att historien på något sätt ska börja med honom. Det stör mig också att han gång på gång skroderar om hur Alliansen gjort så att cancersjuka ska oroa sig för ekonomin, jag menar, det är inte sakligt. Cancersjukas risk för utförsäkring togs bort i ett mycket tidigt stadium, när problemet uppdagades.
Bara att påstå att han har en överenskommelse med V och S om att bojkotta SVT vid olydnad, när en sådan inte finns… Man behandlar inte sanningen så ovarsamt! (Men notera att jag inte hörde intervjun – jag ska lyssna på vad han faktiskt sa vid tillfälle, och är han felciterad tar jag tillbaka.)
Jag är måhända inte fullt saklig fair enough, men Juholt bjuder hela tiden på sådant som jag avskyr mest, och får mig att se rött. Floskler. Halvlögner och överdrifter. Självberöm och total brist på självkritik, som leder till avpolettering av kompetenta åldersmän, invandrare och kvinnor för att bereda plats till ett självbekräftande hov. Fifflandet med blanketten kom bara uppepå allt annat.
Om vi byter till media: Det som är det trista i fördummandet är att vi bara bjuds bitar av verkligheten. Man citerar rapporter och undersökningar, men länkar nästan aldrig (Ingerö och Rayman är bra på referenser, men de skriver ju ledare och inte artiklar).
Man gör inte ett gediget, jämförande arbete där man skulle kunna göra det, som i exemplet i blogginlägget.
Jag undrar lite varför.
Pingback: Fördummandet och pseudodebatterandet | Svava Valkyrie's Blog
Pingback: Icke-fördummande, äntligen! | Svava Valkyrie's Blog
Här har du din efterlysta artikel.
Klicka för att komma åt 39-5-ihstk.pdf
– Sysselsättningen för frisörer var oförändrad
– Det saknades tillräckligt med data för att dra någon slutsats om sysselsättningsförändringen inom restaurang branchen. Indikationerna pekade på att den var oförändrad.
– Hälften av momsänkningen bidrog till ett lägre pris hos frisörer.
– Ingen prissänkning på restaruanger kunde påvisas.
Simple hard facts, släpp det där nu. Det var ett skiförslag, punkt.
Tack, men jag har redan läst papperet du länkar till, och det besvarar ingen av de frågor jag ställde.
Här har du en utredning från SOU.
Klicka för att komma åt 943c4b74.pdf
När den nämner Finland och Frankrike är det samma resultat som du kan läsa om i tidigare länkad artikel.
Jag väljer att sluta läsa vid SOUs sammanfattning som ger en prognos på 6000 nya jobb inom restaurangbranchen. 5 400 000 000 / 6 000 = 900 000 svenska skattekronor per skapat jobb.
Jag lägger nog mina ägg i en annan korg, tack.
Tack för din ansträngning.
Eftersom reglerna börjar gälla till nyår är vi ju snart framme vid Sanningens Ögonblick – i alla fall frampå vårkanten.
Jag vet en bar som öppnar lunchservering enbart pga momssänkningen. Förut hade de inte råd, nu har de det. Sedan är ju frågan hur vanligt det blir.
Pingback: Matmoms som budgetinkomst | Svava Valkyrie's Blog